Visa källa för Ungern

{{coord|47|N|19|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta|
|namn=''Magyarország''<br />Ungern
|genitiv=Ungerns
|flagga=Flag of Hungary.svg 
|statsvapen=Coat of Arms of Hungary.svg
|motto=Inget för närvarande (men det historiska valspråket är ”Regnum Mariae Patrona Hungariae” ([[latin]] för ''Ungerns skyddshelgon, [[Jungfru Maria|Marias]], kungadöme'')
|karta=EU-Hungary.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[republik]]
|språk=[[ungerska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Budapest]]
|störstastad=[[Budapest]]
|statschef=[[Tamás Sulyok]]
|sct=statsöverhuvuden
|sct2=President
|regeringschef=[[Viktor Orbán]]
|rct=premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|area_rank=109:e
|area=93028
|area_%vatten=3,68&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/hu.html |titel=Hungary |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=9 maj 2017 |hämtdatum=22 maj 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090610082839/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/HU.html |arkivdatum=10 juni 2009}}</ref>
|folkmängd_rank=80:e
|folkmängd=9830485
|folkmängd_år=2016
|folkmängd_not=<ref>{{webbref |url= http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tps00001&plugin=1 |titel= Population on 1 January - Persons |utgivare= eurostat |språk= engelska |hämtdatum= 22 maj 2017}}</ref>
|folkmängd_fr=9937628<ref>{{webbref |url= http://www.ksh.hu/nepszamlalas/tables_regional_00 |titel= 1.1.1.1 Population, population density, increase of population |verk= Population Census 2011 |språk= engelska |hämtdatum= 22 maj 2017}}</ref>
|folkmängd_fr_år=2011<sup>a</sup>
|befolkningstäthet_rank=70:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Kékes]]
|högstapunkt_meter=1 014
|störstasjö=[[Balatonsjön]]
|störstasjö_yta=600
|längstaflod=[[Donau]]
|längstaflod_längd=2 860
|självständighet=enandet under [[Stefan I av Ungern|Stefan I]]
|självständighet_dekl=
|självständighet_erk=[[1001]]
|bnp_rank=53:e
|bnp_totalt={{öka}} 426,94 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 43 907 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=57:e
|bnp_nominell_totalt={{minska}} 188,5 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{minska}} 19 385 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|hdi = {{öka}} 0,846<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_nivå =
|hdi_rank = 46:e
|hdi_år = 2021
|valuta=ungersk [[forint]]
|valutakod=HUF
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[15 mars]] (1848 års revolution)<br />[[20 augusti]] (S:t Stefans dag)<br />[[23 oktober]] ([[Ungernrevolten]] år 1956)
|nationalsång=[[Himnusz]]
|nationalitetsmärke=H
|landsnummer=36
|fotnot=a) Folkräkningen avser befolkningen den 1 oktober 2011.
|bnp/invånare_rank=44:e
|bnp_nominell/invånare_rank=53:e
|gini={{minska grön}} 27,6<ref>{{Webbref |url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en |titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey |hämtdatum=4 december 20322 |utgivare=[[Eurostat]] |arkivurl=|arkivdatum= |språk=engelska}}</ref>|gini_år=2021|kör_på=Höger}}
'''Ungern''' ({{lang-hu|Magyarország}} {{IPA-uttal|mɒɟɒrorsaːɡ}}) är en [[republik]] i [[Centraleuropa]]. Ungerns [[huvudstad]] är [[Budapest]]. Landet gränsar till [[Österrike]], [[Slovakien]], [[Ukraina]], [[Rumänien]], [[Serbien]], [[Kroatien]] och [[Slovenien]].

Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talar [[ungerska]], som är ett [[finsk-ugriska språk|finsk-ugriskt språk]]. Landet gick 1999 med i [[Nato]] och är sedan 2004 medlemsstat i [[Europeiska unionen]].

== Historia ==
{{Huvudartikel|Ungerns historia}}
{{Se även|Kungariket Ungern}}
[[Fil:A Szent Korona elölről 2.jpg|miniatyr|vänster|[[Ungerns krona]].]]
[[Fil:Karta över Ungern, från 1664 - Skoklosters slott - 98011.tif|miniatyr|Karta över södra Ungern, Bosnien och Kroatien, från 1664.]]
[[Fil:Karta över Ungern, från 1679 - Skoklosters slott - 97996.tif|miniatyr|Karta över Ungern, från 1679.]]
[[Fil:Europe 1142.jpg|miniatyr|vänster|[[Kungariket Ungern]] i [[Europa]].]]
[[Fil:Budapest andrassy ut 1875.jpg|miniatyr|vänster|[[Budapest]] (1875).]]
Stora delar av Ungern hörde under antiken till den romerska provinsen [[Pannonien]]. Senare invandrade germanska stammar, och på 400-talet var landet först centrum i hunnerriket och därefter i avarernas rike, som erövrades av [[Karl den store]]&nbsp;796.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Bra Böckers lexikon, 1980. |hämtdatum= |år=}}</ref>

I slutet av 800-talet vandrade [[Magyarer|magyariska]] stammar under [[Árpád]] västerut från nuvarande [[Ryssland]]. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan [[Donau]] och [[Tisza]]. År 1000/1001 skapades en kristen statsbildning av [[Stefan I av Ungern|Stefan&nbsp;I]], som omfattade nästan hela det område som kallas [[Donaubäckenet]] eller Karpaterbäckenet. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande [[Osmanska riket]] besegrade ungrarna i [[slaget vid Mohács 1526]] och under 1500- och 1600-talen delades Ungern i tre delar: [[Kungliga Ungern]] med kung från österrikiska [[Habsburg]]-ätten, [[furstendömet Transsylvanien]] och en del som ingick i [[Osmanska Ungern|Osmanska riket]]<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid&nbsp;81-87}}</ref>. Osmanerna besegrades 1697 men försök att bilda ett helt självständigt Ungern slogs ner och hela landet fick en Habsburg-kung. En ungersk riksdag verkade under lång tid i ständig konflikt med hovet i Wien<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlsson bokförlag, 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid 95-101}}</ref>.

Den 15 mars 1848 bröt en [[revolution]] ut mot Habsburgarna och under 1&nbsp;1/2&nbsp;år var Ungern självständigt. Därefter återtog Habsburgarna makten med hjälp också av ryska styrkor. De tvingades dock så småningom till stora eftergifter och i och med 1867 års ''[[Ausgleich]]'' ("utjämning") bildades dubbelmonarkin [[Österrike-Ungern]]. Ungern fick stor inre självständighet men makten över utrikes-, försvars- och delar av finanspolitiken låg kvar i Wien.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=120-122}}</ref>

I [[första världskriget]] deltog [[Cisleithanien|Österrike-Ungern]] och [[Kejsardömet Tyskland|Tyskland gemensamt på den förlorande sidan.]] I [[Trianonfördraget]] (1920) avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5&nbsp;procent) av det historiska Ungern till [[Rumänien]], [[Tjeckoslovakien]], [[Jugoslavien]] och [[Österrike]]. Efter [[första världskriget]] utbröt en [[kommunistisk]] revolution under ledning av [[Béla Kun]] som ledde till upprättandet av den [[Ungerska sovjetrepubliken]] 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.

Ungern [[Kungariket Ungern (1920–1946)|återinförde 1920 monarkin]] som statsskick men tronen förblev vakant trots att [[Karl I av Österrike|Karl&nbsp;IV]] ("Karl&nbsp;I" enligt österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern. [[Statschef]] var istället [[riksföreståndare]]n [[Miklós Horthy]]. Under [[mellankrigstiden]] rådde ett [[flerpartisystem]] där emellertid [[Socialism|socialistiska]] och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet för [[västmakterna]] var lågt och Ungern drogs allt närmare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hyste dock ingen sympati för de [[Fascism|fascistiska]] eller [[Nazism|nazistiska]] ideologierna. Han var snarare politiskt starkt [[Konservatism|konservativ]] och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna som [[adel]]n och [[kyrka]]n. I&nbsp;fyra etapper 1938-1941 återfick Ungern stora delar av de förlorade territorierna.

Under [[andra världskriget]] deltog Ungern på [[axelmakterna]]s sida men till [[Adolf Hitler]]s förtret vägrade Horthy att [[Deportering|deportera]] de ungerska [[judar]]na till Tyskland. Detta och det faktum att Horthy i hemlighet förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern ockuperades på våren [[1944]] av tyska trupper. En stor del av de ungerska judarna deporterades därefter och bara en mindre del överlevde. Adolf Eichmann styrde operationerna. Horthy inskred sommaren 1944 för att skydda judarna i Budapest men blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland ([[Operation Panzerfaust]]) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte i stället en marionettregering bestående av medlemmar i det ungerska nazistpartiet [[Pilkorsrörelsen|Pilkorsarna]] under ledning av [[Ferenc Szálasi]]. Det var under denna tid som [[Raoul Wallenberg]] var verksam i Budapest för att skydda och rädda judar.

Efter andra världskriget återgick Ungern till Trianon-fördragets gränser. Den tyska ockupationen ersattes av en sovjetisk.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=201-204}}</ref> En provisorisk regering tillkom med [[Zoltán Tildy]] som premiärminister 1945–1946. [[Sovjetunionen]] tog under slutet av kriget 600&nbsp;000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. Av dem återkom 200&nbsp;000 aldrig till Ungern.<ref name="NE">{{webbref |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ungern |titel=Ungern |hämtdatum=24 januari 2016 |format= |verk= |utgivare=Nationalencyklopedin AB |språk=svenska}}</ref> Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till [[Ungerns president]] [[1946]] med sitt självständighetsparti som fick 57 procent av de avgivna rösterna. De tilläts dock inte bilda egen [[majoritetsregering]], utan i stället bildades en [[koalition]] där även kommunister fanns representerade. Det [[Ungerska arbetarpartiet]] (''Magyar Dolgozók Pártja'') av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp av [[justitiemord]] förbjöds alla andra partier<ref>{{Bokref |efternamn=|förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlsson bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=209-210}}</ref>. Mellan 1946 och 1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror och [[Folkrepubliken Ungern]] utropades 1949.<ref name="NE" />

[[Fil:Esterházy-kastély (4051. számú műemlék) 2.jpg|miniatyr|Esterháza.]]
[[Ungernrevolten]] bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern [[Imre Nagy]] verkade för att dra ur Ungern från [[Warszawapakten]] och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort, ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och i stället bli en mer självständig stat med så småningom betydande ekonomiska reformer och personliga friheter. János Kádár var den ledande politikern. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.

Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner [[järnridån]] vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse medverkade senare till att de [[Sovjetunionen|sovjetstödda]] regimerna inom [[östblocket]] också föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Året därpå (1990) hölls det första fria valet i Ungern.

Ungern blev 1999 medlem i [[Nato]] och 2004 i [[Europeiska unionen]] (EU).<ref name=":0">{{Webbref |url=https://europa.eu/european-union/about-eu/countries/member-countries/hungary_sv |titel=Ungern - Europeiska Unionen - European Commission |hämtdatum=2017-08-13 |efternamn= |datum=2016-07-05 |verk=Europeiska Unionen - European Commission |språk=en}}</ref> Högerpartiet [[Fidesz]] har styrt Ungern sedan 2010. Premiärminister [[Viktor Orbán|Viktor Orbáns]] regering har genomfört den mest radikala samhällsförändringen i Europa sedan kommunistregimernas fall 1989. Regeringen kritiseras av omvärlden, inhemsk opposition och aktivister för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, utbildning och rättsväsende.<ref>{{Webbref |titel=Ungern – Aktuell politik |url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ungern/aktuell-politik/ |verk=www.ui.se |hämtdatum=2021-09-23 |språk=sv}}</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Hungary topographic map.jpg|miniatyr|Topografisk karta över Ungern.]]
Större delen av Ungern består av slättland, bland annat det stora området [[Alföld]] med inslag av [[pusta]].<ref name=":1">{{Webbref |url=http://www.globalis.se/Laender/Ungern|titel=Ungern - Globalis.se |hämtdatum=2017-08-13 |verk=www.globalis.se |språk=sv}}</ref> Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som i dag tillsammans med ditblåst [[lössjord]] ger stora vidder av mycket bördig mark.

Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av [[frukt]], [[Sockerbeta|sockerbetor]] och [[grönsaker]]. På [[Bakony]]skogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas [[vin]].

Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden [[Budapest]], med över två miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på [[Donau]]s västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och [[Ungerns parlament|parlamentsbyggnaden]]. Staden var besatt av turkarna 1541–1686. Stora skador vållades under [[andra världskriget]] och folkresningen 1956.

Andra stora städer är [[Miskolc]], [[Nyíregyháza]], [[Debrecen]], [[Pécs]], [[Szeged]] med flera.

Ungerns största [[Insjö|sjö]] är [[Balaton]], som också är Centraleuropas största [[insjö]].<ref name=":2">{{Webbref |url=http://www.vagabond.se/reseguider/europa/ungern |titel=Ungern - Vagabond |hämtdatum=2017-08-13 |verk=www.vagabond.se |språk=sv}}</ref>

=== Klimat ===
Ungern har ett [[Inlandsklimat|kontinentalt klimat]] med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar.<ref name=":1" /> [[Årsmedeltemperatur]]en är 9,7&nbsp;°C. Temperaturen svänger mellan cirka 40&nbsp;°C på sommaren och –29&nbsp;°C på vintern. Temperaturen under sommaren är vanligtvis mellan 27&nbsp;°C och 32&nbsp;°C och under vintern mellan –15&nbsp;°C och 0&nbsp;°C. Genomsnittlig [[årsnederbörd]] är cirka 600&nbsp;millimeter. En mindre del av landet söder om [[Pécs]] har [[medelhavsklimat]].

Den [[topografi]]ska avgränsningen av [[Donaubäckenet]] gör att Ungern är utsatt för [[torka]]. Större delen av Ungern består av jordbruksmark, men det finns några rester av dess ursprungliga [[skog]], huvudsakligen i bergsregionerna och i [[nationalpark]]erna.

[[Försurning]] är landets största miljöproblem.<ref name=":1" />

== Politik och styre ==
[[Fil:Building in Budapest.jpg|miniatyr|Ungerns parlamentsbyggnad.]]
[[Parlament|Folkrepresentationen]] kallas ''[[Ungerns parlament|Országgyűlés]]'' och har numera 199&nbsp;mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Landet är en elektoral autokrati med regelbundna och fria [[val]]. De senaste parlamentsvalen har dock fått kritik av internationella observatörer.<ref>{{Tidningsref |författare= |rubrik=Hungary elections: OSCE Observers deleiver damning verdict |url= |tidning=The Guardian, 2018-04-09 |hämtdatum=}}</ref> År 2019 klassades Ungern av [[Freedom House]] som det första EU-land som inte är helt fritt, med motiveringen att premiärminister [[Viktor Orbán]]s [[Fidesz]]-parti använt sin supermajoritet till att införa begränsningar och kontroll över oppositionen, media mm sedan 2010.<ref>{{Webbref |url=https://freedomhouse.org/sites/default/files/Feb2019_FH_FITW_2019_Report_ForWeb-compressed.pdf |titel=Freedom in the world 2019 |hämtdatum=27-03-2020 |utgivare=Freedom House |år=2019}}</ref><ref>{{Webbref |titel=Freedom House: Ungern inte längre helt fritt |url=https://www.europaportalen.se/2019/02/index-ungern-inte-langre-helt-fritt |verk=Nyhetssajten Europaportalen |datum=2019-02-06 |hämtdatum=2020-03-27 |språk=sv |förnamn=Fredrik |efternamn=HaglundRedaktör}}</ref> År 2020 förlorade Ungern sin klassificering som demokrati, enligt [[V-Dem-institutet]] vid [[Göteborgs universitet]], och räknas nu mera som en elektoral auktoritär regim. Detta gör Ungern det första ickedemokratiska land i EU. "Det är det mest extrema fallet av demokratisk tillbakagång på sistone”, enligt rapporten.<ref>{{Webbref |titel=Home {{!}} V-Dem |url=https://www.v-dem.net/en/ |verk=www.v-dem.net |hämtdatum=2020-03-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190410235628/https://www.v-dem.net/en/ |arkivdatum=2019-04-10 }}</ref><ref>{{Webbref |titel=Rapport: Ungern inte längre en demokrati |url=https://www.europaportalen.se/2020/03/rapport-ungern-inte-langre-en-demokrati |verk=Nyhetssajten Europaportalen |datum=2020-03-26 |hämtdatum=2020-03-27 |språk=sv |förnamn=Fredrik |efternamn=HaglundRedaktör}}</ref>

Tiden efter det första helt fria valet 1990 präglades länge av två grupper av partier som växlade vid makten, ett [[Nationalkonservatism|nationalkonservativt]] och [[Socialliberalism|socialliberalt]]. Från 2010 upphörde denna maktväxling och det starkt nationalkonservativa Fidesz har sedan dess dominerat politiken med i allmänhet över två tredjedelar av parlamentsplatserna. I opposition finns främst socialdemokratiska [[Ungerns socialistiska parti|MSZP]], socialliberala [[Demokratiska koalitionen]] och högerpopulistiska [[Jobbik]]<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlssons förlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid 253-256 och 12-13}}</ref>. Parlamentsbyggnaden är Ungerns största byggnad och Europas näst största parlamentsbyggnad, efter parlamentsbyggnaden i [[Bukarest]].<ref>{{Webbref|titel=A Brief History of the Hungarian Parliament Building|url=https://theculturetrip.com/europe/hungary/articles/a-brief-history-of-the-hungarian-parliament-building/|verk=Culture Trip|datum=2017-01-19|hämtdatum=2023-06-16|språk=en|förnamn=Alex|efternamn=Mackintosh}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Did you know?! - 10 interesting facts about the Hungarian Parliament - PHOTOS|url=https://dailynewshungary.com/did-you-know-10-interesting-facts-about-the-parliament-of-budapest/|verk=Daily News Hungary|datum=2021-06-20|hämtdatum=2023-06-16|språk=en-US|förnamn=Kitti|efternamn=Tordai}}</ref>

=== EU ===
Efter överenskommelse med [[Europeiska unionen]] i mars 1998 om partnerskap för anslutning genomförde Ungern en harmonisering, och efter en [[folkomröstning]] där 45,6&nbsp;procent av de röstberättigade deltog röstade 83,8&nbsp;procent av väljarna för EU-medlemskap. Den [[1 maj]] [[2004]] blev Ungern medlem i unionen. Ungern har 21&nbsp;ledamöter i [[Europaparlamentet]].<ref name=":0" /> Landet var [[Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd|ordförande för Europeiska unionens råd]] under första halvåret 2011.

Den ungerska ledamoten i [[Europeiska kommissionen]] är [[Olivér Várhelyi]] sedan den 1 december 2019. Ungern mottar mycket betydande ekonomiskt stöd från EU men upphandlingen av investeringar finansierade av EU har ofta starkt kritiserats för att vara partiska till förmån för företag lierade med Fidesz.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlssons bokförlag, 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid 29-31}}</ref>

=== Ungerns konstitution och regeringens politik ===
Ungerns författning från [[1949]] genomgick en fullständig revision [[1989]].

[[Lista över Ungerns premiärministrar|Premiärministern]], ''miniszterelnök'', väljs av [[Ungerns parlament]], och fungerar som regeringschef och utövar den verkställande makten. Traditionellt är premiärministern ledaren för det största partiet i parlamentet. Premiärministern väljer statsråd och har exklusiv rätt att avskeda dem. Regeringen är ansvarig framför palramentet.

[[Lista över Ungerns presidenter|Republikens president]], ''köztársasági elnök'', tjänar som statschef och väljs av parlamentet vart femte år. Presidenten har främst representativt ansvar och befogenheter; ta emot utländska statschefer, formellt nominera premiärministern på rekommendation av parlamentet och fungera som befälhavare för de väpnade styrkorna. Presidenten har vetorätt och kan skicka lagstiftning till Konstitutionella domstolens, ''Alkotmánybíróság'', femton medlemmar för granskning.

Talmannen har den tredje mest betydelsefulla ställningen i Ungern och väljs av Nationalförsamlingen och är ansvarig för att leda och övervaka organets dagliga sessioner.

2012 drev Fidesz-regeringen utan samråd med andra partier igenom en helt ny grundlag. Den fick hård kritik av den inhemska oppositionen och i omvärlden. Kritiken handlar bland annat om bristande balans mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ och för att försvaga rättssystemets oberoende.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Länder i fickformat: 512, Ungern, Utrikespolitiska institutet 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid 10}}</ref> Grundlagen skiljer mellan medlemmar i den ungerska nationen, inom och utom landet, och andra medborgare i Ungern. I enlighet med den nya grundlagen har myndigheter tillsatts som behåller starkt inflytande under mycket långa mandatperioder. Flera s.k. kardinallagar har vidare utformats som reglerar sakpolitik men som bara kan ändras med två tredjedels majoritet i parlamentet. På detta sätt söker Fidesz försäkra sig om inflytande även om de skulle förlora kommande parlamentsval<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlssons förlag, 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid&nbsp;16-19}}</ref>.

Den ungerska regeringen har sedan 2010 i forcerad takt fått igenom en lång rad lagar som enligt kritikerna hotar mediafrihet, organisationsfrihet och medborgerliga rättigheter. Kritiken har bland annat kommit fram inom EU med flera tunga rapporter som godkänts av EU-parlamentet med röststöd även från många inom parlamentets största partigrupp EPP, vilken Fidesz tillhör. Kritiken har lett till att regeringen gjort smärre justeringar, men "icke desto mindre kvarstår farhågor om att reformerna av rättsväsendet, mediesektorn och dess kontrollfunktioner samt behandlingen av civilsamhället skadat respekten och förtroendet för rättsstatens principer, oberoende institutioner och maktfördelningen i landet."<ref name=":3" />Fidesz' ledare sedan 1988 och Ungerns premiärminister sedan 2010, Viktor Orbán har själv betecknat Ungern som en "illiberal demokrati".<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carssons bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid&nbsp;14}}</ref>Inom mediaområdet har Fidesz-anknutna företag en helt dominerande ställning.

2015 kom ett mycket stort antal flyktingar (ca&nbsp;400&nbsp;000) till Ungern från främst Syrien, Afghanistan och Irak genom landrutten via Grekland, Makedonien och Serbien. Efter viss tvekan bestämde sig den ungerska regeringen för att systematiskt hindra flyktingar från att komma till eller stanna i Ungern. Regeringen har organiserat ett antal främlingsfientliga kampanjer mot flyktingar med affischer och styrda enkäter som kopplade ihop flyktingströmmen med terrorism. Ett högt staket uppfördes utefter hela den 518&nbsp;kilometer långa gränsen mot Serbien och Kroatien. Att ta sig över gränsen har gjorts till ett brott som kan bestraffas med fängelse. FN:s flyktingkommissarie har uttalat sin bestörtning över det sätt ungerska regeringen bemött flyktingarna och har klargjort att Ungern bryter mot vad man internationellt åtagit sig när man gör asylsökande till brottslingar. Ungern motsätter sig bestämt EU-beslut om att kvoter från överbelastade Grekland och Italien skall tas emot i andra länder. Andra länder har delvis tagit efter Ungern i fråga om att försvåra för flyktingar att komma in i EU men Ungern fortsätter att vara det mest avvisande landet. Och den ungerska ledningen är den som starkast fördömer och förtalar både flyktingarna och de politiker i andra länder som är mer välvilliga.<ref>{{Bokref |efternamn= |förnamn= |titel=Historien om Ungern, Carlssons bokförlag 2017 |hämtdatum= |år= |sid=sid 20-23}}</ref>

=== Administrativ indelning ===
Ungern är uppdelat i sju storregioner och nitton mindre områden (''megyék'') där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen storregion. 22&nbsp;städer (''megyei jogú város'') står utanför megyék-indelningen. Det finns totalt cirka 3&nbsp;200 kommuner i Ungern. De minsta kallas ''falu'' (by), de mellanstora ''község'' och de största enheterna kallas ''város'' (stad).
{| class="wikitable sortable float-center"
!Region !!Huvudstad !!Areal<br />(km²) !!Invånarantal !!Invånare<br />(per km²) !!Provinser (Megyék)
|-
|[[Norra Ungern]] ||[[Miskolc]] ||13&nbsp;428 ||1 289 000 ||{{0}}96
|[[Borsod-Abaúj-Zemplén]], [[Heves (provins)|Heves]] och [[Nógrád]]
|-
|[[Norra Slättlandet]] ||[[Debrecen]] ||17 749 ||1 554 000 ||{{0}}88
|[[Hajdú-Bihar]], [[Jász-Nagykun-Szolnok]] och [[Szabolcs-Szatmár-Bereg]]
|-
|[[Södra Slättlandet]] ||[[Szeged]] ||18 339 ||1 367 000 ||{{0}}75
|[[Bács-Kiskun]], [[Békés]] och [[Csongrád-Csanád|Csongrád]]
|-
|[[Mellersta Ungern]] ||[[Budapest]] || {{0}}6 919 ||2&nbsp;825&nbsp;000 ||408
|[[Pest (provins)|Pest]]
|-
|[[Mellersta Transdanubien]] ||[[Székesfehérvár]] ||11 237 ||1 114 000 ||{{0}}99
|[[Komárom-Esztergom]], [[Fejér]] och [[Veszprém (provins)|Veszprém]]
|-
|[[Västra Transdanubien]] ||[[Győr]] ||11 209 ||1 004 000 ||{{0}}90
|[[Györ-Moson-Sopron|Győr-Moson-Sopron]], [[Vas (provins)|Vas]] och [[Zala]]
|-
|[[Södra Transdanubien]] ||[[Pécs]] ||14 169 ||{{0|0 }}989 000 ||{{0}}70
|[[Baranya]], [[Somogy]] och [[Tolna]]
|}

== Ekonomi ==
[[Fil:Civertanmegyeri4.jpg|miniatyr|stående|Motorväg M0.]]
[[Fil:Budapest - Business district.JPG|miniatyr|stående|Kontorsbyggnad i Budapest.]]
Landets valuta är [[forint]] (HUF).<ref name=":0" />
Den ekonomiska utvecklingen i Ungern har tagit fart och [[bruttonationalprodukt]]en (BNP) har ökat markant. Den privata sektorn svarar för drygt 80&nbsp;procent av BNP.

Export är viktigt för den ungerska ekonomin, speciellt inom EU. Cirka tre fjärdedelar av all handel sker mellan Ungern och andra EU-länder. Länder som Tyskland, Ryssland och Kina är speciellt viktiga för den ungerska ekonomin. <ref>{{Webbref |titel=Fakta om Ungern |url=https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/europa-samhallskunskap/fakta-om-ungern |verk=SO-rummet |hämtdatum=2019-05-28 |språk=sv}}</ref>

=== Arbetskraftens fördelning ===
* Tjänster 65 %
* Industri 27 %
* Jordbruk 8 % (2019)

=== Dominerande industrigrenar ===
* Gruvdrift
* Metallurgi
* Byggmaterial
* Livsmedel
* Textil
* Kemisk
* Läkemedel
* Motorfordon

=== Kommunikationer ===
==== Järnvägar ====
[[Järnväg]]arna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt [[Österrike]], [[Slovakien]], [[Serbien]], [[Kroatien]], [[Slovenien]] och [[Rumänien]]. Fram till [[1980-talet]] var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade, men sedan [[1990-talet]] har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en förbättrad spårstandard. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen ''[[intercity]]'' i Ungern har en god komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget [[Magyar Államvasutak]].

==== Vägar ====
Ungerns vägstandard ligger något över Europas genomsnitt.<ref name=":2" /> Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar på förbättrad vägstandard har gjorts från 1990-talet och framåt. Från Budapest går det [[motorväg]]ar till [[Belgrad]], [[Zagreb]], [[Wien]] och [[Bratislava]]. Utbyggnader sker österut mot [[Ukraina]] och [[Rumänien]]. Utbyggnader av nya [[motorväg]]ar sker i stor omfattning.

== Demografi ==
=== Etniska grupper ===
* [[Ungrare]] utgör 90,0 % av befolkningen.
* [[Romer]] 4,0 %
* [[Tyskar]] 2,6 %
* [[Serber]] 1,9 %
* [[Slovaker]] 0,8 %
* [[Rumäner]] 0,7 %
Den romska befolkningen lider av socialt och ekonomiskt utanförskap och [[diskriminering]].<ref name=":3">{{Webbref |url=http://www.regeringen.se/rapporter/2017/04/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-ungern/|titel=Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ungern |hämtdatum=2017-08-13 |efternamn= Regeringskansliet |förnamn=Regeringen och |datum=2017-04-26 |verk=Regeringskansliet |språk=sv |arkivurl= https://web.archive.org/web/20170813191027/http://www.regeringen.se/rapporter/2017/04/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-i-ungern/ |arkivdatum=2017-08-13}}</ref>

=== Religionstillhörigheter ===
* [[Romersk-katolska kyrkan|Romerska katoliker]] 51,5 %
* [[Reformert kristendom|Calvinister]] 15,5 %
* [[Lutherdom|Lutheraner]] 12,5 %
* Övriga 7,5 %

=== Språk ===
* [[Ungerska|Ungersktalande]] 98,2 %
* Talare av andra språk 1,8 %

== Kultur ==
[[Fil:Operaház budapest.jpg|miniatyr|stående|[[Ungerska statsoperan]].]]
[[Fil:Barabas-liszt.jpg|miniatyr|stående|[[Franz Liszt]].]]
Ungern har sedan tidig [[Medeltiden|medeltid]] varit den västliga civilisationens östligaste utpost i [[Europa]]. I samband med ökande [[autonomi]] inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och i dag är [[Budapest]]s kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i [[Wien]].

Mellan floderna [[Donau]] och [[Tisza]] finns en stor rikedom i [[folkdräkt]]er, folksånger och folkdanser. Spåren av [[balkanism]] kan iakttas i blandningen av serbisk, [[svabisk-tysk]], slovakisk, rumänsk och [[Romer|romsk]] folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen. Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som [[Vojvodina]], [[Transsylvanien]], södra [[Slovakien]] och [[Österrike]], där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.

Ungern odlar mycket [[paprika]], vilket återspeglar sig i [[Ungerska köket|ungerska matlagningen]] med rätter som [[Gulasch|gulyás]], [[pörkölt]] och [[lecsó]] samt kryddan [[Piros arany|pirosarany]]. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet [[langos]] som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.

===Litteratur===
{{fördjupning2|Ungersk litteratur}}<ref name="A">[[Bra Böckers lexikon]], 1980.</ref>

Ända till 1844 var [[latin]] det officiella språket i Ungern. De äldsta bevarade litterära minnesmärkena på ungerska språket är från 1200-talet, och under medeltiden översattes åtskilliga skrifter – bland annat [[Bibeln]] – till ungerska. På 1500-talet gavs en hel del religiösa verk ut i samband med reformationen och [[Bálint Balassi]] blev den förste skalden på ungerska.

I början av 1600-talet utvecklade jesuiten [[Péter Pázmány]] det ungerska prosaspråket, och kring mitten av samma sekel verkade [[Nikola Zrinski (författare)|Miklós Zrínyi]], som bland annat författade ett hjälteepos om sin ätt. Först omkring 1800 uppstod dock en mera omfattande litteratur på landets eget språk.

Den nationella reformrörelsen på 1820-talet grundade en magyarisk akademi och en nationalteater. Skedets mest betydande skald var [[Mihály Vörösmarty]]. Mot mitten av seklet skapade [[Sándor Petőfi]] och [[János Arany]] livskraftig romantisk poesi. Kort därefter lades grunden till en realistisk prosa av bland andra [[Gergely Csiky]] och [[Kálmán Mikszáth]].

I början av 1900-talet företrädde skalden [[Endre Ady]] och tidskriften ''Nyugat'' (Västern) en konstnärligt och politiskt radikal riktning. Till denna hörde lyriker som [[Jószef Erdélyi]], [[Árpád Tóth]] och framför allt [[Lőrinc Szabó]], prosaister som [[Dezső Szabó]], [[Zsigmond Móricz]] och [[Dezső Kosztolányi]].

I den konservativa ''Napkelet'' (Östern) skrev bland andra skalden [[Gyula Vargha]]. En krets för sig var den så kallade Budapestgruppen med dramatikern [[Ferenc Molnár]], proletärförfattaren [[Lajos Kassák]] och prosaisterna [[Frigyes Karinthy]] och [[Jolán Földes]].

De tyska och ryska övergreppen mot Ungern under och efter [[andra världskriget]] förlamade till stor del litteraturen. Från och med 1960-talet har den på nytt fått en viss frihet. Viktiga namn har varit romanförfattarna [[Áron Tamási]], lyrikern [[Gyula Illyés]] och den marxistiske kritikern [[György Lukács]]. Internationell ryktbarhet har den ungerska exilförfattaren [[Arthur Koestler]] fått med sitt politiska och filosofiska författarskap på engelska.

===Konst===
<ref name="A"/>

Ungern kristnades från Rom och inlemmades därmed i den västeuropeiska kulturkretsen. [[Medeltiden]]s kyrkliga konst och arkitektur följde i huvudsak den västeuropeiska stilutvecklingen. Exempel på detta är den senromantiska kyrkan i Ják och det sengotiska kapellet till kyrkan i Csütörtökhely. Östeuropeiska drag har dock levt kvar i den folkliga arkitekturen, konsten och konsthantverket, särskilt berömt för färgrika broderier. 

En italieninspirerad [[Renässansen|renässans]] nådde Ungern ovanligt tidigt och fick en kort blomstring på alla konstområden men kvävdes helt av den turkiska invasionen 1526 och det efterföljande turkväldet. Till epokens få bevarade rester hör Bakóczkapellet i [[Esztergom]].

Efter Ungerns befrielse på 1690-talet spred italienska och franska arkitekter [[Barocken|barockstilen]] till slott och kyrkobyggnader. Det mest praktfulla exemplet på detta är slottet [[Eszterházy]] i [[Kismarton]], ett ungerskt [[Versailles]]. Under 1800-talet hävdade sig främst målarkonsten, bland annat genom den av samtiden högt uppskattade realisten [[Mihály Munkácsy]] och friluftsmålaren [[László Paál]]. Två av 1900-talskonstens ledande personligheter har varit ungrare den konstruktivistiske skulptören, målaren, filmkonstnären med mera. [[László Moholy-Nagy]], och opkonstens förgrundsgestalt [[Victor Vasarely]]. Båda har främst verkat utanför hemlandet.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation !! Undersökning !! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/hungary Index of Economic Freedom 2019]
| 64 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/hungary Pressfrihetsindex 2019]
| 87 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 64 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/HDR2016_EN_Overview_Web.pdf Human Development Index 2018]
| 43 av 189
|}

== Se även ==
*[[Ungerns ambassad i Stockholm]]

== Källor ==
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://www.magyarorszag.hu/ Ungerska regeringens officiella sida]
* [http://www.keh.hu/ Presidentens officiella sida]
* [http://www.parlament.hu/ Nationalförsamlingens officiella sida]
* [http://www.orbanviktor.com/ Premiärministerns officiella sida] {{språkikon|hu|ungerska}}
* [https://web.archive.org/web/20090329033626/http://www.ungernfakta.se/ Ungernfakta] – Svensk webbsida om Ungern.
* [https://web.archive.org/web/20110828014141/http://ungernforum.se/ UngernForum.se] – Forum om Ungern

{{Navigeringsmallar Ungern}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Ungern| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Kustlösa stater]]