Visa källa för USA

{{språkvård|Delvis knepig grammatik/ översättning?|månad=2022-04}}
{{Hänvisning|Amerikas förenta stater|std|Usa}}
{{Landsfakta
|namn                   = Amerikas förenta stater <br /> ''United States of America''
|genitiv                = USA:s
|flagga                 = Flag of the United States.svg
|statsvapen             = Great Seal of the United States (obverse).svg
|motto                  = <br /><small>1776–1956&nbsp;: {{lang-la|[[E pluribus unum|E Pluribus Unum]]}} (Av många, en)<br />1956–&nbsp;: {{lang-en|[[In God We Trust]]}} (Vi förtröstar på Gud)</small>
|karta                  = United States (orthographic projection).svg
|världsdel              = [[Nordamerika]]
|statsskick             = [[Förbundsrepublik]]
|språk                  = Inget på federal nivå<ref name=ILW>{{webbref |författare=Feder, Jody |url=http://www.ilw.com/immigrationdaily/news/2007,0515-crs.pdf |titel=English as the Official Language of the United States – Legal Background and Analysis of Legislation in the 110th Congress |format=[[PDF]] |datum=25 januari 2007 |utgivare=Ilw.com (Congressional Research Service) |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska}}</ref>{{anm|USA saknar ett officiellt språk på federal nivå. Engelska är det officiella språket i minst 28 delstater – vissa källor anger en högre siffra, baserade på olika definitioner av ”officiell”. Engelska och [[hawaiiska]] är båda officiella språk i delstaten Hawaii.}}<br />Nationellt språk: [[engelska]] ([[de facto]]) {{anm|Engelska är ''de facto'' språket för den [[USA:s federala statsmakt|federala statsmakten]] och det enda språk som talas i hemmet av 80&nbsp;procent av amerikanerna från fem års ålder och uppåt. Spanska är det näst mest talade språket.}}
|a/t                    = t
|huvudstad              = [[Washington, D.C.]]
|störstastad            = [[New York]] (''ca. 8,4 milj inv.'')<ref>https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-04-18/new-york-city-s-population-is-shrinking-demographic-trends</ref>
|demonym                = [[Amerikaner|Amerikan]]<ref name="Utrikesnamnbok2015"/>
|statschef              = [[Joe Biden]] ([[Demokratiska partiet|D]])
|sct                    = presidenter
|sct2                   = President
|generalguvernör        = [[Kamala Harris]] ([[Demokratiska partiet|D]])
|ggt                    = vicepresidenter
|ggt2                   = Vicepresident
|regeringschef          = [[Mike Johnson]] ([[Republikanska partiet|R]])
|rct                    = representanthus talmän
|rct2                   = Talman
|nationalförsamling     = [[USA:s kongress|Kongressen]]
|överhus                = [[USA:s senat|Senaten]]
|underhus               = [[USA:s representanthus|Representantshuset]]
|area_rank              = 3:e/4:e
|area                   = 9826675
|area_not               = <ref name="WF"/>{{anm|Om USA eller [[Kina]] har störst area är [[Lista över länder efter yta|omtvistat]]. Siffran är angiven från amerikanska [[Central Intelligence Agency|CIA]]:s ''[[The World Factbook]]''. Andra källor anger mindre siffror. Alla auktoritativa beräkningar av landets storlek innehåller endast 50 delstater och District of Columbia, inte territorierna.}}
|area_%vatten           = 6,76&nbsp;%
|folkmängd_rank         = 3:e
|folkmängd              = 322025998
|folkmängd_not          = <ref>{{webbref|titel=U.S. and World Population Clock|url=http://www.census.gov/popclock/|utgivare=U.S. Census Bureau|hämtdatum=11 augusti 2015}}</ref>{{anm|Beräkningen av befolkning inkluderar personer vars vanliga vistelseort är i de femtio delstaterna och District of Columbia, inklusive icke-medborgare. Det omfattar inte dem som antingen bor i territorierna, som uppgår till mer än fyra miljoner amerikanska medborgare (de flesta i [[Puerto Rico]]), eller amerikanska medborgare som bor utanför USA.}}
|folkmängd_år           = 2015
|folkmängd_fr           = 308745538<ref>{{webbref|url=http://2010.census.gov/news/releases/operations/cb10-cn93.html |utgivare=United States Census 2010 |titel=U.S. Census Bureau Announces 2010 Census Population Counts -- Apportionment Counts Delivered to President |språk=[[Engelska]] |hämtdatum=18 november 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101224044247/http://2010.census.gov/news/releases/operations/cb10-cn93.html |arkivdatum=24 december 2010 }}</ref>
|folkmängd_fr_år        = 2010{{anm|Folkräkningen hölls den 1 april 2010 och avsåg befolkningen i de 50 delstaterna och District of Columbia.}}
|befolkningstäthet_rank = 141:a <!-- (okänd källa) -->
|invånare/km2           = auto
|högstapunkt            = [[Denali]]
|högstapunkt_meter      = 6&nbsp;198
|störstasjö             = [[Övre sjön]]
|störstasjö_yta         = 82&nbsp;400
|längstaflod            = [[Missourifloden]]
|längstaflod_längd      = 4&nbsp;130
|självständighet        = [[Amerikanska revolutionen|från]] [[Kungariket Storbritannien|Storbritannien]]
|självständighet_dekl   = 4 juli 1776 ([[USA:s självständighetsförklaring|självständighetsförklaring]])
|självständighet_erk    = 3 september 1783 ([[Paristraktatet]])
|bnp_rank               = 2:a
|bnp_totalt             = {{öka}} 26,85 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare           = {{öka}} 80 034 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år                     = 2023
|hdi                    = {{öka}} 0,921<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref> 
|hdi_rank               = 21:a
|hdi_år                 = 2021
|gini                   = 47,7<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/income_wealth/cb12-172.html |titel=Income, Poverty and Health Insurance Coverage in the United States: 2011 |verk=Newsroom |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=12 september 2012 |hämtdatum=23 januari 2013 |språk=engelska}}</ref>
|gini_rank              = 39:e (2009)
|gini_år                = 2011
|valuta                 = [[Amerikansk dollar]] ($)
|valutakod              = USD
|tidszon                = [[Koordinerad universell tid|UTC]] –5 till UTC –10
|nationaldag            = [[4 juli]] ([[USA:s självständighetsdag]])
|nationalsång           = [[The Star-Spangled Banner]]
[[Fil:Star Spangled Banner instrumental.ogg]]
|nationalitetsmärke     = USA
|kör_på                 = Höger
|landsdomän             = [[.us]], [[.gov]], [[.mil]], [[.edu]]
|landsnummer            = 1 <ref>https://www.eniro.se/landsnummer</ref>
|fotnot                 = 
|bnp/invånare_rank=7:e|bnp_nominell_totalt={{öka}} 26,85 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=1:a|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare={{öka}} 80 035 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=8:e}}
'''Amerikas förenta stater''' ({{lang-en|United States of America}}), eller i förkortad form '''Förenta staterna''' ({{lang-en|United States}}),<ref name="Utrikesnamnbok2015">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2013/07/utrikes-namnbok/ |format=[[PDF]] |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=74}}</ref> på svenska vanligen kallat för '''USA''' eller '''Amerika'''<ref name=neamerika/>, är en [[Federation|federal]] [[republik]]<ref>{{bokref |titel=The New York Times Guide to Essential Knowledge, Second Edition: A Desk Reference for the Curious Mind |år=2007 |utgivare=St. Martin's Press |isbn=978-0-312-37659-8 |sid=632 |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Onuf |förnamn=Peter S. |titel=The Origins of the Federal Republic: Jurisdictional Controversies in the United States, 1775–1787 |år=1983 |utgivare=University of Pennsylvania Press |utgivningsort=Philadelphia |isbn=978-0-8122-1167-2 |språk=engelska}}</ref> som består av [[Lista över USA:s delstater och territorier|50 delstater]], [[District of Columbia|ett federalt distrikt]] och ett flertal olika [[Autonom region|självstyrande områden]].<ref>U.S. State Department, Common Core Document to U.N. Committee on Human Rights, December 30, 2011, Item 22, 27, 80.— and U.S. General Accounting Office Report, U.S. Insular Areas: application of the U.S. Constitution, November 1997, p. 1, 6, 39n.</ref> De [[Kontinentala USA|fyrtioåtta angränsande delstaterna]] och det federala distriktet, [[Washington, D.C.]], ligger i [[Nordamerika]] mellan [[Kanada]] och [[Mexiko]]. Dessa delstater har kustlinjer mot [[Atlanten]] och [[Stilla havet]]. Delstaten [[Alaska]] ligger i den nordvästra delen av den nordamerikanska kontinenten och delstaten [[Hawaii]] är en [[ögrupp]] i centrala [[Stilla havet]]. Landet har även fem befolkade och nio obefolkade [[Lista över USA:s delstater och territorier#Territorier|territorier]] i Stilla havet och [[Västindien]]. Med 9,83 miljoner km² och över 331,9 miljoner invånare är USA det tredje största landet i både [[Lista över länder efter yta|total yta]] och [[Lista över länder efter folkmängd|befolkning]]. USA är också en av världens mest etniskt blandade och [[mångkultur]]ella nationer på grund av storskalig invandring från många länder.<ref name="DD">{{bokref |efternamn=Adams |förnamn=J. Q. |medförfattare=Strother-Adams, Pearlie |år=2001 |titel=Dealing with Diversity |utgivningsort=Chicago |utgivare=Kendall/Hunt |isbn=0-7872-8145-X}}</ref> [[USA:s geografi|Geografin]] och [[klimat]]et i USA är mycket varierande, och landet hyser en stor mängd [[Endemism|inhemska vilda djur]].

[[Paleoamerikaner]] migrerade från [[Asien]] till det som nu är det amerikanska fastlandet för cirka {{nowrap|15 000 år}} sedan.<ref name=earliest>{{tidningsref |rubrik=Who was first? New info on North America's earliest residents |url=http://articles.latimes.com/2012/jul/12/science/la-sci-sn-paisley-caves-20120712 |tidning=[[The Los Angeles Times]] |datum=12 juli 2012 |språk=engelska}}</ref> Den [[Europeiska koloniseringen av Amerika|europeiska koloniseringen]] påbörjades under 1500-talet, och en del av området som senare kom att utgöra USA var till en början [[Tretton kolonierna|tretton brittiska kolonier]] längs Atlantkusten. Tvister mellan Storbritannien och dessa kolonier ledde till den [[amerikanska revolutionen]]. Den 4 juli 1776 utfärdade [[Delegering|delegater]] från de 13 kolonierna enhälligt [[USA:s självständighetsförklaring|självständighetsförklaringen]]. Det [[Amerikanska revolutionskriget|påföljande kriget]] avslutades 1783 i samband med [[Parisavtalet|erkännandet av USA:s självständighet]] från [[Kungariket Storbritannien]], och var det första framgångsrika självständighetskriget mot ett [[Europa|europeiskt]] kolonialimperium.<ref>{{bokref |redaktör=Greene, Jack P.; Pole, J.R. |år=2008 |titel=A Companion to the American Revolution |sid=352–361 |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Bender |förnamn=Thomas |titel=A Nation Among Nations: America's Place in World History |url=http://books.google.com/books?id=wQHlrIz4gpYC&pg=PA61 |år=2006 |utgivare=Hill & Wang |utgivningsort=New York |sid=61 |isbn=978-0-8090-7235-4 |språk=engelska}}</ref> Den nuvarande [[USA:s konstitution|konstitutionen]] antogs den 17 september 1787. De första tio författningstilläggen, kollektivt kallade [[Bill of Rights (USA)|Bill of Rights]], ratificerades 1791 och garanterar många [[Rättstrygghet|grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter]].

Driven genom doktrinen [[manifest destiny]] inledde USA en kraftig expansion över [[Nordamerika]] under hela 1800-talet.<ref name="MD2007" /> Detta involverade [[Indiankrigen|förskjutning av indianstammar]], [[USA:s territoriella expansion|förvärvning av nya territorier]] och gradvis erkännande av nya delstater.<ref name="MD2007">{{bokref |efternamn1=Carlisle |förnamn1=Rodney P. |förnamn2=J. Geoffrey |efternamn2=Golson |titel=Manifest Destiny and the Expansion of America |serie=Turning Points in History Series |url= http://books.google.com/?id=ka6LxulZaEwC&vq=annexation&dq=territorial+expansion+United+States+%22manifest+destiny%22 |år=2007 |utgivare=ABC-CLIO |isbn=978-1-85109-833-0 |sid=238 |språk=engelska}}</ref> [[Amerikanska inbördeskriget]] avslutade legalt [[Slaveri i USA|slaveri i landet]].<ref>{{webbref |url= http://www.pbs.org/wgbh/aia/part4/4p2967.html |titel=The Civil War and emancipation 1861–1865 |verk=Africans in America |utgivare=WGBH |utgivningsort=Boston, MA |datum=Inget datum |hämtdatum=26 mars 2013 |språk=engelska}}<br />{{bokref |redaktör=Wallenfeldt, Jeffrey H. |författare=Britannica Educational Publishing |serie=America at War |titel=The American Civil War and Reconstruction: People, Politics, and Power |url= http://books.google.com/?id=T_0TrXXiDbUC&dq=slavery+%22American+Civil+War%22 |år=2009 |utgivare=Rosen Publishing Group |isbn=978-1-61530-045-7 |sid=264 |språk=engelska}}</ref> I slutet av 1800-talet utvidgades USA till Stilla havet,<ref name="AmCentNYT">{{bokref |url= http://www.nytimes.com/books/first/w/white-century.html |titel=The American Century |efternamn=White |förnamn=Donald W. |datum=1996 |isbn=0-300-05721-0 |utgivare=Yale University Press |kapitel=1: The Frontiers |hämtdatum=26 mars 2013 |språk=engelska}}</ref> och dess ekonomi blev världens största.<ref>{{webbref |efternamn=Maddison |förnamn=Angus |url=http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls |titel=Historical Statistics for the World Economy |utgivare=The Groningen Growth and Development Centre, Economics Department of the University of Groningen |utgivningsort=Nederländerna |år=2006 |hämtdatum=6 november 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201205205145/http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls |arkivdatum=5 december 2020 }}</ref> [[Spansk-amerikanska kriget]] och [[första världskriget]] bekräftade landets status som en global militärmakt. USA fick efter [[andra världskriget]] ställningen som en global [[supermakt]], det första landet med kärnvapen och en permanent medlem av [[FN:s säkerhetsråd]]. Slutet på det [[kalla kriget]] och [[Sovjetunionen]]s [[Sovjetunionens historia 1985–1991|upplösning]] efterlämnade USA som världens enda supermakt.

USA är ett [[industriland]] och har världens [[USA:s ekonomi|största nationella ekonomi]], med en uppskattad [[Bruttonationalprodukt|BNP]] år 2013 på $16,7&nbsp;biljoner – 27&nbsp;procent av [[Lista över länder efter BNP|den globala nominella bruttonationalprodukten]] och 19 procent av världens BNP vid [[Lista över länder efter BNP (PPP)|köpkraftsparitet]].<ref name=IMF_GDP>{{webbref |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=70&pr.y=8&sy=2014&ey=2014&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=111&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a= |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |titel=World Economic Outlook Database: United States |datum=mars 2013 |hämtdatum=9 mars 2014 |språk=engelska}}</ref><ref>[[Europeiska unionen]] har en större kollektiv ekonomi, men är inte en enda nation.</ref> Ekonomin gynnas av stora naturresurser och landet har världens högsta produktivitet,<ref>{{tidningsref|url= http://www.cbsnews.com/2100-500395_162-3228735.html |titel=U.S. Workers World's Most Productive |utgivare=CBS News |datum=11 februari 2009 |hämtdatum=23 april 2013 |språk=engelska}}</ref> där BNP per capita var världens [[Lista över länder efter BNP (PPP) per capita|sjätte högsta]] år 2010.<ref name="IMF_GDP"/> Medan den amerikanska ekonomin anses [[Postindustriellt samhälle|postindustriell]], fortsätter landet att vara en av världens största tillverkare.<ref>{{webbref |titel= Manufacturing, Jobs and the U.S. Economy |år= 2013 |url= http://americanmanufacturing.org/category/issues/jobs-and-economy/manufacturing-jobs-and-us-economy |utgivare= Alliance for American Manufacturing |språk= engelska |hämtdatum= 2017-02-24 |arkivurl= https://web.archive.org/web/20121013211628/http://americanmanufacturing.org/category/issues/jobs-and-economy/manufacturing-jobs-and-us-economy |arkivdatum= 2012-10-13 }}</ref> USA har den högsta genomsnittliga och näst högsta [[Hushållsinkomst i USA|medianhushållsinkomsten]] i OECD och den högsta genomsnittslönen,<ref name="OECD Better Life Index">{{webbref|titel=OECD Better Life Index|url=http://www.oecdbetterlifeindex.org/topics/income/|utgivare=OECD Publishing|hämtdatum=25 november 2012 |språk=engelska}}</ref><ref name="Household Income">{{webbref|titel=Household Income|url=http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/society-at-a-glance-2011/household-income_soc_glance-2011-6-en|verk=Society at a Glance 2011: OECD Social Indicators|utgivare=OECD Publishing|hämtdatum=25 november 2012|doi=10.1787/soc_glance-2011-6-en|datum=12 april 2011 |språk=engelska}}</ref> samtidigt som landet kommer på fjärde plats bland de [[Organisation for Economic Co-operation and Development|OECD]]-länder som har den mest ojämlika inkomstfördelningen,<ref>{{webbref|titel=Crisis squeezes income and puts pressure on inequality and poverty|url=http://www.oecd.org/els/soc/OECD2013-Inequality-and-Poverty-8p.pdf|utgivare=OECD (2013)|format=[[PDF]]|hämtdatum=26 juli 2013 |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.oecd-berlin.de/charts/inequality/index.php?cr=oecd&lg=en |utgivare=[[OECD]] |titel=Income distribution and poverty |hämtdatum=13 mars 2014 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131013223124/http://www.oecd-berlin.de/charts/inequality/index.php?cr=oecd&lg=en |arkivdatum=13 oktober 2013 }}</ref> där 12,7&nbsp;% av befolkningen lever i fattigdom.<ref name="Census: U.S. Poverty Rate Spikes, Nearly 50 Million Americans Affected">{{webbref|url=https://www.census.gov/library/publications/2017/demo/p60-259.html|titel=Income and Poverty in the United States: 2016|hämtdatum=5 mars 2017|utgivare=[[United States Census Bureau]]|språk=engelska}}</ref> Landet står för 39&nbsp;% av de globala militära utgifterna<ref>{{webbref |url=http://books.sipri.org/product_info?c_product_id=458 |titel=Trends in world military expenditure, 2012 |utgivare=[[Stockholms internationella fredsforskningsinstitut]] |datum=april 2013 |hämtdatum=15 april 2013 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130415232842/http://books.sipri.org/product_info?c_product_id=458 |arkivdatum=15 april 2013 }}</ref> och är världens främsta ekonomiska och militära makt, är en framstående politisk och kulturell kraft, och en ledare inom vetenskaplig forskning och teknisk innovation.<ref>{{webbref |efternamn=Cohen |förnamn=Eliot A. |url=http://www.foreignaffairs.com/articles/59919/eliot-a-cohen/history-and-the-hyperpower |titel=History and the Hyperpower |verk=Foreign Affairs |datum=juli/augusti 2004 |hämtdatum=14 juli 2006 |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/country_profiles/1217752.stm |titel=Country Profile: United States of America |utgivare=[[BBC News]] |datum=22 april 2008 |hämtdatum=18 maj 2008 |språk=engelska}}</ref>

Landet står dock inför stora ekonomiska problem, då [[USA:s statsskuld|statsskulden]] och [[Budgetunderskott|budgetunderskottet]] under lång tid ökat. [[Budgetunderskott|Budgetunderskottet]] förväntas växa till nya nivåer, till följd av att myndigheterna har finansierat ett antal skattesänkningar under 2017.<ref>{{Webbref|url=https://www.usgovernmentdebt.us/state_debt_rank|titel=State Debt Ranking Percent GDP for 2018 - Charts|hämtdatum=2018-05-04|verk=www.usgovernmentdebt.us}}</ref> Samtidigt har [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Ekonomisk politik|skattesänkningarna]] haft positiva effekter för landets [[ekonomisk tillväxt|ekonomiska tillväxt]] och [[Bruttonationalprodukt|BNP]]<ref name="gdp2017">Mutikani, Lucia (29 november 2017). [https://www.reuters.com/article/us-usa-economy-gdp/u-s-third-quarter-economic-growth-fastest-in-three-years-idUSKBN1DT1W7 "The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter"]. ''[[Reuters]]''. Läst 13 januari 2018.</ref><ref name="FRED_RealGDP">{{webbref |url=https://fred.stlouisfed.org/graph/?graph_id=343360&rn=4364|titel=Real Gross Domestic Product|datum=21 december 2017|utgivare=''StLouisFed''|hämtdatum=3 augusti 2018}}</ref> och bekämpandet av [[arbetslöshet]] som i slutet av 2018 var på sin lägsta nivå sedan 1969.<ref>Rugaber, Christopher (5 oktober 2018). [https://www.foxbusiness.com/markets/us-unemployment-falls-to-3-7-percent-_-lowest-since-1969 ”US Unenployment rate falls to 3.7 percent, lowest since 1969”]. ''[[Fox News|Fox Business]]''. Läst 6 mars 2019.</ref>

==Etymologi==
År 1507 tillverkade den tyska [[Kartografi|kartografen]] [[Martin Waldseemüller]] en världskarta där han namngav landet på västra halvklotet "[[Amerika]]" efter den italienska upptäcktsresanden och kartografen [[Amerigo Vespucci]].<ref>{{tidningsref |url=http://www.usatoday.com/news/nation/2007-04-24-america-turns-500_N.htm?csp=34 |rubrik=Cartographer Put 'America' on the Map 500 years Ago |tidning=[[USA Today]] |datum=24 april 2007 |hämtdatum=30 november 2008 |språk=engelska}}</ref> De tidigare brittiska kolonierna använde för första gången landets moderna namn i [[USA:s självständighetsförklaring|självständighetsförklaringen]], den "enhälliga förklaringen av tretton Amerikas förenta stater" som antogs av "företrädare för Amerikas förenta stater" den 4 juli 1776.<ref>{{webbref |url=http://www.archives.gov/exhibits/charters/charters.html |titel=The Charters of Freedom |utgivare=National Archives |hämtdatum=20 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Den 15 november 1777 antog den andra [[kontinentalkongressen]] [[konfederationsartiklarna]] där det står: "Namnet på denna konfederation skall vara 'Amerikas förenta stater.'" De fransk-amerikanska fördragen 1778 använder "Nordamerikas förenta stater" men från den 11 juli 1778 användes "Amerikas förenta stater" på landets växlar och det har varit det officiella namnet sedan dess.<ref>{{webbref |författare=McClure, James |url=http://www.ydr.com/ci_9569289 |titel=A Primer: The 'First Capital' Debate |utgivare=YDR.com |datum=12 juni 2008 |hämtdatum=26 juli 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150925113013/http://www.ydr.com/ci_9569289 |arkivdatum=25 september 2015 }}</ref>

Den korta formen ''Förenta staterna'' är också standard. Andra vanliga former är ''the US'', ''the USA'' och ''Amerika''. Vardagliga namn inkluderar ''U.S. of A.'' och ''the States''. ''Columbia'', en gång ett populärt namn för USA, kom från [[Christofer Columbus]]. Det förekommer i namnet "[[District of Columbia]]".

Det vanliga sättet att hänvisa till en [[Medborgarskap|medborgare]] i USA är som en [[Amerikaner|amerikan]]. Då ''United States'' är den formella appositionella termen används ''American'' och ''U.S.'' mer vanligt för att hänvisa till landet adjektiviskt ("American values", "U.S. forces"). ''American'' används sällan i engelskan för att hänvisa till folk som inte är anslutna till USA (i kontrast till ''North American'', som innefattar kontinentens andra länder).<ref>{{bokref |efternamn=Wilson |förnamn=Kenneth G |år=1993 |titel=The Columbia Guide to Standard American English |utgivningsort=New York |utgivare=Columbia University Press |sid=27–28 |isbn=0-231-06989-8}}</ref>

Frasen "the United States" behandlades ursprungligen i engelskan som plural – till exempel "the United States are" – bland annat i det trettonde tillägget av USA:s konstitution, som ratificerades 1865. Det blev vanligt att behandla den som singular – till exempel "the United States is" – efter slutet av inbördeskriget. Singularformen är nu standard, pluralformen är kvar i idiomet "these United States".<ref>{{webbref |url=http://itre.cis.upenn.edu/~myl/languagelog/archives/002663.html |författare=Zimmer, Benjamin |datum=24 november 2005 |titel=Life in These, Uh, This United States |utgivare=University of Pennsylvania – Language Log |hämtdatum=22 februari 2008 |språk=engelska}}</ref>

==Historia==
{{Fördjupning2|USA:s historia}}

===Indianer och europeiska nybyggare===
{{Se även|USA:s ursprungsbefolkning|Europeiska koloniseringen av Amerika|Tretton kolonierna}}
[[Indianer|Ursprungsbefolkningarna]] på USA:s fastlands, inklusive Alaskas indianer, tros ha invandrat från Asien med början mellan 12&nbsp;000 och 40&nbsp;000 år sedan.<ref>{{webbref|url=http://anthropology.si.edu/HumanOrigins/faq/americas.htm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071128083459/http://anthropology.si.edu/HumanOrigins/faq/americas.htm |arkivdatum=28 november 2007 |titel=Peopling of Americas |utgivare=Smithsonian Institution, National Museum of Natural History |månad=juni |år=2004 |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska }}</ref> Vissa, såsom den [[Förcolumbiansk tid|förkolumbianska]] Mississippikulturen, utvecklade avancerat jordbruk, storslagen arkitektur och statliga nivåsamhällen. 

[[Fil:MayflowerHarbor.jpg|miniatyr|''[[Mayflower]]'' transporterade [[pilgrim]]er till den Nya Världen år 1620, som beskrivs i William Halsalls ''The Mayflower in Plymouth Harbor'', 1882.]]
[[Leif Eriksson]] var sannolikt den förste europé som landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras i ''[[Erik Rödes saga]]'' och även i ''[[Grönlänningasagan]]''. I den förstnämnda skildras sjöresan som ett resultat av att Eriksson hamnade ur kurs. I den sistnämnda framställs färden som en förberedd expedition. År 1492 nådde [[Christofer Columbus]] från [[Genua]], under kontrakt med den spanska kronan, flera karibiska öar och fick den första kontakten med den inhemska befolkningen. Den 2 april 1513 landsteg den spanska [[conquistador]]en [[Juan Ponce de León]] på vad han kallade "La Florida" – den första dokumenterade europeiska ankomsten på vad som skulle bli USA:s fastland. Spanska bosättare etablerade sig i det som idag är Florida och [[New Mexico]].

Franska pälshandlare etablerade utposter i [[Nya Frankrike]] runt de [[Stora sjöarna]]. Frankrike gjorde anspråk på en stor del av det nordamerikanska inlandet ner till Mexikanska golfen. Den första framgångsrika engelska bosättningen var [[Virginiakolonin]] i [[Jamestown, Virginia|Jamestown]] 1607 och pilgrimernas [[Plymouthkolonin]] år 1620. 1628 års befraktning{{Ifrågasatt uppgift|Vad betyder befraktning?|datum=2022-04}} av [[Massachusetts Bay-kolonin]] resulterade i en våg av migration. 1634 hade cirka 10&nbsp;000 [[Puritanism|puritaner]] bosatt sig i [[New England]]. Mellan slutet av 1610-talet och fram till den amerikanska revolutionen 1775 skeppades cirka 50&nbsp;000 fångar till Storbritanniens Amerikakolonier.<ref>{{webbref |författare=Butler, James Davie |url=http://www.dinsdoc.com/butler-1.htm |titel=British Convicts Shipped to American Colonies |utgivare=Smithsonian Institution, National Museum of Natural History |verk=American Historical Review 2 |månad=oktober |år=1896 |hämtdatum=21 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Med början år 1614 slog sig holländarna ner längs nedre [[Hudsonfloden]], däribland [[Nieuw Amsterdam, Manhattan|Nya Amsterdam]] på ön [[Manhattan]].

Efter att européerna började bosätta sig i Amerika dog många miljoner infödda amerikaner genom epidemier av importerade sjukdomar som [[smittkoppor]].<ref>{{tidskriftsref|efternamn=Meltzer|förnamn=D.J.|år=1992|rubrik=How Columbus Sickened the New World: Why Were Native Americans So Vulnerable to the Diseases European Settlers Brought With Them?|tidskrift=New Scientist|sid=38|url=http://www.newscientist.com/article/mg13618424.700-how-columbus-sickened-the-new-world-why-were-nativeamericans-so-vulnerable-to-the-diseases-european-settlers-brought-with-them.html|språk=engelska}}</ref>

År 1674 överlät holländarna sitt amerikanska territorium till England. Provinsen [[Nya Nederländerna]] döptes om till New York. Många nya immigranter, särskilt i söder, var kontrakterade tjänstefolk – ungefär två tredjedelar av alla Virginias immigranter mellan 1630 och 1680.<ref>{{bokref |efternamn=Russell |förnamn=David Lee |år=2005 |titel=The American Revolution in the Southern Colonies |utgivningsort=Jefferson, N.C. & London |utgivare=McFarland |sid=12 |isbn=0-7864-0783-2 |språk=engelska}}</ref> Vid sekelskiftet i slutet av 1600-talet hade afrikanska slavar blivit den primära källan för tvångsarbete. Med 1729 års uppdelning av den dåvarande [[Carolina-provinsen]] och 1732 års kolonisering av [[Georgia]], bildades de tretton brittiska kolonier som skulle komma att grunda de Förenta staterna. Alla hade lokala myndigheter med öppna val för de flesta fria män, med en växande hängivenhet till de gamla engelska rättigheterna och en känsla av självstyre som stimulerade stöd för [[republikanism]]. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med högt födelsetal, lågt dödsantal och stadig immigration växte den koloniala befolkningen snabbt. Den kristna väckelserörelsen på 1730-talet och 1740-talet, känd som den [[Första stora väckelsen|stora väckelsen]], drev på intresset för både religion och religiös frihet. I [[fransk-indianska kriget]] beslagtog brittiska styrkor Kanada från fransmännen men den franskspråkiga befolkningen i Kanada förblev politiskt isolerad från de södra kolonierna. Med undantag för [[USA:s ursprungsbefolkning|ursprungsbefolkningen]] (allmänt känd som "indianer") som fördrevs, hade de tretton kolonierna en befolkning på 2,6 miljoner år 1770, ungefär en tredjedel av Storbritanniens befolkning; nästan en femtedel av den amerikanska befolkningen bestod av svarta slavar.<ref>{{bokref |efternamn=Blackburn |förnamn=Robin |år=1998 |titel=The Making of New World Slavery: From the Baroque to the Modern, 1492–1800 |utgivningsort=London & New York |utgivare=Verso |sid=460 |isbn=1-85984-195-3 |språk=engelska}}</ref> Trots att man var föremål för brittisk beskattning, saknade amerikanska kolonialister representation i [[Storbritanniens parlament]].

===Självständighet och expansion===
Spänningar mellan amerikanska kolonialister och britterna under den [[Amerikanska revolutionen|revolutionära perioden]] under 1760-talet och början av 1770-talet ledde till det [[amerikanska revolutionskriget]] som utkämpades från 1775 till 1781. Den 14 juni 1775 etablerade [[Andra kontinentalkongressen|kontinentalkongressen]], sammankallad i [[Philadelphia]], en [[Kontinentalarmén|kontinentalarmé]] under ledning av [[George Washington]]. Genom förkunnandet att "alla människor är skapade lika" som försågs med "vissa [[Rättstrygghet|oförytterliga rättigheter]]", antog kongressen [[USA:s självständighetsförklaring|självständighetsförklaringen]], som utarbetats till stor del av [[Thomas Jefferson]], den 4 juli 1776. Detta datum firas nu årligen som [[USA:s självständighetsdag]]. År 1777 etablerade [[konfederationsartiklarna]] en svag [[konfederation]]sregering som användes till 1789 innan den upplöstes.
[[Fil:Declaration independence.jpg|miniatyr|vänster|''Declaration of Independence'', av [[John Trumbull]], 1817–18.]]

Efter den brittiska förlusten mot amerikanska styrkor biträdda av fransmännen, [[Parisavtalet|erkände Storbritannien de oberoende Förenta staterna]] och staternas [[suveränitet]] över det amerikanska territoriet västerut till [[Mississippifloden]]. Ett konstitutionellt konvent anordnades år 1787 av dem som ville etablera en stark nationell regering med beskattningsrätt. [[USA:s konstitution]] ratificerades år 1788, och den nya republikens första senat, representanthuset, och [[USA:s president|president]] George Washington tillträdde 1789. [[Bill of Rights (USA)|Bill of Rights]], som förbjuder federala begränsningar av den [[Rättstrygghet|personliga friheten och garanterar en rad rättsliga skydd]], antogs 1791.

Attityderna till [[Slaveri i USA|slaveri]] var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket lämnade slavstaterna i syd som försvarare av en "udda institution". Den [[andra stora väckelsen]], med början omkring 1800, gjorde [[evangelikalism]]en till en kraft bakom olika sociala reformrörelser, inklusive [[abolitionism]]en.

[[Fil:U.S. Territorial Acquisitions.png|miniatyr|Territoriell expansion efter datum.]]
Amerikanernas iver att [[USA:s territoriella expansion|expandera västerut]] föranledde en lång rad [[Indiankrigen|indiankrig]]. [[Louisianaköpet]] av franskproklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 fördubblade nästan landets storlek. [[1812 års krig]] som förklarades mot Storbritannien över olika missförhållanden som ledde till ett vapenstillestånd, förstärkte den amerikanska [[nationalism]]en. En rad amerikanska militära intrång i Florida ledde till att [[Adams-Onísfördraget|Spanien avträdde det]] och andra territorier kring Mexikanska golfen 1819. [[Tårarnas väg]] på 1830-talet exemplifierade tvångsförflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen fördrevs från sin mark. USA annekterade [[Republiken Texas]] 1845. Begreppet [[Manifest Destiny]] populariserades under denna tid.<ref>{{bokref |efternamn=Morrison |förnamn=Michael A. |år=1999 |titel=Slavery and the American West: The Eclipse of Manifest Destiny and the Coming of the Civil War |utgivningsort=Chapel Hill |utgivare=University of North Carolina Press |sid=13–21 |isbn=0-8078-4796-8 |språk=engelska}}</ref> [[Oregonfördraget]] 1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordvästra USA. Den amerikanska segern i [[mexikanska kriget]] resulterade i att [[Kalifornien]] avträddes 1848 och mycket av dagens sydvästra USA. [[Guldrushen i Kalifornien]] 1848–1849 sporrade den västra migration ytterligare. Nya järnvägar gjorde omlokalisering lättare för bosättare och ökade konflikter med indianer. Under över ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanska [[Bisonoxe|bisonoxar]] eller bufflar, för skinn och kött och för att underlätta järnvägens utspridning. Förlusten av buffel, en primär resurs för [[prärieindianer]]na, var ett existentiellt hot för många infödda kulturer.

===Inbördeskrig och industrialisering===
[[Fil:Battle of Gettysburg, by Currier and Ives.png|miniatyr|vänster|''[[Slaget vid Gettysburg]]'', litografi av [[Currier och Ives|Currier & Ives]], cirka 1863.]]

Spänningar mellan [[Sydstaterna|delstaterna i syd]] som tillät [[Slaveri i USA|slaveri]] ("slavstater") och de som inte tillät det ("fria stater") gjorde att dispyter uppstod om förhållandet mellan delstaterna och den federala statsmakten, liksom våldsamma konflikter om huruvida slaveri skulle tillåtas i nya delstater som upptogs i unionen. [[Abraham Lincoln]], kandidat i [[republikanska partiet]] och slaverimotståndare, valdes till president 1860. Innan han tillträdde förklarade sju slavstater sin utbrytning, som den federala statsmakten vidhöll vara olaglig, och bildade [[Amerikas konfedererade stater]]. Genom [[Slaget vid Fort Sumter|angreppet på Fort Sumter]] började det [[amerikanska inbördeskriget]] och fyra slavstater till anslöt sig till Konfederationen. Lincolns [[Emancipationsproklamationen|emancipationkungörelse]] år 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. Efter [[Nordstaterna]]s seger 1865, garanterade tre ändringar av den amerikanska konstitutionen, frihet för nästan fyra miljoner [[afroamerikaner]] som hade varit slavar,<ref>{{webbref |url=http://www2.census.gov/prod2/decennial/documents/1860a-02.pdf |titel=1860 Census |utgivare=U.S. Census Bureau |format=[[PDF]] |hämtdatum=10 juni 2007 |språk=engelska}} Sida 7 listar en sammanlagd slavpopulation till 3 953 760.</ref> gjorde dem medborgare och gav dem rösträtt. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten.<ref>{{bokref |efternamn=De Rosa |förnamn=Marshall L. |år=1997 |titel=The Politics of Dissolution: The Quest for a National Identity and the American Civil War |utgivningsort=Edison, NJ |utgivare=Transaction |sid=266 |isbn=1-56000-349-9 |språk=engelska}}</ref> Kriget är den dödligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620&nbsp;000 soldaters död.<ref>{{bokref |förnamn=Maris |efternamn=Vinovskis |år=1990 |url=http://books.google.com/books?id=gySktxKYPGoC&pg=PA6&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false |titel=Toward a social history of the American Civil War: exploratory essays |utgivningsort=Cambridge |utgivare=University Press |sid=6 |isbn=0521395593 |språk=engelska}}</ref>

[[Fil:Ellis island 1902.jpg|miniatyr|Immigranter vid [[Ellis Island]], [[New York]]:s hamn, 1902.]]
Efter kriget radikaliserade mordet på Lincoln den republikanska [[Rekonstruktionstiden|rekonstruktionspolitiken]] som inriktades på att återanpassa och återuppbygga Sydstaterna samtidigt som den säkerställde rättigheterna för de nyligen frigivna slavarna. Upplösningen av det omtvistade [[Presidentvalet i USA 1876|presidentvalet 1876]] genom [[1877 års kompromiss]] avslutade rekonstruktionen; [[Jim Crow-lagar]]na berövade snart många afroamerikaners rättigheter. I norr skyndade urbanisering och en aldrig tidigare skådad ström av invandrare från [[Sydeuropa|Syd]]- och [[Östeuropa]] på landets industrialisering. Vågen av invandring, som varade fram till 1929, utgjorde arbetskraft och förvandlade den amerikanska kulturen. Nationell infrastruktur främjade den ekonomiska tillväxten. [[Alaskaköpet]] från Ryssland 1867 avslutade det amerikanska fastlandets expansion. [[Massakern vid Wounded Knee]] 1890 var den sista stora väpnade konflikten i Indiankrigen. År 1893 störtades den inhemska monarkin i [[Kungariket Hawaii]] i en kupp ledd av amerikanska medborgare. USA annekterade arkipelagen 1898. Segern i [[spansk-amerikanska kriget]] samma år visade att USA var en [[stormakt]] och ledde till annekteringen av [[Puerto Rico]], [[Guam]] och [[Filippinerna]].<ref>{{webbref|författare=Gates, John M. |url=http://www3.wooster.edu/History/jgates/book-ch3.html |titel=War-Related Deaths in the Philippines |verk=Pacific Historical Review |utgivare=College of Wooster |datum=augusti 1984 |hämtdatum=27 september 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140629045949/http://www3.wooster.edu/History/jgates/book-ch3.html |arkivdatum=29 juni 2014 }}</ref> Filippinerna blev självständigt ett halvt sekel senare, Puerto Rico och Guam förblev amerikanska besittningar.

===Första världskriget, depressionen och andra världskriget===
[[Fil:Dust Bowl&nbsp;- Dallas, South Dakota 1936.jpg|miniatyr|vänster|En övergiven gård i [[South Dakota]] under [[Dust Bowl]], 1936.]]

Vid [[första världskriget]]s utbrott 1914 var USA neutralt. De flesta amerikaner sympatiserade med britterna och fransmännen, även om många motsatte ingripande.<ref>{{bokref |efternamn=Foner |förnamn=Eric |medförfattare=Garraty, John A. |år=1991 |titel=The Reader's Companion to American History |utgivningsort=New York |utgivare=Houghton Mifflin |sid=576 |isbn=0-395-51372-3 |språk=engelska}}</ref> År 1917 gick USA med i de allierade, vilket hjälpte vända vinden mot [[centralmakterna]]. Efter kriget ratificerade aldrig senaten [[Versaillesfreden|Versaillesfördraget]] som etablerade [[Nationernas Förbund]]. Landet förde en politisk [[unilateralism]], på gränsen till [[isolationism]].<ref>{{bokref |efternamn=McDuffie |förnamn=Jerome |medförfattare=Piggrem, Gary Wayne & Woodworth, Steven E. |år=2005 |titel=U.S. History Super Review |utgivningsort=Piscataway, NJ |utgivare=Research & Education Association |sid=418 |isbn=0-7386-0070-9 |språk=engelska}}</ref> År 1920 vann kvinnorättsrörelsen genomföring av en författningsändring som beviljande [[kvinnlig rösträtt]]. Välståndet i det [[Glada 1920-talet|glada tjugotalet]] slutade med [[Wall Street-kraschen]] 1929 som utlöste [[den stora depressionen]]. Efter presidentvalet 1932 svarade [[Franklin D. Roosevelt]] med [[New Deal]], en rad politiska åtgärder som ökade statliga ingrepp i ekonomin. [[Dust Bowl]] i mitten av 1930-talet gjorde många jordbrukssamhällen utfattiga och sporrade en ny våg av västerländsk migration.
[[Fil:1944 NormandyLST.jpg|miniatyr|Soldater ur [[USA:s armé]]s [[1st Infantry Division (USA)|1:a infanteridivision]] [[Invasionen av Normandie|landstiger i Normandie]] på [[Landstigningen i Normandie|D-dagen]], 6 juni 1944.]]
USA som var neutralt under [[andra världskriget]]s tidiga stadier efter [[Nazityskland]]s [[Invasionen av Polen|invasion av Polen]] i september 1939, började leverera materiel till de [[De allierade i andra världskriget|allierade]] i mars 1941 genom [[Lend-Lease Act|Lend-Lease]]-programmet. Den 7 december 1941 inledde [[Kejsardömet Japan]] en [[Attacken mot Pearl Harbor|överraskningsattack mot Pearl Harbor]], vilket fick USA att gå med de allierade mot [[axelmakterna]] samt att [[Internering av japaner i USA under andra världskriget|internera japanska amerikaner]] i tusental.<ref>{{webbref |författare=Burton, Jeffrey F., et al. |url=http://www.nps.gov/history/history/online_books/anthropology74/ce3.htm |titel=A Brief History of Japanese American Relocation During World War II|verk=Confinement and Ethnicity: An Overview of World War II Japanese American Relocation Sites |månad=Oktober |datum=juli 2000 |hämtdatum=2 april 2010 |utgivare=National Park Service |språk=engelska}}</ref> Deltagandet i kriget sporrade kapitalinvestering och industriell kapacitet. Bland de stora krigförande makterna var USA den enda nationen som blev rikare, mycket rikare, i stället för fattigare på grund av kriget.<ref>{{bokref |efternamn=Kennedy |förnamn=Paul |år=1989 |titel=The Rise and Fall of the Great Powers |utgivningsort=New York |utgivare=Vintage |sid=358 |isbn=0-679-72019-7 |språk=engelska}}</ref> Allierade konferenser i [[FN:s monetära och finansiella konferens|Bretton Woods]] och [[Jaltakonferensen|Jalta]] beskrev ett nytt system av internationella organisationer som placerade USA och Sovjetunionen i mitten av världspolitiken. Efter att [[Segerdagen 1945|kriget vunnits i Europa]] hölls en internationell konferens i [[San Francisco]] 1945 som resulterade i [[FN-stadgan]] som blev aktiv efter kriget.<ref>{{webbref|url=http://www.state.gov/r/pa/ho/pubs/fs/55407.htm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070612221444/http://www.state.gov/r/pa/ho/pubs/fs/55407.htm |arkivdatum=12 juni 2007 |titel=The United States and the Founding of the United Nations, August 1941&nbsp;– October 1945 |månad=oktober |år=2005 |hämtdatum=11 juni 2007 |utgivare=U.S. Dept. of State, Bureau of Public Affairs, Office of the Historian |språk=engelska }}</ref> USA, som hade [[Manhattanprojektet|utvecklat de första kärnvapnen]], använde dem på de japanska städerna [[Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki|Hiroshima och Nagasaki]] i augusti. Japan kapitulerade den 2 september och kriget var över.<ref>{{bokref |författare=Pacific War Research Society |år=2006 |titel=Japan's Longest Day |utgivningsort=New York |utgivare=Oxford University Press |isbn=4-7700-2887-3 |språk=engelska}}</ref>

===Kalla kriget och protestpolitik===
[[Fil:Martin Luther King&nbsp;- March on Washington.jpg|miniatyr|stående|[[Martin Luther King]] levererar sitt "[[I Have a Dream]]"-tal, 1963.]]

USA och [[Sovjetunionen]] manövrerade om makten efter andra världskriget under det [[kalla kriget]] och dominerade militära frågor om Europa genom [[Nato]] och [[Warszawapakten]]. USA främjade [[liberal demokrati]] och kapitalism, medan Sovjetunionen främjade kommunism och en central [[planekonomi]]. Båda stödde diktaturer och bedrev ställföreträdande krig. Amerikanska trupper stred mot kommunistiska kinesiska styrkor i [[Koreakriget]] 1950–1953. [[House Un-American Activities Committee]] förde en rad utredningar om misstänkt vänsteromstörtning medan senator [[Joseph McCarthy]] blev förebilden för antikommunistiska känslor.

1961 års sovjetiska uppskjutning av den [[Vostok 1|första bemannade rymdfarkosten]] fick president [[John F. Kennedy]]s att uppmana USA att vara först med att landsätta "[[Apolloprogrammet|en människa på månen]]" vilket uppnåddes 1969. Kennedy ställdes också inför en [[Kubakrisen|spänd kärnvapenuppgörelse]] med sovjetiska styrkor på Kuba. Samtidigt upplevde USA en hållbar ekonomisk expansion. En växande [[Medborgarrättsrörelsen i USA 1955–1968|medborgarrättsrörelse]] symboliserades och leddes av afroamerikaner som [[Rosa Parks]], [[Martin Luther King]] och [[James Bevel]] som använde [[icke-våld]] för att konfrontera segregation och diskriminering. Efter [[Mordet på John F. Kennedy|Kennedymordet]] 1963 godkännes Civil Rights Act 1964 och Voting Rights Act 1965 under president [[Lyndon B. Johnson]]. Johnson och hans efterträdare, [[Richard Nixon]], expanderade ett ställföreträdare krig i Sydostasien till det misslyckade [[Vietnamkriget]]. En utbredd motkulturell rörelse växte, underblåst av motståndet mot kriget, svart nationalism och den [[sexuella revolutionen]]. [[Betty Friedan]], [[Gloria Steinem]] och andra ledde en ny våg av feminism som sökte politisk, social och ekonomisk jämlikhet för kvinnor.

Som en följd av [[Watergateskandalen]] 1974 blev Nixon den första amerikanske presidenten att avgå, för att undvika att bli [[Riksrätt#USA|åtalad]] på anklagelser av bland annat hindrande av rättvisa och maktmissbruk. Han efterträddes av vicepresident [[Gerald Ford]]. [[Jimmy Carter]]s administration under det sena 1970-talet präglades av [[stagflation]] och [[gisslankrisen i Iran]]. Valet av [[Ronald Reagan]] som president 1980 förebådade en högerförskjutning i amerikansk politik, vilket återspeglades i stora förändringar i [[Reaganomics|skatter och utgiftsprioriteringar]]. Hans andra mandatperiod förde med sig både [[Iran-Contras-affären|Iran-Contras-skandalen]] och betydande diplomatiska framsteg med Sovjetunionen. Den efterföljande sovjetiska kollapsen avslutade kalla kriget.

===Samtid===
[[Fil:UA Flight 175 hits WTC south tower 9-11 edit.jpeg|miniatyr|[[World Trade Center]] på morgonen den [[11 september-attackerna|11 september 2001]].]]

Under president [[George H.W. Bush]] tog USA en ledande roll i det FN-sanktionerade [[Gulfkriget]]. Den längsta ekonomiska expansionen i modern amerikansk historia – från mars 1991 till mars 2001 – omfattade [[Bill Clinton]]s administration och [[IT-bubblan]].<ref>{{webbref |författare=Voyce, Bill |url=http://iwin.iwd.state.ia.us/iowa/ArticleReader?itemid=00003700&print=1 |titel=Why the Expansion of the 1990s Lasted So Long |utgivare=Iowa Workforce Information Network |datum=21 augusti 2006 |hämtdatum=16 augusti 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151107005614/http://iwin.iwd.state.ia.us/iowa/ArticleReader?itemid=00003700&print=1 |arkivdatum=7 november 2015 }}</ref> En [[Paula Jones|stämning]] och [[Lewinsky-affären|sexskandal]] ledde till att Clinton ställdes inför riksrätt 1998, men satt kvar som president. [[Presidentvalet i USA 2000|Presidentvalet 2000]], ett av de jämnaste i amerikansk historia, löstes genom ett beslut i USA:s högsta domstol – [[George W. Bush]], son till George H.W. Bush, blev president.

Den [[11 september-attackerna|11 september 2001]] slog [[al-Qaida]]-terrorister till mot [[World Trade Center]] i New York och [[Pentagon (byggnad)|Pentagon]] i närheten av Washington, D.C. vilket dödade nästan 3 000 människor. Som svar inledde Bushadministrationen det globala [[kriget mot terrorismen]]. I oktober 2001 ledde amerikanska styrkor en [[Afghanistankriget (2001–)|invasion av Afghanistan]] och avlägsnade den [[taliban]]ska regeringen och al-Qaidas träningsläger. Talibaner fortsatte att utkämpa ett gerillakrig. År 2002 började Bushadministrationen att trycka på för ett regimskifte i Irak på kontroversiella grunder.<ref>{{tidningsref |rubrik=Many Europeans Oppose War in Iraq |tidning=[[USA Today]] |url=http://www.usatoday.com/news/world/2003-02-14-eu-survey.htm |datum=14 februari 2003 |hämtdatum=1 september 2008 |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |författare=Springford, John |titel=‘Old’ and ‘New’ Europeans United: Public Attitudes Towards the Iraq War and US Foreign Policy |utgivare=Centre for European Reform |url=http://www.cer.org.uk/sites/default/files/publications/attachments/pdf/2011/back_brief_springford_dec03-3848.pdf |format=[[PDF]] |datum=december 2003 |hämtdatum=1 september 2008 |språk=engelska}}</ref> Utan stöd av Nato eller ett uttryckligt FN-mandat för militär intervention, organiserad Bush "de villigas koalition" (''Coalition of the Willing''): koalitionsstyrkorna invaderade Irak 2003 och avsatte diktatorn [[Saddam Hussein]]. År 2005 orsakade [[Orkanen Katrina]] svår förödelse längs en stor del av Gulfkusten och ödelade [[New Orleans]]. 

Den 4 november 2008, mitt i en global ekonomisk recession valdes [[Barack Obama]] som den första afroamerikanska presidenten. Under 2010 infördes stora [[Patient Protection and Affordable Care Act|hälsovårds]]- och [[Wall Street Reform and Consumer Protection Act|finansiella]] reformer. [[Oljeutsläppet i Mexikanska golfen 2010|Oljeutsläppet]] från ''[[Deepwater Horizon]]'' i Mexikanska golfen samma år blev den största oljekatastrofen någonsin i fredstid.<ref>{{webbref|titel=BP Oil Spill Is Now The Largest Ever In Gulf |utgivare=CBS/Associated Press |url=http://www.cbsnews.com/stories/2010/07/01/national/main6636406.shtml |datum=1 juli 2010 |hämtdatum=1 juli 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://archive.is/20120525210100/http://www.cbsnews.com/stories/2010/07/01/national/main6636406.shtml |arkivdatum=25 maj 2012 }}</ref> I en räd i [[Pakistan]] 2011 dödade [[Navy SEAL]]:s al-Qaida-ledaren [[Usama bin Ladin]]. Irakkriget avslutades med tillbakadragande av de återstående amerikanska trupperna från landet. Obama omvaldes som president [[presidentvalet i USA 2012|2012]] och undertecknande [[Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015|Parisavtalet 2015]]. Under tiden [[Donald Trump]] var president såg han till att USA lämnade Parisavtalet. Hans efterträdare president [[Joe Biden]] har dock lovat att USA åter ska skriva på detta avtal.

==Geografi och natur==
[[Fil:USATopographicalMap.jpg|miniatyr|[[Topografi]]sk karta över [[Kontinentala USA]].]]
{{Huvudartikel|USA:s geografi}}
===Fysisk geografi===
[[Kontinentala USA]]:s landyta uppgår till omkring 7&nbsp;700&nbsp;000&nbsp;km². [[Alaska]], avskilt från kontinentala USA genom Kanada, är den största delstaten på 1&nbsp;480&nbsp;000&nbsp;km². [[Hawaii]], som utgör en [[Ögrupp|arkipelag]] i centrala Stilla havet, sydväst om Nordamerika, uppgår till drygt 16&nbsp;000 km².<ref>{{webbref |författare=Lubowski, Ruben, Marlow Vesterby & Shawn Bucholtz |url=http://www.ers.usda.gov/publications/arei/eib16/chapter1/1.1/ |titel=AREI Chapter 1.1: Land Use |utgivare=Economic Research Service |datum=21 juli 2006 |hämtdatum=9 mars 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090217174457/http://ers.usda.gov/publications/arei/eib16/Chapter1/1.1/ |arkivdatum=17 februari 2009 }}</ref> USA rankas som världens tredje eller fjärde [[Lista över länder efter yta|största land efter total yta]] (mark och vatten), efter [[Ryssland]] och [[Kanada]] och strax före eller efter [[Kina]]. Rankingen varierar beroende på hur två av [[Kina]] och [[Indien]]s omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan av USA beräknas: beräkningarna sträcker sig från 9&nbsp;522&nbsp;055&nbsp;km²<ref>{{webbref |url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/616563/United-States |titel=United States |utgivare=Encyclopædia Britannica |hämtdatum=25 mars 2008 |språk=engelska (yta anges i kvadratmile)}}</ref> till 9&nbsp;629&nbsp;091&nbsp;km²<ref>{{webbref |url=http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2005/Table03.pdf |titel=Population by Sex, Rate of Population Increase, Surface Area and Density |utgivare=UN Statistics Division |verk=Demographic Yearbook 2005 |format=[[PDF]] |hämtdatum=25 mars 2008 |språk=engelska (yta anges i kvadratkilometer)}}</ref> till 9&nbsp;826&nbsp;676&nbsp;km².<ref name="WF">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html |titel=United States |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |datum=30 september 2009 |hämtdatum=5 januari 2010 |språk=engelska (yta anges i kvadratkilometer) |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181226055200/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html |arkivdatum=26 december 2018 }}</ref> Räknat till enbart landyta är USA det tredje största landet efter [[Ryssland]] och [[Kina]], precis före [[Kanada]].<ref>{{webbref |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070526130219/http://education.yahoo.com/reference/factbook/countrycompare/area/3d.html |url=http://education.yahoo.com/reference/factbook/countrycompare/area/3d.html |titel=World Factbook: Area Country Comparison Table |utgivare=Yahoo Education |hämtdatum=28 februari 2007 |språk=engelska |arkivdatum=26 maj 2007 }}</ref>
[[Fil:Haliaeetus leucocephalus2.jpg|miniatyr|stående|Den [[Vithövdad havsörn|vithövdade havsörnen]] har varit USA:s nationalfågel sedan 1782.]]

Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de [[lövfällande]] skogarna och det kuperade landskapet i regionen [[Piedmont (USA)|Piedmont]]. [[Appalacherna]] delar den östra kusten från [[Stora sjöarna]] och grässlätterna i [[Mellanvästern]]. [[Mississippifloden|Mississippi]]–[[Missourifloden]], världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga [[prärie]]n [[Great Plains]] sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion. [[Klippiga bergen]] vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4&nbsp;300 meter i [[Colorado]]. Längre västerut ligger den torra regionen [[Great Basin]] och öknar som [[Mojaveöknen|Mojave]]. [[Sierra Nevada (USA)|Sierra Nevada]] och [[Kaskadbergen]] sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6&nbsp;194 meter är Alaskas [[Denali]] landets högsta topp. Aktiva [[vulkan]]er är vanliga i [[Alexanderarkipelagen]] och [[Aleuterna]] i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar. [[Supervulkan]]en som ligger under [[Yellowstone nationalpark]] i Klippiga bergen är kontinentens största.<ref>{{webbref|url=http://dsc.discovery.com/convergence/supervolcano/under/under.html |titel=Supervolcano: What's Under Yellowstone? |författare=O'Hanlon, Larry |utgivare=Discovery Channel |hämtdatum=13 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://archive.is/20120525210051/http://dsc.discovery.com/convergence/supervolcano/under/under.html |arkivdatum=25 maj 2012 }}</ref>
[[Fil:Barns grand tetons.jpg|mini|stående|vänster|[[Teton Range]], del av [[Klippiga bergen]].]]

===Klimat, djur och växter===
USA med sin stora yta och sin geografiska variation innefattar de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från fuktigt kontinentalklimat i norr till fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av [[Florida]] är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har [[bergsklimat]]. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst, [[medelhavsklimat]] längs Kaliforniens kust, [[kustklimat]] längs med [[Oregon]] och [[Washington (delstat)|Washington]] och södra Alaska. Större delen av Alaska har [[subarktiskt klimat]]. Extremväder är inte ovanligt i USA - delstaterna som gränsar till [[Mexikanska golfen]] är utsatta för [[orkan]]er och de flesta av världens största [[tromb|tornado]]r förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i mellanvästerns [[Tornado Alley]].<ref>{{webbref|författare=Perkins, Sid |url=http://www.sciencenews.org/articles/20020511/bob9.asp |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070701131631/http://www.sciencenews.org/articles/20020511/bob9.asp |arkivdatum= 1 juli 2007 |titel=Tornado Alley, USA |hämtdatum=20 september 2006 |datum=11 maj 2002 |verk=Science News |språk=engelska }}</ref>

USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17&nbsp;000 arter av [[kärlväxter]] finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1&nbsp;800 arter [[gömfröväxter]] finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.<ref>{{webbref |författare=Morin, Nancy |url=http://www.fungaljungal.org/papers/National_Biological_Service.pdf |titel=Vascular Plants of the United States |utgivare=National Biological Service |verk=Plants |format=[[PDF]] |hämtdatum=27 oktober 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130724222726/http://www.fungaljungal.org/papers/National_Biological_Service.pdf |arkivdatum=24 juli 2013 }}</ref> USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.<ref>{{webbref |url=http://www.sdi.gov/curtis/TxTab4x1.html |titel=Global Significance of Selected U.S. Native Plant and Animal Species |utgivare=SDI Group |datum=9 februari 2001 |hämtdatum=20 januari 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090118023008/http://www.sdi.gov/curtis/TxTab4x1.html |arkivdatum=18 januari 2009 }}</ref> Ungefär 91&nbsp;000 insektsarter har beskrivits.<ref>{{webbref |url=http://www.si.edu/Encyclopedia_SI/nmnh/buginfo/bugnos.htm |titel=Numbers of Insects (Species and Individuals) |utgivare=Smithsonian Institution |hämtdatum=20 januari 2009 |språk=engelska}}</ref> [[Endangered Species Act]] från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av [[United States Fish and Wildlife Service]]. Det finns 58 [[Lista över nationalparker i USA|nationalparker i USA]] och hundratals andra federala skötta parker, skogar och [[vildmark]]er.<ref>{{webbref |url=http://home.nps.gov/applications/release/Detail.cfm?ID=639 |titel=National Park Service Announces Addition of Two New Units |utgivare=National Park Service |datum=28 februari 2006 |hämtdatum=13 juni 2006 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061001195645/http://home.nps.gov/applications/release/Detail.cfm?ID=639 |arkivdatum=1 oktober 2006 }}</ref> Allt som allt äger staten 28,8&nbsp;procent av landets yta.<ref name=FL>{{webbref|url=http://johnshadegg.house.gov/rsc/Federal%20Land%20Ownership--May%202005.pdf |format=[[PDF]] |titel=Federal Land and Buildings Ownership |utgivare=Republican Study Committee |datum=19 maj 2005 |hämtdatum=9 mars 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100524171319/http://johnshadegg.house.gov/rsc/federal%20land%20ownership--may%202005.pdf |arkivdatum=24 maj 2010 }}</ref> Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4&nbsp;procent används för militära ändamål.<ref name=FL/>

==Statsskick och politik==
[[Fil:Washington, D.C. - 2007 aerial view.jpg|miniatyr|höger|[[Kapitolium]] som är mötesplats för [[USA:s kongress]] med [[National Mall]] i bakgrunden. Framför Kapitolium till höger ligger [[United States Supreme Court Building|byggnaden]] för [[USA:s högsta domstol]] och till vänster är [[Thomas Jefferson Building|huvudbyggnaden]] för [[kongressbiblioteket]].]]

USA är världens äldst bevarade [[federation]]. Det är en konstitutionell republik och [[representativ demokrati]] "där majoritetsstyre mildras av minoriteters rättigheter skyddade enligt lag."<ref>{{bokref |efternamn=Scheb |förnamn=John M. |medförfattare=Scheb II, John M. |år=2002 |titel=An Introduction to the American Legal System |utgivningsort=Florence, KY |utgivare=Delmar |sid=6 |isbn=0-7668-2759-3 |språk=engelska}}</ref> 

Statsmakten regleras av ett system av [[Maktdelningsprincipen|maktdelning]] som definieras av den amerikanska konstitutionen, som fungerar som landets högsta [[rättskälla]]. I det amerikanska federala systemet omfattas medborgarna vanligen av tre nivåer, federala, delstatliga och lokala styren; de lokala arbetsuppgifterna delas vanligen mellan [[USA:s countyn|countyn]] och kommunala myndigheter. I nästan alla fall väljs maktens verkställande och lagstiftande företrädare enligt principen för [[enmansvalkrets]]ar och [[Enkel majoritet (valsystem)|enkel (relativ) majoritet]], även kallat "[[first past the post]]". Det finns inget [[proportionellt valsystem]] på federal nivå, och det är mycket sällsynt på lägre nivåer.

[[Fil:Aerial_view_of_LaFayette_Park,_located_directly_north_of_the_White_House_on_H_Street_between_15th_and_17th_Streets,_N.W.,_Washington,_D.C_LCCN2011646655.tif|miniatyr|höger|[[Vita huset]] från söder, [[residens]] och arbetsplats för [[USA:s president]]. Väster om Vita huset ligger [[Eisenhower Executive Office Building]] och direkt österut är [[USA:s finansdepartement|finansdepartementet]]s [[Treasury Building|byggnad]].]]
Den [[USA:s federala statsmakt|federala statsmakten]] ({{lang-en|Federal Government}}, alternativt benämnd som ''United States Government'', än mer formellt som ''Government of the United States of America'') består av tre stycken grenar:<ref>{{Webbref |url=https://www.usa.gov/branches-of-government#item-214495 |titel=Branches of the U.S. Government |hämtdatum=2021-08-20 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=2021-07-28 |år= |månad= |format= |verk=usa.gov |utgivare= |sid= |språk=en |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
*[[Lagstiftande makt|Lagstiftande]]: [[USA:s kongress|Kongressen]] består av [[Tvåkammarsystem|två kamrar]]: [[USA:s senat|senaten]] och [[USA:s representanthus|representanthuset]]. Dessa skapar federala lagar; [[Krigsförklaring|förklarar krig]]; [[ratifikation|ratificerar]] [[traktat]]; har ensamrätt att bevilja anslag och fastställa skatter; samt har makt över [[Riksrätt#USA|riksrätten]] (''impeachment''), genom vilken de (i teorin) kan avsätta högre ämbetsmän för tjänstefel.
** Representanthuset har 435 ledamöter med rösträtt som var och en representerar ett distrikt för en mandatperiod på två år. Platserna fördelas mellan delstater i förhållande till sin folkmängd vart tionde år. Efter [[United States Census|folkräkningen]] år 2020 har sex delstater endast en representant, medan [[Kalifornien]], den folkrikaste delstaten, har femtiotvå. Representanthuset väljer vid inledningen av varje kongressession en [[Talmannen i USA:s representanthus|talman]] som leder kammarens verksamhet.
** Senaten har 100 medlemmar där varje [[USA:s delstater|delstat]] har två senatorer som väljs på sex år; en tredjedel av senatens platser väljs vartannat år. Det finns ingen begränsning för hur många gånger en senator kan återväljas. [[USA:s vicepresident]] är senatens president, men saknar rösträtt förutom vid avgörande utslagsröst.
*[[Verkställande makt|Verkställande]]: [[USA:s president|Presidenten]] är [[statschef|stats]]- och [[regeringschef]], är [[USA:s väpnade styrkor|militärens]] [[högste befälhavare]], kan lägga in [[veto]] mot lagförslag innan [[stadfästelse]] samt utser medlemmar av [[USA:s kabinett|kabinettet]] (med förbehåll för senatens råd och samtycke) och andra högre civila och militära ämbetsmän. Presidenten tjänstgör fyra år i taget och kan bara återväljas en gång. Presidenten väljs inte genom direktval, utan genom ett indirekt [[Elektorskollegiet i amerikanska presidentval|elektorskollegium]] där de avgörande rösterna fördelas av delstaternas elektorer.
*[[Dömande makt|Dömande]]: [[USA:s högsta domstol|Högsta domstolen]] är den federala domstol som till sin yttersta uppgift har att tolka [[USA:s konstitution]]. Dess domare utses av presidenten med senatens godkännande (råd och samtycke) på livstid. Under ledning av [[Chefsdomare i USA:s högsta domstol|USA:s chefsdomare]] har domstolen nio ledamöter. Under högsta domstolen finns [[USA:s federala appellationsdomstolar|federala appellationsdomstolar]] och [[USA:s federala distriktsdomstolar|federala distriktsdomstolar]] på lägsta nivån.

[[Fil:Exterior_of_the_Independence_Hall,_Aug_2019.jpg|miniatyr|vänster|[[Independence Hall]] i [[Philadelphia]], platsen där både [[USA:s självständighetsförklaring|självständighetsförklaringen]] och [[USA:s konstitution|konstitutionen]] undertecknades.]]

Alla lagar och statliga förfaranden är föremål för rättslig prövning, och varje lag som stiftas i strid med konstitutionen riskerar att vid rättslig prövning ogiltigförklaras. Den ursprungliga texten i konstitutionen inrättar strukturen och ansvarsområden för den federala statsmakten och dess förbindelser med de enskilda delstaterna. Artikel I skyddar rätten till [[Habeas corpus#Writ of habeas corpus|"great writ" of habeas corpus]], och artikel III garanterar rätten till [[jury]]rättegång i alla brottmål. Ändringar av konstitutionen kräver godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna. Konstitutionen har ändrats tjugosju gånger; de första tio ändringsförslagen som utgör ''[[Bill of Rights (USA)|Bill of Rights]]'', och den fjortonde ändringen formar den centrala grunden för amerikanernas individuella rättigheter.

[[Delstatsstyren i USA|Delstatsstyrena]] är strukturerade likt den federala statsmakten med tre grenar (lagstiftande, verkställande och dömande) som enligt [[maktdelningsprincipen]] balanserar varandra. [[USA:s guvernörer|Delstaternas guvernörer]] är den högsta styresmannen i den verkställande grenen (motsvarande rollen presidenten fyller på federal nivå) i varje delstat och är folkvald. Vissa delstatsdomare och andra ämbetsmän utses av guvernörerna för respektive delstat, medan i andra delstater väljs de av folket. Delstaterna har [[USA:s delstatsförsamlingar|egen lagstiftning]] och ett [[Delstatlig domstol i USA|domstolsväsen]] som är parallellt med det federala.

===Politisk indelning===
{{Fördjupning2|USA:s delstater}}
{{Se även|USA:s territoriella expansion}}

USA är en [[Federation|federal union]] som består av femtio [[Lista över USA:s delstater och territorier|delstater]]. De ursprungliga tretton delstaterna var efterföljare till de [[tretton kolonierna]] som gjorde uppror mot det brittiska styret. Tidigt i landets historia organiserades tre nya delstater på ett territorium skilt från de befintliga delstaterna anspråk: [[Kentucky]] från [[Virginia]], [[Tennessee]] från [[North Carolina]] och [[Maine]] från [[Massachusetts]]. De flesta andra delstater har skapats från områden som erhölls genom krig eller köp av den federala statsmakten. Några undantag omfattar [[Vermont]], [[Texas]] och [[Hawaii]]; var och en var en självständig republik före anslutningen till unionen. Under det [[amerikanska inbördeskriget]] bröt [[West Virginia]] sig bort från [[Virginia]]. Den senaste delstaten, Hawaii, uppnådde statsbildning den 21 augusti 1959. Delstaterna har inte rätt att utträda från unionen.

Delstaterna utgör den största delen av den amerikanska landmassan; de två andra områden som anses vara integrerade delar av landet är [[District of Columbia]], det federala distriktet, där huvudstaden Washington ligger; och [[Palmyraatollen]], en obebodd atoll i Stilla havet som är ett inkorporerat territorium. USA har också fem stora territorier utanför kontinenten: [[Puerto Rico]] och [[Amerikanska Jungfruöarna]] i Västindien samt [[Amerikanska Samoa]], [[Guam]], och [[Nordmarianerna]] i Stilla havet. De som är födda i dessa territorier (med undantag för Amerikanska Samoa) har amerikanskt medborgarskap. Amerikanska medborgare bosatta i territorierna har många av rättigheterna och skyldigheterna som medborgare bosatta i delstaterna; de är dock generellt sett befriade från federal inkomstskatt, får inte rösta i presidentvalet, och har bara representation utan rösträtt i den amerikanska kongressen.<ref>{{bokref |efternamn=Raskin |förnamn=James B. |år=2003 |titel=Overruling Democracy: The Supreme Court Vs. the American People |utgivningsort=London och New York |utgivare=Routledge |sid=36–38 |isbn=0-415-93439-7 |språk=engelska}}</ref>

{{Medelstor bildkarta med delstatsnamn över USA}}

===Partier och val===
{{Huvudartikel|USA:s politik}}
USA har drivits inom ramen för ett [[tvåpartisystem]] under större delen av dess historia. För förtroendeuppdrag på de flesta nivåer hålls delstatliga administrerade [[primärval]] för att välja de stora partiernas kandidater för kommande [[Allmänt val|allmänna val]]. Sedan [[Presidentvalet i USA 1856|presidentvalet 1856]] har de stora partierna varit [[Demokratiska partiet]], som grundades 1824, och det [[Republikanska partiet]], som grundades 1854. Sedan inbördeskriget har endast ett tredje presidentkandidatsparti – förre presidenten [[Theodore Roosevelt]], som kandiderade som [[Progressiva partiet (USA)|progressiv]] [[Presidentvalet i USA 1912|1912]] – vunnit så mycket som 20&nbsp;procent av rösterna. Det politiska systemet fungerar som en [[oligarki]] då affärsintressen och [[lobbying|lobbygrupper]] har oproportionerligt stort inflytande över i praktiken förd politik.<ref name="telegraph_16_Apr_2014">{{webbref|efternamn=Davies Boren|förnamn=Zachary|titel=The US is an oligarchy, study concludes|url=http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/northamerica/usa/10769041/The-US-is-an-oligarchy-study-concludes.html|verk=News - North America|utgivare=[[The Daily Telegraph|The Telegraph]]|hämtdatum=18 april 2014}}</ref>

Inom amerikansk politisk kultur anses Republikanska partiet center-höger eller "[[Konservatism|konservativ]]" och det Demokratiska partiet anses center-vänster eller "[[Amerikansk liberalism|amerikansk-liberal]]". Delstaterna i nordöstra USA och längst västkusten och några i regionen [[Stora sjöarna|Great Lakes]], känt som "[[Röda och blå delstater i USA|blå staterna]]", är relativt liberala. De "röda staterna" i södra och delar av [[Great Plains]] och [[Klippiga bergen]] är relativt konservativa.

Vinnaren av [[Presidentvalet i USA 2020|2020 års presidentval]], demokraten [[Joe Biden]] är [[Lista över USA:s presidenter|USA:s 46:e president]]. Vicepresident är [[Kamala Harris]]. I USA:s 116:e kongress består senaten av 53 republikaner, två [[Politisk vilde|oberoende]] och 45 demokrater; representanthuset består av 235 demokrater och 197 republikaner. Det finns 27 republikanska och 23 demokratiska [[Lista över USA:s nuvarande guvernörer|delstatsguvernörer]].

===Utrikes relationer===
[[Fil:Secretary Pompeo Welcomes UK Foreign Secretary Hunt to Washington (31921825787).jpg|miniatyr|Storbritanniens utrikesminister [[Jeremy Hunt (politiker)|Jeremy Hunt]] och USA:s utrikesminister [[Mike Pompeo]], januari 2019.]]

USA utövar ett globalt ekonomiskt, politiskt och militärt inflytande. USA är permanent medlem av [[FN:s säkerhetsråd]] och New York är säte för [[Förenta nationernas högkvarter|FN:s högkvarter]]. USA är vidare medlem av [[G8]],<ref>{{webbref |url=http://www.g8.utoronto.ca/what_is_g8.html |titel=What is the G8? |utgivare=University of Toronto |hämtdatum=11 februari 2012 |språk=engelska}}</ref> [[G20]] och [[OECD|Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling]]. Nästan alla länder har [[ambassad]]er i Washington, D.C. och många har [[Konsulat (diplomati)|konsulat]] runt om i landet. Likaså har nästan alla nationer [[USA:s utrikesdepartement|amerikanska diplomatiska beskickningar]]. Dock har [[Kuba]], [[Iran]], [[Nordkorea]], [[Bhutan]], [[Libyen]] och [[Taiwan]] inga formella diplomatiska förbindelser med USA.

USA har en "särskild relation" (''Special Relationship'') med [[Storbritannien]]<ref>{{tidningsref |url=http://www.dailymail.co.uk/news/article-1390800/Obama-reaffirms-special-relationship-US-historic-speech-MPs.html |rubrik=Brotherhood of the Burger Kings: Obama and Cameron Hail 'Stronger than Ever' Special Relationship |tidning=Mail Online |datum=2011-05-26 |hämtdatum=2011-08-28 |utgivningsort=London |förnamn=James |efternamn=Chapman |språk=engelska}}</ref> och starka band till [[Kanada]],<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/row/96-397.pdf |format=[[PDF]] |titel=Canada–U.S. Relations |efternamn1=Ek |förnamn1=Carl |förnamn2=Ian F. |efternamn2=Fergusson |utgivare=Congressional Research Service |datum=2010-09-03 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref> [[Australien]],<ref>{{webbref |url=http://www.worldcat.org/title/australia-background-and-us-relations/oclc/70208969?title=&detail=&page=frame&url=https%3A%2F%2Ffanyv88.com%3A443%2Fhttp%2Fwww.fas.org%2Fsgp%2Fcrs%2Frow%2FRL33010.pdf%26checksum%3Df2a13dd063242d8cf4b00dfda18441af&linktype=digitalObject |titel=Australia: Background and U.S. Relations |efternamn=Vaughn |förnamn=Bruce |utgivare=Congressional Research Service |datum=2008-08-08 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref> [[Nya Zeeland]],<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL32876.pdf |format=[[PDF]] |titel=New Zealand: Background and Bilateral Relations with the United States |efternamn=Vaughn |förnamn=Bruce |utgivare=Congressional Research Service |datum=2011-05-27 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref>, [[Filippinerna]],<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL33233.pdf |format=[[PDF]] |titel=The Republic of the Philippines and U.S. Interests |efternamn=Lum |förnamn=Thomas |utgivare=Congressional Research Service |datum=2011-01-03 |hämtdatum=2011-08-03 |språk=engelska}}</ref> [[Japan]] ([[Alliansen mellan USA och Japan|bilateral militärallians]]),<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL33436.pdf |format=[[PDF]] |titel=Japan-U.S. Relations: Issues for Congress |författare=Chanlett-Avery, Emma, et al. |utgivare=Congressional Research Service |datum=2011-06-08 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref> [[Sydkorea]],<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/row/R41481.pdf |format=[[PDF]] |titel=U.S.–South Korea Relations: Issues for Congress |författare=Manyin, Mark E.; Chanlett-Avery, Emma; Nikitin, Mary Beth |utgivare=Congressional Research Service |datum=2011-07-08 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref> [[Israel]]<ref>{{webbref |url=http://www.fas.org/sgp/crs/mideast/RL33476.pdf |format=[[PDF]] |titel=Israel: Background and U.S. Relations |efternamn=Addis |förnamn=Casey L. |utgivare=Congressional Research Service |datum=2011-02-14 |hämtdatum=2011-08-28 |språk=engelska}}</ref> och flera europeiska länder. Man har ett nära samarbete med andra [[Nato]]-medlemmar om säkerhetspolitiska frågor och med sina grannar genom [[Organization of American States]] och [[frihandelsavtal]] som trilaterala [[North American Free Trade Agreement]] med Kanada och [[Mexiko]]. Under 2008 spenderade USA ett netto på 25,4 miljarder dollar på offentligt utvecklingsbistånd vilket är mest i världen. Som en andel av [[bruttonationalinkomst]]en (BNI) rankas dock det amerikanska bidraget på 0,18&nbsp;procent sist bland 22 givarländer. Däremot är privata utomlandsdonationer av amerikaner relativt generösa.<ref>{{webbref |efternamn=Shah |förnamn=Anup |titel=US and Foreign Aid Assistance |datum=13 april 2009 |utgivare=GlobalIssues.org |url=http://www.globalissues.org/article/35/us-and-foreign-aid-assistance |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100203193116/http://www.globalissues.org/article/35/us-and-foreign-aid-assistance |arkivdatum=3 februari 2010 }}</ref>

===Militär===
{{Fördjupning2|USA:s försvarsdepartement|USA:s väpnade styrkor}}

[[Fil:The Pentagon US Department of Defense building.jpg|miniatyr|[[Pentagon (byggnad)|Pentagon]], försvarshögkvarteret i [[Arlington, Virginia]] utanför [[Washington, D.C.]].]]
[[Fil:Unified Combatant Commands map.svg|miniatyr|En karta som visar den geografiska uppdelningen av försvarsdepartementets sex regionala försvarsgrensövergripande [[militärbefälhavare]] (''Combatant Commanders'').]]

Enligt [[USA:s konstitution]] är [[USA:s president|presidenten]] de väpnade stridskrafternas [[högste befälhavare]], men det är [[USA:s kongress|kongressen]] som beviljar anslagen och som stiftar de lagar som reglerar verksamheten. [[1947 års nationella säkerhetsakt]], [[kodifikation|kodifierad]] i [[United States Code]]s [[Title 10 of the United States Code|titlar 10]] och [[Title 50 of the United States Code|50]], utgör den rättsliga grunden för dagens försvarsväsende. [[Uniform Code of Military Justice]] (som ingår i titel 10 U.S.C.) reglerar det militära rättssystemet.

USA har sex [[försvarsgren]]ar varav fem ([[USA:s armé|armén]], [[USA:s marinkår|marinkåren]], [[USA:s flotta|flottan]], [[USA:s flygvapen|flygvapnet]] & [[USA:s rymdstyrka|rymdstyrkan]]) hör till [[USA:s försvarsdepartement|försvarsdepartementet]] som leds av [[USA:s försvarsminister]] (''Secretary of Defense''). Försvarsministern biträds av [[USA:s biträdande försvarsminister]], [[USA:s försvarschef]] (som är ordförande för [[Joint Chiefs of Staff]]) och [[USA:s vice försvarschef]]. Försvarsgrenarna är i sin tur sorterade under tre militärdepartement (''Military Departments'') som är delkomponenter i försvarsdepartementet: armédepartementet (''Department of the Army'') under ledning av [[USA:s arméminister|arméministern]], flygvapendepartementet (''Department of the Air Force'') under ledning av [[USA:s flygvapenminister|flygvapenministern]] samt marindepartementet (''Department of the Navy'') under ledning av [[USA:s marinminister|marinministern]] som omfattar både flottan och marinkåren. Den sjätte försvarsgrenen, [[USA:s kustbevakning|kustbevakningen]], lyder under [[USA:s inrikessäkerhetsdepartement|inrikessäkerhetsdepartementet]] men kan överföras till marindepartementet (dvs försvarsdepartementet) vid krigsförkaring eller när presidenten efter godtycke finner det lämpligt.

Förutom de rent federala styrkorna finns [[USA:s nationalgarde]] som består av en [[Army National Guard|armédel]] och en [[Air National Guard|flygvapendel]]. Delstaternas nationalgarden står normalt under högsta befäl av respektive delstats [[USA:s guvernörer|guvernör]], men som alltid kan tas i anspråk för federal tjänstgöring. 

Under 2008 hade de väpnade styrkorna 1,4 miljoner personal i aktiv tjänst. Reserverna och [[USA:s nationalgarde|Nationalgardet]] ökade antalet trupper till 2,3 miljoner. För Försvarsdepartementet arbetar också cirka 700&nbsp;000 civila, exklusive entreprenörer.<ref>{{webbref |url=http://www.airforce-magazine.com/MagazineArchive/Magazine%20Documents/2009/May%202009/0509facts_fig.pdf |titel=The Air Force in Facts and Figures (Armed Forces Manpower Trends, End Strength in Thousands) |verk=Air Force Magazine |format=[[PDF]] |datum=maj 2009 |hämtdatum=9 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref>

Militärtjänstgöring är frivillig men [[värnplikt]] kan inträffa i krigstid genom [[Selective Service System]]. Transporter och logistik samordnas av [[United States Transportation Command]]. Militären driver 865 baser och anläggningar utomlands<ref>{{webbref |url=http://www.defense.gov/pubs/BSR_2008_Baseline.pdf |format=[[PDF]] |titel=Base Structure Report, Fiscal Year 2008 Baseline |utgivare=[[USA:s försvarsdepartement]] |hämtdatum=9 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> och upprätthåller grupperingar med mer än 100&nbsp;000 aktivt tjänstgörande personal i 25 länder.<ref>{{webbref |url=http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/history/hst1003.pdf |format=[[PDF]] |titel=Active Duty Military Personnel Strengths by Regional Area and by Country (309A) |utgivare=[[USA:s försvarsdepartement]] |datum=31 mars 2010 |hämtdatum=7 oktober 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130724211511/http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/history/hst1003.pdf |arkivdatum=24 juli 2013 }}</ref> Omfattningen av denna globala militära närvaro har fått vissa forskare att beskriva USA som att upprätthålla ett "imperium av baser."<ref>{{webbref |författare=Ikenberry, G. John |url=http://people.cas.sc.edu/rosati/ttp.ikenberry.empirereviews.fa.march04.htm |titel=Illusions of Empire: Defining the New American Order |verk=Utrikesministeriet |datum=mars/april 2004 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110720041949/http://people.cas.sc.edu/rosati/ttp.ikenberry.empirereviews.fa.march04.htm |arkivdatum=2011-07-20 }} {{webbref |författare=Kreisler, Harry & Johnson, Chalmers |url=http://globetrotter.berkeley.edu/people4/CJohnson/cjohnson-con3.html |titel=Conversations with History |utgivare=[[University of California, Berkeley]] |datum=29 januari 2004 |hämtdatum=21 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070610041016/http://globetrotter.berkeley.edu/people4/CJohnson/cjohnson-con3.html |arkivdatum=10 juni 2007 }}</ref>

USA:s totala militära utgifter under 2008, mer än 600 miljarder dollar, var över 41&nbsp;procent av de globala militära utgifterna och större än de närmaste fjorton största nationella sammanlagda militära utgifterna. Utgifterna per capita, 1&nbsp;967 dollar, var omkring nio gånger genomsnittet i världen. Vid fyra&nbsp;procent av BNP var andelen näst högst bland de femton största militära utgifterna, efter [[Saudiarabien]].<ref>{{webbref|url=http://www.sipri.org/research/armaments/milex/resultoutput/15majorspenders |titel=The Fifteen Major Spender Countries in 2008 |utgivare=[[Stockholm International Peace Research Institute]] |hämtdatum=9 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100328104327/http://www.sipri.org/research/armaments/milex/resultoutput/15majorspenders |arkivdatum=28 mars 2010 }}</ref> [[USA:s militärbudget|Försvarsdepartementets föreslagna budget]] för 2011, 549 miljarder dollar, är en 3,4&nbsp;procent ökning jämfört med 2010 och 85&nbsp;procent högre än under 2001. Yytterligare 159 miljarder dollar föreslås för det militära närvaron i Irak och Afghanistan.<ref>{{webbref |url=http://comptroller.defense.gov/defbudget/fy2011/FY2011_Budget_Request_Overview_Book.pdf |format=[[PDF]] |titel=Fiscal Year 2011 Budget Request Overview |utgivare=[[USA:s försvarsdepartement]] |datum=februari 2010 |hämtdatum=19 augusti 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130216083737/http://comptroller.defense.gov/defbudget/fy2011/FY2011_Budget_Request_Overview_Book.pdf |arkivdatum=16 februari 2013 }}</ref> Från och med september 2010 planerar USA att ha 96&nbsp;000 trupper i Afghanistan och 50&nbsp;000 i Irak.<ref>{{tidningsref |författare=Hennessey, Kathleen & Sly, Liz |url=http://seattletimes.nwsource.com/html/nationworld/2012516655_obama03.html |rubrik=U.S. Combat Forces To Be out of Iraq by Aug. 31 |tidning=[[The Seattle Times]]/Tribune Washington Bureau |datum=2 augusti 2010 |hämtdatum=18 augusti 2010 |språk=engelska}}</ref> Fram till den 5 januari 2011 hade USA drabbats 4&nbsp;432 militära dödsfall under [[Irakkriget]]<ref>{{webbref|url=http://icasualties.org/Iraq/index.aspx |titel=Operation Iraqi Freedom |utgivare=Iraq Coalition Casualty Count |datum=5 januari 2011 |hämtdatum=5 januari 2011 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110321080348/http://icasualties.org/Iraq/index.aspx |arkivdatum=21 mars 2011 }}</ref> och 1&nbsp;448 under [[Afghanistankriget (2001–)|kriget i Afghanistan]].<ref>{{webbref|url=http://icasualties.org/OEF/index.aspx |titel=Operation Enduring Freedom |utgivare=Iraq Coalition Casualty Count |datum=5 januari 2011 |hämtdatum=5 januari 2011 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101229103806/http://www.icasualties.org/OEF/index.aspx |arkivdatum=29 december 2010 }}</ref>

===Kriminalitet och brottsbekämpning===
{{Fördjupning2|Polisen i USA}}
{{Se även|Dödsstraff i USA}}

[[Fil:Homicide rate2004.svg|höger|400px]]
[[Brottsbekämpning]] i USA ankommer i första hand hos den [[Polisen i USA|lokala polisen]] och [[Delstatlig åklagare i USA|delstatliga åklagare]] under delstaternas [[jurisdiktion]]. Federala polismyndigheter som [[Federal Bureau of Investigation|FBI]] och [[United States Marshals Service|U.S. Marshals]] liksom [[Federal åklagare i USA|federala åklagare]] har avgränsade och specialiserade uppdrag. På federal nivå och i delstaterna verkar [[rättspraxis]] i ett [[Amerikansk rätt|rättssystem]] som huvudsakligen bygger på ''[[Common law]]'', dvs [[Engelsk rätt]]. De övervägande mängden [[brottmål]] och [[civilrätt]]sliga fall i USA avgörs i [[Delstatlig domstol i USA|delstatliga domstolar]] som dömer efter delstatlig lagstiftning. [[Federal domstol i USA|Federala domstolar]] hanterar fall som faller under [[Federal jurisdiktion i USA|federal jurisdiktion]]. Det tionde grundlagstillägget tillerkänner delstaterna och medborgarna samtliga rättigheter som konstitutionen inte explicit tilldelar den federala statsmakten. Om delstatlig och federal lagstiftning står i motsats till varandra, har federal lag företräde över delstatlig lag ifall behörigheten att lagstifta i aktuellt fall kan härledas från [[USA:s konstitution]] och prejudicerande rättsfall.<ref name="Federal Courts">{{Webbref |url=https://www.uscourts.gov/sites/default/files/federalcourtssystemintheus.pdf |titel=Federal Court System in the United States |hämtdatum=2021-10-07 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år=2016 |månad= |format= |verk= |utgivare=[[Administrative Office of the United States Courts]] |sid= |språk=en |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> 

En åldersgräns på 18 år gäller i allmänhet för rökning och 21 år för alkoholkonsumtion.

Bland [[i-länder]] har USA nivåer över genomsnittet för våldsbrott och särskilt höga nivåer av vapenvåld och mord.<ref>{{webbref |url=http://www.unodc.org/pdf/crime/eighthsurvey/8sv.pdf |format=[[PDF]] |titel=Eighth United Nations Survey of Crime Trends and Operations of Criminal Justice Systems (2001–2002) |utgivare=United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) |datum=31 mars 2005 |hämtdatum=18 maj 2008 |språk=engelska}}</ref> Det skedde 5,0 mord per 100&nbsp;000 personer invånare under 2009, 10,4&nbsp;procent färre än år 2000.<ref>{{webbref |url=http://www2.fbi.gov/ucr/cius2009/offenses/violent_crime/murder_homicide.html |titel=Murder |verk=Crime in the United States 2009 |utgivare=[[FBI]] |datum=september 2010 |hämtdatum=23 juli 2011 |språk=engelska}}</ref> Rätten att äga och bära vapen (det andra [[USA:s konstitution#Tillägg|tillägget]] i [[USA:s konstitution]]) är föremål för omstridda politiska debatter.

USA har den högsta dokumenterade graden av fängslande<ref name="SP">{{webbref |url=http://www.sentencingproject.org/doc/publications/inc_newfigures.pdf |format=[[PDF]] |titel=New Incarceration Figures: Thirty-Three Consecutive Years of Growth |datum=december 2006 |hämtdatum=10 juni 2007 |utgivare=Sentencing Project |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160410214453/http://www.sentencingproject.org/doc/publications/inc_newfigures.pdf |arkivdatum=10 april 2016 }}</ref> och totala antalet fängslade personer<ref>{{webbref|författare=Walmsley, Roy |url=http://www.kcl.ac.uk/depsta/rel/icps/world-prison-population-list-2005.pdf |format=[[PDF]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070628215935/http://www.kcl.ac.uk/depsta/rel/icps/world-prison-population-list-2005.pdf |arkivdatum=28 juni 2007 |titel=World Prison Population List |datum=2005 |hämtdatum=19 oktober 2007 |utgivare=King's College London, International Centre for Prison Studies |språk=engelska }} För de senaste uppgifterna, se {{webbref|url=http://www.kcl.ac.uk/depsta/rel/icps/worldbrief/north_america_records.php?code=190 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070804061423/http://www.kcl.ac.uk/depsta/rel/icps/worldbrief/north_america_records.php?code=190 |arkivdatum= 4 augusti 2007 |titel=Prison Brief for United States of America |datum=21 juni 2006 |hämtdatum=19 oktober 2007 |utgivare=King's College London, International Centre for Prison Studies |språk=engelska }} För andra uppskattningar av graden fängslade i Kina och Nordkorea, se {{webbref|författare=Adams, Cecil |url=http://www.straightdope.com/columns/read/2494/does-the-united-states-lead-the-world-in-prison-population |titel=Does the United States Lead the World in Prison Population? |datum=6 februari 2004 |hämtdatum=11 oktober 2007 |utgivare=The Straight Dope |språk=engelska }}</ref> i världen. I början av 2008 var mer än 2,3 miljoner människor inspärrade, mer än en av 100 vuxna.<ref>{{webbref|url=http://www.pewcenteronthestates.org/news_room_detail.aspx?id=35912 |titel=Pew Report Finds More than One in 100 Adults are Behind Bars |datum=28 februari 2008 |hämtdatum=2 mars 2008 |utgivare=Pew Center on the States |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080303025427/http://www.pewcenteronthestates.org/news_room_detail.aspx?id=35912 |arkivdatum=3 mars 2008 }}</ref> Den nuvarande graden är ungefär sju gånger så stor som siffran var 1980<ref>{{webbref|url=http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/glance/tables/incrttab.htm |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070611192107/http://www.ojp.usdoj.gov/bjs/glance/tables/incrttab.htm |arkivdatum=11 juni 2007 |titel=Incarceration Rate, 1980–2005 |datum=2006 |hämtdatum=10 juni 2007 |utgivare=U.S. Dept. of Justice, Bureau of Justice Statistics |språk=engelska }}</ref> och över tre gånger som den i [[Polen]], det landet i [[OECD]] som har den näst högsta graden.<ref>{{webbref|url=http://www.prisonstudies.org/info/downloads/wppl-8th_41.pdf |format=[[PDF]] |titel=World Prison Population List (8th edition) |datum=2009 |hämtdatum=23 juli 2011 |utgivare=King's College London, International Centre for Prison Studies |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110726170615/http://www.prisonstudies.org/info/downloads/wppl-8th_41.pdf |arkivdatum=26 juli 2011 }}</ref> Afroamerikanska män är fängslade ungefär sex gånger oftare än vita män och tre gånger graden av spansktalande män.<ref name="SP"/> Landets höga grad av fängslande beror till stor del på domutslag och drogpolicys.<ref name="SP"/><ref name="HRW">{{webbref |url=http://www.hrw.org/legacy/reports/2000/usa/Rcedrg00-05.htm |titel=The Impact of the War on Drugs on U.S. Incarceration |datum=maj 2000 |hämtdatum=10 juni 2007 |utgivare=Human Rights Watch |språk=engelska}}</ref> Under slutet av 2018 genomförde Trumpadministrationen en större fängelsereform, kallad [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Fängelsereform|First Step Act]], för att försöka lösa delar av problemen. Reformen innebar sänkta minimistraff för en rad [[narkotikabrott]] och ett slopande av regeln om automatisk [[livstidsfängelse|livstid]] för personer som döms för tredje gången för narkotikabrott.<ref name=FirstStepAct>Boglind, Kajsa (21 december 2018). [https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7119293 ”Fängelsereform klubbad i USA”]. ''[[Sveriges Radio]]''. Läst 15 mars 2019.<br>Lartey, Jamiles (21 december 2018). [https://www.theguardian.com/us-news/2018/dec/21/trump-prison-reform-first-step-act-signed-law ”Trump signs bipartisan criminal justice overhaul First Step Act into law”]. ''[[The Guardian]]''. Läst 15 mars 2019.</ref>

Fast det har avskaffats i de flesta västerländska länder är dödsstraff sanktionerad i USA för vissa federala och militära brott, och i trettiofyra delstater. Sedan 1976, när USA:s högsta domstol [[Gregg mot Georgia|återinförde dödsstraffet]] efter ett fyra år långt [[moratorium]], har mer än 1000 avrättningar genomförts.<ref>{{webbref |url=http://www.deathpenaltyinfo.org/executions-united-states-2007 |titel=Executions in the United States in 2007 |hämtdatum=15 juni 2007 |utgivare=Death Penalty Information Center |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080907020938/http://www.deathpenaltyinfo.org/executions-united-states-2007 |arkivdatum=7 september 2008 }}</ref> År 2010 hade landet det femte högsta antalet avrättningar i världen efter [[Kina]], [[Iran]], [[Nordkorea]] och [[Jemen]].<ref>{{webbref |url=http://www.deathpenaltyinfo.org/death-penalty-international-perspective#interexec |titel=Executions Around the World |hämtdatum=23 juli 2011 |datum=2010 |utgivare=Death Penalty Information Center |språk=engelska}}</ref> År 2007 blev New Jersey den första delstaten att genom lagstiftning avskaffa dödsstraffet sedan högsta domstolens beslut 1976, följt av [[New Mexico]] 2009 och [[Illinois]] 2011.<ref name="QuinnSignsAbolition">{{tidningsref |url=http://newsblogs.chicagotribune.com/clout_st/2011/03/quinn-signs-death-penalty-ban-commutes-15-death-row-sentences-to-life.html |rubrik=Quinn Signs Death Penalty Ban, Commutes 15 Death Row Sentences to Life |datum=9 mars 2011 |hämtdatum=9 mars 2011 |tidning=[[Chicago Tribune]] |språk=engelska}}</ref>

==Ekonomi och infrastruktur==
===Ekonomi===
{{Fördjupning2|USA:s ekonomi}}
{| class="infobox" style="font-size: 90%; border: 1px solid #999; float: right; margin-left: 1em; width: 270px;"
|- style="background:#f5f5f5;"
! colspan="3" | Ekonomiska indikatorer
|-
| [[Arbetslöshet]] || 3,5&nbsp;% <small>(november 2019)</small> || style="text-align: right;" | <ref name=ESS0910>{{webbref |url=http://www.bls.gov/news.release/empsit.nr0.htm |titel=Employment Situation Summary |utgivare=U.S. Dept. of Labor |datum=6 december 2019 |hämtdatum=30 december 2019 |språk=engelska}}</ref>
|-
| BNP-tillväxt || 1,8&nbsp;% <small>(1Q 2011), 2,9&nbsp;% <small>(2009&nbsp;– 2010)</small>|| style="text-align: right;" | <ref>{{webbref|url=http://www.bea.gov/newsreleases/national/gdp/gdpnewsrelease.htm|titel=Gross Domestic Product, First Quarter 2011 (Second Estimate)|utgivare=Bureau of Economic Analysis|datum=26 maj 2011|hämtdatum=12 juni 2011|språk=engelska}} Förändringen är baserad på [[chained dollars]] 2005. Kvartalstillväxten uttrycks som en årstakt.</ref>
|-
| [[Konsumentprisindex|KPI]]-inflation || 3,2&nbsp;% <small>(april 2010&nbsp;– april 2011)</small> || style="text-align: right;" | <ref>{{webbref |url=http://www.bls.gov/news.release/cpi.nr0.htm |titel=Consumer Price Index: April 2011 |utgivare=Bureau of Labor Statistics |datum=13 maj 2011 |hämtdatum=12 juni 2011 |språk=engelska}}</ref>
|-
| [[Fattigdom]] || 14,3&nbsp;% <small>(2009)</small> || style="text-align: right;" | <ref name=CBPR09>{{webbref |url=http://www.census.gov/prod/2010pubs/p60-238.pdf |format=[[PDF]] |titel=Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2009 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=16 september 2010 |hämtdatum=16 september 2010 |språk=engelska}}</ref>
|-
| [[USA:s statsskuld|Statsskuld]] || 16,008 biljoner dollar <small>(17 september 2012)</small> || style="text-align: right;" | <ref>{{webbref |url=http://www.treasurydirect.gov/NP/BPDLogin?application=np |titel=Debt Statistics |utgivare=[[USA:s finansdepartement]] |hämtdatum=19 september 2012 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110418203433/http://www.treasurydirect.gov/NP/BPDLogin?application=np |arkivdatum=18 april 2011 }}</ref>
|-
| [[Netto (ekonomi)|Hushållens nettoförmögenhet]] || 54,2 biljoner dollar <small>(4Q 2009)</small> || style="text-align: right;" | <ref>{{webbref |url=http://www.federalreserve.gov/releases/Z1/Current/z1r-1.pdf |format=[[PDF]] |titel=Flow of Funds Accounts of the United States |utgivare=[[Federal Reserve]] |datum=11 mars 2010 |hämtdatum=31 maj 2010 |språk=engelska}}</ref>
|}

USA har en [[Kapitalism|kapitalistisk]] [[blandekonomi]] som drivs av rika [[naturresurs]]er, en väl utbyggd infrastruktur och hög produktivitet.<ref>{{bokref |efternamn=Wright |förnamn=Gavin |medförfattare=Czelusta, Jesse |kapitel=Resource-Based Growth Past and Present |titel=Natural Resources: Neither Curse Nor Destiny |redaktör=Daniel Lederman och William Maloney |utgivare=Världsbanken |år=2007 |sid=185 |isbn=0-8213-6545-2 |språk=engelska}}</ref> Enligt [[Internationella valutafonden]] utgör den amerikanska [[Bruttonationalprodukt|BNP]] på 14,799 biljoner dollar 24&nbsp;procent av [[bruttovärldsprodukt]]en på marknadsmässiga växelkurser och nästan 21&nbsp;procent av bruttovärldsprodukten i [[köpkraftsparitet]] (PPP).<ref name="IMF GDP">{{webbref |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=111&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=64&pr.y=8 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |titel=World Economic Outlook Database |månad=oktober |år=2009 |hämtdatum=27 april 2010 |språk=engelska}}</ref> Man har det största nationella BNP i världen men det är cirka 5 % lägre än [[Europeiska unionen]]s BNP i PPP under 2008. Landet rankas nia i världen i nominell BNP per capita och sexa i [[Lista över länder efter BNP (PPP) per capita|BNP per capita i PPP]].<ref name="IMF GDP"/>

USA är den största importören av varor och tredje största exportören även om exporten per capita är relativt låg. År 2008 var det totala amerikanska handelsunderskottet 696 miljarder dollar.<ref>{{tidningsref |url=http://www.usatoday.com/money/economy/trade/2009-07-10-trade-deficit_N.htm |rubrik=May trade deficit falls to lowest in almost 10 years |tidning=[[USA Today]] |efternamn=Crutsinger |förnamn=Martin |datum=10 juli 2009 |hämtdatum=18 juni 2011 |språk=engelska}}</ref> Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland är dess största handelspartners.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/foreign-trade/top/dst/current/balance.html |titel=Top Ten Countries with which the U.S. Trades |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=augusti 2009 |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100209032601/http://www.census.gov/foreign-trade/top/dst/current/balance.html |arkivdatum=9 februari 2010 }}</ref> År 2007 utgjorde fordon både den ledande import- och den ledande exportvaran.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/compendia/statab/2009/tables/09s1267.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |titel=Table 1267 – U.S. Exports and General Imports by Selected SITC Commodity Groups |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> Japan är den största utländska innehavaren av amerikanska statsskuldspapper efter gått om Kina i början av 2010.<ref>{{webbref |url=http://news.xinhuanet.com/english2010/business/2010-02/16/c_13177277.htm |titel=Japan surpasses China as largest holder of U.S. Treasury securities |utgivare=[[Nya Kina]] |datum=16 februari 2010 |hämtdatum=4 april 2010 |språk=engelska}}</ref> USA rankas på andra plats i [[Global Competitiveness Report]].<ref>{{webbref|url=http://www.weforum.org/pdf/GCR09/GCR20092010fullrankings.pdf |format=[[PDF]] |titel=Table 4: The Global Competitiveness Index 2009–2010 Rankings and 2008–2009 Comparisons |utgivare=[[World Economic Forum]] |hämtdatum=9 september 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101030003958/http://www.weforum.org/pdf/GCR09/GCR20092010fullrankings.pdf |arkivdatum=30 oktober 2010 }}</ref>

[[Fil:Wall-Street Nueva York6397.JPG|miniatyr|vänster|[[Wall Street]] och [[New York Stock Exchange]] i [[New York]].]]
Under 2009 beräknades den [[privata sektorn]] utgöra 55,3&nbsp;procent av ekonomin där den [[federala statsmakten (USA)|federala statsmakten]]s verksamhet stod för 24,1&nbsp;procent och den delstatliga och lokala verksamheten (inklusive federala överföringar) resterande 20,6&nbsp;procent.<ref>{{webbref |url=http://www.usgovernmentspending.com/index.php |titel=Government Spending Overview |utgivare=Usgovernmentspending.com |hämtdatum=9 maj 2009 |språk=engelska}}</ref> Ekonomin är [[Postindustriellt samhälle|postindustriell]] med en [[tjänstesektor]] som bidrar med 67,8&nbsp;procent av BNP, trots att USA fortfarande är en industriell stormakt.<ref name=Econ>{{webbref|url=http://usinfo.state.gov/products/pubs/economy-in-brief/page3.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080312123609/http://usinfo.state.gov/products/pubs/economy-in-brief/page3.html |arkivdatum=12 mars 2008 |hämtdatum=12 mars 2008 |titel=USA Economy in Brief |utgivare=[[USA:s utrikesdepartement]], International Information Programs |språk=engelska }}</ref> De ledande affärsområdet efter bruttointäkt är parti- och detaljhandel; efter nettoresultat är det tillverkning.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/compendia/statab/2009/tables/09s0724.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |titel=Table 724 – Number of Tax Returns, Receipts, and Net Income by Type of Business and Industry: 2005 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> Kemiska produkter är det ledande tillverkningsindustriområdet.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/compendia/statab/2009/tables/09s0964.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |titel=Table 964 – Gross Domestic Product in Current and Real (2000) Dollars by Industry: 2006 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=maj 2008 |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> USA är världens tredje största producent av olja samt dess största importör.<ref>{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2173rank.html |titel=Rank Order – Oil (produktion) |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120512233445/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2173rank.html |arkivdatum=12 maj 2012 }}{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2174rank.html |titel=Rank Order – Oil (konsumtion) |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120513082652/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2174rank.html |arkivdatum=13 maj 2012 }}{{webbref|url=http://www.eia.doe.gov/pub/oil_gas/petroleum/data_publications/company_level_imports/current/import.html |titel=Crude Oil and Total Petroleum Imports Top 15 Countries |utgivare=U.S. Energy Information Administration |datum=29 september 2009 |hämtdatum=12 oktober 2009 |språk=engelska }}</ref> Man är världens främsta producent av el- och kärnkraft samt flytande naturgas, svavel, fosfater och salt. Medan jordbruket står för knappt 1&nbsp;procent av BNP<ref name=Econ/> är USA världens största producent av majs<ref>{{webbref|url=http://www.grains.org/page.ww?section=Barley,+Corn+%26+Sorghum&name=Corn |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080112182404/http://www.grains.org/page.ww?section=Barley%2C%20Corn%20&%20Sorghum&name=Corn |arkivdatum=12 januari 2008 |titel=Corn |utgivare=U.S. Grains Council |hämtdatum=13 mars 2008 |språk=engelska }}</ref> och sojabönor.<ref>{{webbref |url=http://www.worldwatch.org/node/5442 |titel=Soybean Demand Continues to Drive Production |utgivare=[[Worldwatch Institute]] |datum=6 november 2007 |hämtdatum=13 mars 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080316060234/http://www.worldwatch.org/node/5442 |arkivdatum=16 mars 2008 }}</ref> [[New York Stock Exchange]] är världens största [[börs]] efter dollarvolym.<ref>{{webbref |url=http://ir.nyse.com/phoenix.zhtml?c=129145&p=irol-newsArticle&ID=1036503&highlight= |titel=New Release/Ultra Petroleum Corp., |utgivare=[[NYSE Euronext]] |datum=3 juli 2007 |hämtdatum=3 augusti 2007 |språk=engelska}}</ref> [[Coca-Cola]] och [[McDonald's]] är de två mest kända varumärkena i världen.<ref>{{webbref |url=http://www.cheskin.com/view_news.php?id=2 |titel=Sony, LG, Wal-Mart among Most Extendible Brands |utgivare=Cheskin |datum=6 juni 2005 |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120312001935/http://www.cheskin.com/view_news.php?id=2 |arkivdatum=12 mars 2012 }}</ref>

I augusti 2010 bestod den amerikanska arbetskraften av 154,1 miljoner människor. Med 21,2 miljoner människor är den ledande sysselsättningen statsanställda. Den största privata arbetsmarknaden är vård och socialt stöd med 16,4 miljoner människor.<ref name=ESS0910/> Cirka 12&nbsp;procent av arbetstagarna är fackligt organiserade jämfört med 30&nbsp;procent i Västeuropa.<ref>{{tidningsref |författare=Fuller, Thomas |url=http://www.iht.com/articles/2005/06/14/news/europe.php |rubrik=In the East, Many EU Work Rules Don't Apply |datum=15 juni 2005 |tidning=[[International Herald Tribune]] |hämtdatum=28 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> [[Världsbanken]] rankar USA först i lätthet att anställa och avskeda arbetare.<ref name="EDBI">{{webbref |url=http://www.doingbusiness.org/ExploreEconomies/?economyid=197 |hämtdatum=28 juni 2007 |titel=Doing Business in the United States (2006) |utgivare=[[Världsbanken]] |språk=engelska}}</ref> År 2009 hade USA den tredje högsta arbetskraftsproduktiviteten per person i världen efter Luxemburg och Norge. Man var fjärde i produktivitet per timme bakom de två länderna och Nederländerna.<ref>{{webbref |url=http://www.conference-board.org/data/economydatabase/ |titel=Total Economy Database, Summary Statistics, 1995–2010 |utgivare=The Conference Board |verk=The Conference Board Total Economy Database |datum=september 2010 |hämtdatum=20 september 2009 |språk=engelska}}</ref> Jämfört med Europa har USA i allmänhet en högre [[Inkomstskatt i USA|inkomst]]- och bolagsskatt medan arbete och i synnerhet [[konsumtionsskatt]] är lägre.<ref>{{tidningsref |författare=Gumbel, Peter |url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,662737-2,00.html |rubrik=Escape from Tax Hell |datum=11 juli 2004 |tidning=[[Time (tidskrift)|Time]] |hämtdatum=28 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100107005616/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,662737-2,00.html |arkivdatum=7 januari 2010 }}</ref>

===Inkomst, fattigdom och välstånd===
{{Se även|Arbetsrätt i USA}}
[[Fil:Ranch style home in Salinas, California.JPG|miniatyr|Ett modernt medelklassfamiljshus i förorten [[Salinas, Kalifornien|Salinas]] i [[Kalifornien]].]]

Enligt [[United States Census Bureau]] var medianvärdet för hushållsinkomster före skatt 49&nbsp;777 dollar under 2007. Medianvärdet varierade från 65&nbsp;469 dollar bland asiat-amerikanska hushåll till 32&nbsp;584 bland afroamerikanska hushåll.<ref name=CBPR09/> Genom [[köpkraftsparitet]]s växelkurser är den övergripande medianen liknande den av de mest välbärgade klungorna i industriländerna. Efter att ha sjunkit kraftigt under mitten av 1900-talet har fattigdomen planat ut sedan början av 1970-talet, med 11–15&nbsp;procent av amerikanerna som lever under [[fattigdomsgräns]]en varje år och 58,5 procent som har tillbringat minst ett år i fattigdom mellan 25 och 75 års ålder.<ref name="USCB IP&HIC 2007">{{webbref |författare=DeNavas-Walt, Carmen, Bernadette D. Proctor, och Jessica Smith |url=http://www.census.gov/prod/2008pubs/p60-235.pdf |format=[[PDF]] |titel=Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2007 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=augusti 2008 |hämtdatum=13 november 2008 |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Hacker |förnamn=Jacob S. |år=2006 |titel=The Great Risk Shift: The New Economic Insecurity and the Decline of the American Dream |utgivningsort=New York |utgivare=Oxford University Press |isbn=0195335341 |språk=engelska}}</ref> År 2009 levde 43,6 miljoner amerikaner i fattigdom.<ref name=CBPR09/>

Den amerikanska välfärdsstaten är en av de minst omfattande i den industrialiserade världen, vilket minskar både relativ fattigdom och [[Fattigdomsgräns|absolut fattigdom]] betydligt mindre än medelvärdet för rika nationer.<ref name="Sme">{{tidningsref |författare = Smeeding|förnamn = T. M.|datum = 2005|titel = Public Policy: Economic Inequality and Poverty: The United States in Comparative Perspective|url = |tidning = Social Science Quarterly|volym = 86|nummer = |sidor = 955–983|språk = engelska}}</ref><ref>{{tidningsref |författare = Kenworthy|förnamn = L.|datum = 1999|titel = Do Social-Welfare Policies Reduce Poverty? A Cross-National Assessment" ''Social Forces'' 77(3), 1119–1139. Bradley, D., E. Huber, S. Moller, F. Nielsen, and J. D. Stephens (2003). "Determinants of Relative Poverty in Advanced Capitalist Democracies|url = |tidning = [[American Sociological Review]] |volym = 68|nummer = 1|sidor = 22–51|språk = engelska}}</ref> Kombinerade privata och offentliga sociala utgifter per capita är dock högre än i [[Norden]].<ref>{{Tidningsref |författare = Fishback|förnamn = Price V.|datum = May 2010|titel = Social Welfare Expenditures in the United States and the Nordic Countries: 1900–2003|tidning = NBER Working Paper series|volym = 15982|url = http://papers.nber.org/papers/w15982|språk = engelska}}</ref> Medan den amerikanska välfärdsstaten minskar fattigdomen bland de äldre<ref>{{bokref |efternamn=Orr |förnamn=D. |origmånad=november–december |origår=2004 |kapitel=Social Security Isn't Broken: So Why the Rush to 'Fix' It? |redaktör=C. Sturr & R. Vasudevan (red.) |år=2007 |titel=Current Economic Issues |utgivningsort=Boston |utgivare=Economic Affairs Bureau |språk=engelska}}</ref> får unga relativt lite hjälp.<ref>{{webbref |url=http://www.prospect.org/cs/articles?article=a_new_deal_of_their_own |författare=Starr, Paul |datum=25 februari 2008 |titel=A New Deal of Their Own |verk=American Prospect |hämtdatum=24 juli 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080505021735/http://www.prospect.org/cs/articles?article=a_new_deal_of_their_own |arkivdatum=5 maj 2008 }}</ref> En [[Unicef]]studie 2007 om barns välbefinnande i 21 industrialiserade nationer rankades USA näst sist.<ref>{{webbref |url=http://news.bbc.co.uk/nol/shared/bsp/hi/pdfs/13_02_07_nn_unicef.pdf |format=[[PDF]] |titel=Child Poverty in Perspective: An Overview of Child Well-Being in Rich Countries |författare=[[Unicef]] |verk=[[BBC]] |datum=2007 |hämtdatum=10 september 2007 |språk=engelska}}</ref>

Trots kraftiga ökningar i produktivitet, låg arbetslöshet och låg inflation har inkomstökningarna sedan 1980 varit långsammare än under tidigare decennier, mindre allmänt delade och åtföljda av ökad ekonomisk otrygghet. Mellan 1947 och 1979 ökade den reala medianinkomsten med över 80 procent för alla klasser där inkomsterna för fattiga amerikaner ökar snabbare än för de rika.<ref name="Bar">{{bokref |efternamn=Bartels |förnamn=L. M. |år=2008 |titel=Unequal Democracy: The Political Economy of the New Gilded Age |utgivningsort=Princeton, NJ |utgivare=Princeton University Press |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.demos.org/inequality/numbers.cfm#1 |författare=Hartman, C. |datum=2008 |utgivare=Demos.org |titel=By the Numbers: Income |hämtdatum=24 juli 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110929183505/http://www.demos.org/inequality/numbers.cfm#1 |arkivdatum=29 september 2011 }}</ref> Medianhushållsinkomsten har ökat för alla klasser sedan 1980.<ref>{{tidningsref |författare=Henderson, David R. |url=http://www.hoover.org/publications/digest/3522596.html |rubrik=The Rich – and Poor – Are Getting Richer |tidning=Hoover Digest |datum=1998 |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Detta till stor del på grund av fler dubbla inkomsttagare per hushåll, [[Löneskillnader mellan män och kvinnor|minskad klyfta mellan könen]] och längre arbetstider. Tillväxten har dock varit långsammare och starkt lutad mot den absoluta toppen (se diagram).<ref name="Sme"/><ref name="Bar"/><ref>{{webbref |url=http://www.frbsf.org/news/speeches/2006/1106.html |författare=Yellen, J. |år=2006 |titel=Speech to the Center for the Study of Democracy 2006–2007 Economics of Governance Lecture University of California, Irvine |utgivare=Federal Reserve Board |utgivningsort=San Francisco |hämtdatum=24 juli 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101205221853/http://www.frbsf.org/news/speeches/2006/1106.html |arkivdatum=5 december 2010 }}{{webbref |författare=Shapiro, Isaac |url=http://www.cbpp.org/cms/?fa=view&id=746 |titel=New IRS Data Show Income Inequality Is Again on the Rise |datum=17 oktober 2005 |utgivare=Center on Budget and Policy Priorities |hämtdatum=16 maj 2007 |språk=engelska }}{{bokref |efternamn=Gilbert |förnamn=D. |år=1998 |titel=The American Class Structure |utgivningsort=Belmont, CA |utgivare=Wadsworth |isbn=0-534-50520-1 |språk=engelska}}</ref> Följaktligen har inkomstandelen för de översta 1–21,8 procenten av de totalt redovisade inkomsterna 2005 mer än fördubblats sedan 1980,<ref>{{tidningsref |url=http://www.nytimes.com/2007/03/29/business/29tax.html?ex=1332820800&en=fb472e72466c34c8&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss |rubrik=Income Gap Is Widening, Data Shows |författare=Johnston, David Cay |tidning=[[The New York Times]] |datum=29 mars 2007 |hämtdatum=16 maj 2007 |språk=engelska}}</ref> vilket gör USA till det land som har de största inkomstskillnaderna bland industriländerna.<ref name="Sme"/><ref>{{webbref |url=http://elsa.berkeley.edu/~saez/TabFig2005prel.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |författare=Saez, E. |titel=Table A1: Top Fractiles Income Shares (Excluding Capital Gains) in the U.S., 1913–2005 |utgivare=[[University of California, Berkeley]] |datum=oktober 2007 |hämtdatum=24 juli 2008 |språk=engelska }}{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html |titel=Field Listing – Distribution of Family Income – Gini Index |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |datum=14 juni 2007 |hämtdatum=17 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070613005439/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html |arkivdatum=13 juni 2007 }}</ref> Den översta procenten betalar 27,6 procent av alla federala skatter; de översta 10 procenten betalar 54,7 procent.<ref>{{webbref |url=http://www.cbo.gov/ftpdocs/88xx/doc8885/EffectiveTaxRates.shtml |titel=Shares of Federal Tax Liabilities, 2004 and 2005 |utgivare=Congressional Budget Office |hämtdatum=2 november 2008 |språk=engelska}}</ref> Förmögenhet, såsom inkomst, är mycket koncentrerad: De rikaste 10&nbsp;procent av den vuxna befolkningen besitter 69,8&nbsp;procent av landets hushållsförmögenhet vilket är den näst högsta andelen bland industriländerna.<ref>{{webbref |författare=Domhoff, G. William |url=http://sociology.ucsc.edu/whorulesamerica/power/wealth.html |titel=Table 4: Percentage of Wealth Held by the Top 10% of the Adult Population in Various Western Countries |utgivare=University of California at Santa Cruz, Sociology Dept. |verk=Power in America |datum=december 2006 |hämtdatum=21 augusti 2006 |språk=engelska}}</ref> Den översta 1&nbsp;procent äger 33,4&nbsp;procent av nettoförmögenheten.<ref>{{webbref |författare=Kennickell, Arthur B. |url=http://www.federalreserve.gov/pubs/oss/oss2/papers/concentration.2004.5.pdf |format=[[PDF]] |titel=Table11a: Amounts (Billions of 2004 Dollars) and Shares of Net Worth and Components Distributed by Net Worth Groups, 2004 |utgivare=Federal Reserve Board |verk=Currents and Undercurrents: Changes in the Distribution of Wealth, 1989–2004 |datum=2 augusti 2006 |hämtdatum=24 juni 2007 |språk=engelska}}</ref>

=== Ekonomisk utveckling de senaste två decennierna ===
USA är idag den ledande ekonomin i världen, och har varit det sedan 1920-talet. Landets ekonomi utgör 24 procent av världens samlade BNP, bruttovärldsproduktion. Trots en ledande position i världen är arbetslösheten relativt hög, över 9 procent, och statsskulderna är mycket höga, ungefär 17 biljoner dollar.<ref>{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Ekonomi |utgivare=[[Landguiden]] |titel=Ekonomi |förnamn=Martina |efternamn=Johannesson |datum=24 oktober 2013 |hämtdatum=2014-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517122520/http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Ekonomi |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref>

I och med globaliseringen står USA inför samma problem som Europa. Allt mer varor kommer från Kina, som konkurrerar ut de ledande länderna med billigare varor. Produktionen är billigare i Kina och därför placerar många amerikanska och europeiska företag sin produktion där.<ref>{{tidningsref |url=http://www.dn.se/ledare/kolumner/alla-tjanar-inte-pa-globaliseringen/ |tidning=[[Dagens Nyheter]] |rubrik=Alla tjänar inte på globaliseringen |efternamn=Stiglitz |förnamn=Joseph |datum=2004-05-09 |hämtdatum=2014-04-28}}</ref> USA är fortfarande ledande inom flyg- och rymdbranschen, försvarsindustri och läkemedelsindustri. Vidare var år 2010 mer än en fjärdedel av de ledande 500 företagen i världen placerade i USA.<ref>{{webbref |url=http://www.ne.se/usa/näringsliv-och-ekonomi |utgivare=[[Nationalencyklopedin]] |titel=USA: Näringsliv och ekonomi |hämtdatum=2014-04-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517221611/http://www.ne.se/usa/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref>

År 2008 inträffade en finanskris i USA som spred sig till hela världen. Finanskrisen berodde främst på att centralbankerna höll styrräntorna låga så att många finansinstitut lånade ut med hög risk. Lehman Brothers var den första banken som gick i konkurs i denna krisen. Regeringen hade sänkt räntan på lånen och pengarna lånades till personer som ibland var låginkomsttagare och inte hade möjlighet att betala tillbaka. Den globala spridningen kom eftersom de amerikanska bankerna hade placerat om lånen i andra länders banker i fall det skulle gå dåligt.<ref>{{webbref |url=http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Vad-ar-finanskrisen/ |utgivare=[[Näringslivets ekonomifakta]] |titel=Vad är finanskrisen? |förnamn=Fredrik |efternamn=Carlgren |datum=2008-10-21 |hämtdatum=2014-04-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140413175220/http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Vad-ar-finanskrisen/ |arkivdatum=2014-04-13 }}</ref> Krisen ledde till många saker, bland annat att regeringen gick in och betalade stora summor pengar på att försöka rädda bankerna och att arbetslösheten ökade. Om det går dåligt för västvärlden, minskar exporten från Kina för det finns ingen som kan köpa varorna. På så sätt kan en kris spridas ännu mer.<ref>{{webbref |url=http://www.finanshistoria.n.nu/finanskrisen-i-usa-2008 |utgivare=Finanshistoria.n.nu |titel=Finanskrisen i USA 2008 |hämtdatum=2014-04-30}}</ref>

[[Fil:Total US Federal Debt by President (1940 to 2015).png|miniatyr|[[USA:s statsskuld]] 1940–2015]]
USA handlar med länder från hela världen och är den största importören av varor. Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland är de största handelspartnerna. Tyngdpunkten för handeln har flyttats från Europa till Asien. USA exporterar även mycket och är den tredje största exportören i världen. Exporten ligger på 13 procent av BNP och importen på 16 procent av BNP. Exporten har sedan 1961 ökat från 5 procent till 13 procent 2010. Importen har ökat med fler procentenheter, från 4 procent 1961 till 16 procent 2010.<ref>{{webbref |url=http://globalis.se/Laender/USA/%28show%29/indicators/%28indicator%29/586 |utgivare=Globalis.se |titel=USA |hämtdatum=2014-04-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517115419/http://globalis.se/Laender/USA/(show)/indicators/(indicator)/586 |arkivdatum=2014-05-17 }} {{webbref |url=http://globalis.se/Laender/USA/%28show%29/indicators/%28indicator%29/587 |utgivare=Globalis.se |titel=USA |hämtdatum=2014-04-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517152543/http://globalis.se/Laender/USA/(show)/indicators/(indicator)/587 |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref> När ett land importerar mer än de exporterar blir det ett handelsunderskott och detta underskott har i USA sjunkit lite under de senaste åren. Exporten för USA har ökat till 194,9 miljarder dollar och importen har minskat till 229,1 miljarder dollar i november 2013.<ref>{{tidningsref |url=http://www.svd.se/naringsliv/usas-handelsunderskott-krymper_8873096.svd |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |rubrik=USA:s handelsunderskott krymper |datum=7 januari 2014 |utgivningsort=Washington, D.C. |författare=TT-REUTERS |hämtdatum=2014-05-13}}</ref> Det finns alltså fortfarande en skillnad på 34,2 miljarder dollar. Också handelsunderskottet med Kina har minskat, i oktober 2013 låg handelsunderskottet med Kina på 28,9 miljarder dollar och i slutet av 2013 hade det minskat till 26,9 miljarder dollar. USA är med i frihandelsorganisationen WTO, World Trade Organization, och har dessutom ett antal bilaterala avtal för handel med många länder.<ref>{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Utrikeshandel |utgivare=[[Landguiden]] |titel=Utrikeshandel |hämtdatum=2014-04-28 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517122415/http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Utrikeshandel |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref>

Ekonomin har växt från en BNP på strax under 6&nbsp;000 miljarder US dollar år 1990 till lite drygt 16&nbsp;000 miljarder US dollar år 2012.<ref>{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=606#countries=USA |utgivare=[[Landguiden]] |titel=Total BNP (miljoner US dollar) |hämtdatum=2014-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517122452/http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=606#countries=USA |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref> Statsskuldens andel av BNP har sedan 2007 ökat enormt, från 46,7 procent till 76,1 procent år 2010.<ref>{{webbref |url=http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=505#countries=SWE,USA |utgivare=[[Landguiden]] |titel=Statsskuldens andel av BNP (procent) |hämtdatum=2014-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140517122500/http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=505#countries=SWE,USA |arkivdatum=2014-05-17 }}</ref>

===Infrastruktur===
====Transporter====
{{Huvudartikel|Transport i USA}}
[[Fil:Map of current Interstates.svg|miniatyr|[[Interstate Highway System]] som sträcker ut sig 75 440 km.<ref>{{webbref |titel=Interstate FAQ (Question #3) |utgivare=Federal Highway Administration |datum=2006 |url=http://www.fhwa.dot.gov/interstate/faq.htm#question3 |hämtdatum=4 mars 2009 |språk=engelska}}</ref>]]
Dagliga persontransporter i USA domineras av bil som körs på en av de 13 miljoner vägarna.<ref>{{webbref |url=http://en.wikipedia.org/wiki/Wikispeedia |titel=Number of Highways |utgivare=WikiSPEEDia, som härrör från [[United States Census Bureau]] |hämtdatum=10 juni 2010 |språk=engelska}}</ref> Från och med 2003 fanns det 759 bilar per 1&nbsp;000 amerikaner jämfört med 472 per 1&nbsp;000 invånare i Europeiska unionen året därpå.<ref>{{webbref |url=http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=STAT/06/125 |titel=Car Free Day 2006: Nearly One Car per Two Inhabitants in the EU25 in 2004 |datum=19 september 2006 |utgivare=Europa, Eurostat Press Office |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska}}</ref> Cirka 40&nbsp;procent av personfordonen är skåpbilar, [[stadsjeep]]ar eller lätta lastbilar.<ref>{{webbref |url=http://www.bts.gov/publications/highlights_of_the_2001_national_household_travel_survey/html/section_01.html |titel=Household, Individual, and Vehicle Characteristics |utgivare=U.S. Dept. of Transportation, Bureau of Transportation Statistics |verk=2001 National Household Travel Survey |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070929125403/http://www.bts.gov/publications/highlights_of_the_2001_national_household_travel_survey/html/section_01.html |arkivdatum=2007-09-29 }}</ref> Den genomsnittlige vuxne amerikanen (redovisning av alla förare och icke-förare) spenderar 55 minuter med att köra varje dag och åker 47&nbsp;km.<ref>{{webbref |url=http://www.bts.gov/publications/highlights_of_the_2001_national_household_travel_survey/html/section_02.html |titel=Daily Passenger Travel |utgivare=U.S. Dept. of Transportation, Bureau of Transportation Statistics |verk=2001 National Household Travel Survey |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070929125646/http://www.bts.gov/publications/highlights_of_the_2001_national_household_travel_survey/html/section_02.html |arkivdatum=2007-09-29 }}</ref>

Den civila flygindustrin är helt privatägt medan de flesta stora flygplatser är offentligt ägda. De fyra största flygbolagen i världen efter passagerare är amerikanska; [[Southwest Airlines]] är störst.<ref>{{webbref|url=http://www.iata.org/ps/publications/wats-passenger-carried.htm |titel=Scheduled Passengers Carried (2008 data) |utgivare=[[International Air Transport Association]] (IATA) |hämtdatum=27 juni 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100323213100/http://www.iata.org/ps/publications/wats-passenger-carried.htm |arkivdatum=23 mars 2010 }}</ref> Av världens trettio mest trafikerade flygplatser ligger sexton i USA, däribland den mest trafikerade, [[Hartsfield–Jackson Atlanta International Airport]].<ref>{{webbref|url=http://www.airports.org/cda/aci_common/display/main/aci_content07_c.jsp?zn=aci&cp=1-5-54-55_666_2__ |titel=Passenger Traffic 2006 Final |utgivare=Airports Council International |datum=18 juli 2007 |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120429000000/http://www.airports.org/cda/aci_common/display/main/aci_content07_c.jsp?zn=aci&cp=1-5-54-55_666_2__ |arkivdatum=29 april 2012 }}</ref> Trots att godstransport på järnväg är omfattande använder relativt få människor tåg för att resa inom eller mellan städer.<ref>{{webbref |url=http://www.gao.gov/products/GAO-07-15 |titel=Intercity Passenger Rail: National Policy and Strategies Needed to Maximize Public Benefits from Federal Expenditures |datum=13 november 2006 |utgivare=U.S. Government Accountability Office |hämtdatum=20 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Kollektivtrafik står för 9&nbsp;procent av USA:s arbetsresor jämfört med 38,8&nbsp;procent i Europa.<ref>{{webbref |url=http://www.policy.rutgers.edu/vtc/documents/TOD.Euro-Style_Planning-Renne-Wells.pdf |format=[[PDF]] |författare=Renne, John L. & Wells, Jan S. |titel=Emerging European-Style Planning in the United States: Transit-Oriented Development (s. 2) |datum=2003 |utgivare=Rutgers, The State University of New Jersey |hämtdatum=11 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140912143021/http://www.policy.rutgers.edu/vtc/documents/TOD.Euro-Style_Planning-Renne-Wells.pdf |arkivdatum=12 september 2014 }}</ref> Cykelanvändning är minimal, långt under europeisk nivå.<ref>{{webbref |url=http://www.transalt.org/files/resources/other/010901TQpdf021.pdf |format=[[PDF]] |författare=Pucher, John & Dijkstra, Lewis |titel=Making Walking and Cycling Safer: Lessons from Europe |datum=februari 2000 |utgivare=Transportation Alternatives |verk=Transportation Quarterly |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080216000017/http://www.transalt.org/files/resources/other/010901TQpdf021.pdf |arkivdatum=16 februari 2008 }}</ref>

====Energi====
[[Fil:Coal mine Wyoming.jpg|miniatyr|En kolgruva i [[Wyoming]]. USA har 27&nbsp;procent av världens kolreserver.<ref name="BPReview">{{webbref|url=http://www.bp.com/liveassets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_english/reports_and_publications/statistical_energy_review_2007/STAGING/local_assets/downloads/spreadsheets/statistical_review_full_report_workbook_2007.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |titel=BP Statistical Review of World Energy |utgivare=[[BP (petroleumbolag)|BP]] |datum=juni 2007 |hämtdatum=22 februari 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090206104056/http://www.bp.com/liveassets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_english/reports_and_publications/statistical_energy_review_2007/STAGING/local_assets/downloads/spreadsheets/statistical_review_full_report_workbook_2007.xls |arkivdatum= 6 februari 2009 }}</ref>]]
USA:s energianvändning är 29&nbsp;000 [[Wattimme|terawattimmar]] per år. Energianvändning per capita är 7,8 ton oljeekvivalenter per år jämfört med Tysklands 4,2 ton och Kanadas 8,3 ton. År 2005 kom 40&nbsp;procent av denna energi från olja, 23&nbsp;procent från kol och 22&nbsp;procent från naturgas. Resten levereras av kärnkraft och [[förnybara energikällor]].<ref>{{webbref |url=http://www.eia.doe.gov/emeu/aer/pdf/pages/sec1_3.pdf |format=[[PDF]] |titel=Diagram 1: Energy Flow, 2007 |verk=EIA Annual Energy Review 2007 |utgivare=U.S. Dept. of Energy, Energy Information Administration |hämtdatum=25 juni 2008 |språk=engelska}}</ref> USA är världens största konsument av olja.<ref>{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2174rank.html |titel=Rank Order – Oil (Consumption) |utgivare=[[CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |datum=6 september 2007 |hämtdatum=14 september 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120513082652/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2174rank.html |arkivdatum=13 maj 2012 }}</ref> Under årtionden har kärnkraften spelat en begränsad roll i förhållande till många andra i-länder, delvis på grund av allmänhetens uppfattning i kölvattnet av [[Harrisburgolyckan]] 1979. Under 2007 har flera ansökningar om nya kärnkraftverk lämnats in.<ref>{{tidningsref |url=http://www.economist.com/science/displaystory.cfm?story_id=9762843 |rubrik=Atomic Renaissance |tidning=[[The Economist]] |hämtdatum=6 september 2007 |datum=6 september 2007 |språk=engelska}}</ref>

===Vetenskap och teknik===
[[Fil:Aldrin Apollo 11.jpg|miniatyr|vänster|stående|Ett fotografi från [[Apollo 11]] av [[Buzz Aldrin]] på Månens yta.]]

USA har varit ledande inom forskning och teknisk innovation sedan slutet av 1800-talet. År 1876 tilldelades [[Alexander Graham Bell]] det första amerikanska patentet för [[telefon]]en. [[Thomas Edison]]s laboratorium utvecklade [[grammofon]]en, den första långvariga [[glödlampa]]n och den första livskraftiga [[Kinetoskop|filmkameran]]. [[Nikola Tesla]] var först med [[växelström]], [[växelströmsmotor]] och [[radio]]. I början av 1900-talet främjade bilföretagen [[Ransom Eli Olds]] och [[Henry Ford]] det [[Löpandebandprincipen|löpande bandet]]. År 1903 gjorde [[Bröderna Wright]] den första ihållande och kontrollerade flygturen.<ref>{{webbref|författare=Benedetti, François |url=http://www.fai.org/news_archives/fai/000295.asp |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070912065254/http://www.fai.org/news_archives/fai/000295.asp |arkivdatum=12 september 2007 |titel=100 Years Ago, the Dream of Icarus Became Reality |utgivare=Fédération Aéronautique Internationale (FAI) |datum=17 december 2003 |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska }}</ref>

Uppgången av [[nazism]]en på 1930-talet ledde till att många europeiska forskare, bland annat [[Albert Einstein]] och [[Enrico Fermi]], emigrerade till USA. Under andra världskriget utvecklade [[Manhattanprojektet]] kärnvapen och inledde atomåldern. [[Rymdkapplöpningen]] ledde till snabba framsteg i raketteknik, [[materialvetenskap]] och datorer. USA utvecklade i stort sett [[ARPANET]] och dess efterföljare [[Internet]]. Idag kommer merparten av forskningen och utvecklingsfinansiering, 64&nbsp;procent, från den privata sektorn.<ref>{{webbref |url=https://www.census.gov/compendia/statab/2008/tables/08s0775.xls |format=[[Microsoft Excel|xls]] |titel=Research and Development (R&D) Expenditures by Source and Objective: 1970 to 2004 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110102085132/https://www.census.gov/compendia/statab/2008/tables/08s0775.xls |arkivdatum=2011-01-02 }}</ref> USA är världsledande i vetenskapliga forskningsrapporter och [[impact factor]].<ref>{{tidningsref |url=http://www.guardian.co.uk/education/2006/mar/21/highereducation.uk4 |författare=MacLeod, Donald |titel=Britain Second in World Research Rankings |datum=21 mars 2006 |tidning=[[The Guardian]] |hämtdatum=14 maj 2006 |utgivningsort=London |språk=engelska}}</ref> Amerikanerna har stora tekniska konsumentvaror<ref>{{webbref|url=http://www.nationmaster.com/graph/med_tel_percap-media-televisions-per-capita |titel=Media Statistics: Televisions (per capita) by Country |utgivare=NationMaster |datum=december 2003 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070317112936/https://www.nationmaster.com/graph/med_tel_percap-media-televisions-per-capita |arkivdatum=2007-03-17 }} {{webbref|url=http://www.nationmaster.com/graph/med_per_com_percap-media-personal-computers-per-capita |titel=Media Statistics > Personal Computers (per capita) by Country |utgivare=NationMaster |datum=december 2003 |språk=engelska }} {{webbref|url=http://www.nationmaster.com/graph/med_rad_percap-media-radios-per-capita |titel=Media Statistics > Radios (per capita) by Country |utgivare=NationMaster |datum=december 2003 |hämtdatum=3 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061222160715/https://www.nationmaster.com/graph/med_rad_percap-media-radios-per-capita |arkivdatum=22 december 2006 }}</ref> och nästan hälften av de amerikanska hushållen hade [[bredband]]sanslutning till Internet 2007.<ref>{{webbref |url=http://adage.com/digital/article?article_id=116136 |titel=Download 2007 Digital Fact Pack |datum=23 april 2007 |verk=Advertising Age |hämtdatum=10 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Landet är den främsta utvecklaren och odlaren av [[Genmodifierade livsmedel|genmodifierat livsmedel]] som representerar hälften av världens biotekniska grödor.<ref>{{webbref |url=http://www.isaaa.org/resources/publications/briefs/39/download/isaaa-brief-39-2008.pdf |format=[[PDF]] |titel=ISAAA Brief 39-2008: Executive Summary – Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2008 |utgivare=International Service for the Acquisition of Agri-Biotech Applications |sid=15 |hämtdatum=16 juli 2010 |språk=engelska}}</ref>

==Befolkning==
{{Fördjupning2|USA:s demografi}}
[[Fil:Census-2000-Data-Top-US-Ancestries-by-County.svg|miniatyr|höger|Största ursprungsgrupper efter land, år 2000.]]
{|class="infobox" style="font-size: 90%; border: 1px solid #999; float: right; margin-left: 1em; width: 240px;"
|- style="background:#f5f5f5;"
! colspan="2" | Ras/Etnicitet (2010)<ref name="Cen2010Summary">{{webbref|url=http://2010.census.gov/2010census/data/ |titel=2010 Census Data |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=29 mars 2011 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110706203009/http://2010.census.gov/2010census/data/ |arkivdatum= 6 juli 2011 }}</ref>
|-
| Vit || style="text-align: center;" |72,4&nbsp;%
|-
| [[Afroamerikaner|Svarta/Afroamerikaner]] || style="text-align: center;" |12,6&nbsp;%
|-
| Asiater || style="text-align: center;" |4,8&nbsp;%
|-
| [[USA:s ursprungsbefolkning|Amerikanska indianer]] och [[inuiter]] || style="text-align: center;" |0,9&nbsp;%
|-
| Hawaiindianer och stillahavsbor || style="text-align: center;" |0,2&nbsp;%
|-
| Övrigt || style="text-align: center;" |6,2&nbsp;%
|-
| Två eller fler folkgrupper || style="text-align: center;" | 2,9&nbsp;%
|-
| Spansk/Latinsk (''av någon folkgrupp'' || style="text-align: center;" |16,3&nbsp;%
|}

2010 års folkräkning rapporterade 308&nbsp;745&nbsp;538 invånare. [[United States Census Bureau]]s befolkningsklocka beräknar att landets befolkning nu är 313&nbsp;606&nbsp;000<!-- Mall bör skapas för att hålla siffran uppdaterad.{{formatnum:{{data United States | Poptoday}}}} --><ref name="POP">{{webbref |url=http://www.census.gov/population/www/popclockus.html |utgivare=[[United States Census Bureau]] |titel=U.S. POPClock Projection |språk=engelska}} Siffra uppdateras automatiskt.</ref> inklusive uppskattningsvis 11,2 miljoner illegala invandrare.<ref>{{webbref |url=http://www.cis.org/articles/2008/back808.pdf |format=[[Portable Document Format]] |författare=Camarota, Steven A. & Jensenius, Karen |titel=Homeward Bound: Recent Immigration Enforcement and the Decline in the Illegal Alien Population |datum=juli 2008 |utgivare=Center for Immigration Studies |hämtdatum=6 augusti 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130419093925/http://www.cis.org/articles/2008/back808.pdf |arkivdatum=19 april 2013 }}</ref> USA är den tredje folkrikaste nationen i världen, efter Kina och Indien, och är det enda industrialiserade landet där en stor befolkningsökning förutses.<ref name="PRC">{{webbref|url=http://www.prcdc.org/summaries/uspopperspec/uspopperspec.html |titel=Executive Summary: A Population Perspective of the United States |utgivare=Population Resource Center |datum=maj 2000 |hämtdatum=20 december 2007 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070604165856/http://www.prcdc.org/summaries/uspopperspec/uspopperspec.html |arkivdatum= 4 juni 2007 |språk=engelska }}</ref> Med ett födelsetal på 13,82 per 1&nbsp;000 invånare, 30&nbsp;procent lägre än genomsnittet i världen, är dess [[befolkningstillväxt]] 0,98&nbsp;procent betydligt högre än i Västeuropa, Japan och Sydkorea.<ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2054rank.html |titel=Rank Order – Birth Rate |utgivare=[[Central Intelligence Agency|CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |datum=2009 |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://www.webcitation.org/6F0FiNNzQ?url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2054rank.html |arkivdatum=10 mars 2013 }}</ref> Under räkenskapsåret 2010 beviljades över en miljon invandrare permanent uppehållstillstånd.<ref name="LPR">{{webbref |url=http://www.dhs.gov/xlibrary/assets/statistics/publications/lpr_fr_2010.pdf |författare=Monger, Randell & Yankay, James |format=[[Portable Document Format]] |titel=U.S. Legal Permanent Residents: 2010 |utgivare=Office of Immigration Statistics |verk=Annual Flow Report |datum=2010 |hämtdatum=19 juni 2011 |språk=engelska}}</ref> De flesta av dem kom genom familjeåterförening.<ref name="LPR"/> Mexiko har varit den ledande källan till nya invånare i över två decennier. Sedan 1998 har Kina, Indien och Filippinerna varit i topp fyra varje år.<ref>{{webbref |url=http://www.dhs.gov/files/statistics/publications/LPR07.shtm |titel=Persons Obtaining Legal Permanent Resident Status by Region and Country of Birth: Fiscal Years 1998 to 2007 (Table 3) |utgivare=[[USA:s inrikessäkerhetsdepartement]] |hämtdatum=6 september 2008 |språk=engelska}}</ref>

USA har en mycket internationell befolkning. 31 ursprungsgrupper har mer än en miljon medlemmar.<ref name="An2000">{{webbref|url=http://www.census.gov/prod/2004pubs/c2kbr-35.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Ancestry 2000 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=juni 2004 |hämtdatum=13 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=http://webarchive.loc.gov/all/20041204015245/http://www.census.gov/prod/2004pubs/c2kbr-35.pdf |arkivdatum= 4 december 2004 }}</ref> Vita amerikaner är den största [[Människoraser|rasgruppen]]. Tyska amerikaner, irländska amerikaner och engelska amerikaner utgör tre av landets fyra största ursprungsgrupper.<ref name="An2000"/> [[Afroamerikaner]] är landets största [[Minoritet|rasminoritet]] och tredje största ursprungsgruppen.<ref name="An2000"/> Asiatiska amerikaner är landets näst största rasminoritet. De två största asiatisk amerikanska ursprungsgrupperna är kinesiska amerikaner och filippinska amerikaner.<ref name="An2000"/> År 2010 inkluderade den amerikanska befolkningen cirka 5,2 miljoner människor med vissa anor från [[USA:s ursprungsbefolkning|indianer]] eller Alaskaindianer (endast 2,9 miljoner med sådana anor) och 1,2 miljoner med vissa anor från Hawaiianer eller Stillahavsbor (endast 0,5 miljoner).<ref name="Cen2010Race">{{webbref|författare=Humes, Karen R., Nicholas A. Jones & Roberto R. Ramirez |url=http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-02.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Overview of Race and Hispanic Origin: 2010 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=mars 2011 |hämtdatum=29 mars 2011 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110429214029/http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-02.pdf |arkivdatum=29 april 2011 }}</ref> Folkräkningen omfattar nu kategorin "annan ras" för "svarande kan inte identifiera sig med någon" av sina fem officiella raskategorier. Mer än 19 miljoner människor placerades i denna kategori under 2010.<ref name="Cen2010Race"/>

Befolkningstillväxten av spansktalande och latinamerikaner (''Hispanic'' och ''Latino'', villkoren är officiellt utbytbara) är en stor [[Demografisk transition|demografisk trend]]. 50,5 miljoner amerikaner av spanskt ursprung<ref name="Cen2010Race"/> identifieras som att dela en distinkt "etnicitet" av Census Bureau. 64&nbsp;procent av spansktalande amerikanerna är av mexikansk härkomst.<ref name=CB2007>{{webbref |url=http://factfinder.census.gov/servlet/DTTable?_bm=y&-ds_name=ACS_2007_1YR_G00_&-CONTEXT=dt&-mt_name=ACS_2007_1YR_G2000_B03001&-redoLog=true&-geo_id=01000US&-geo_id=04000US48&-format=&-_lang=en&-SubjectID=15233304 |titel=B03001. Hispanic or Latino Origin by Specific Origin |verk=2007 American Community Survey |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=26 september 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://archive.today/20200212040125/http://factfinder.census.gov/servlet/DTTable?_bm=y&-ds_name=ACS_2007_1YR_G00_&-CONTEXT=dt&-mt_name=ACS_2007_1YR_G2000_B03001&-redoLog=true&-geo_id=01000US&-geo_id=04000US48&-format=&-_lang=en&-SubjectID=15233304 |arkivdatum=12 februari 2020 }}</ref> Mellan 2000 och 2010 ökade landets spansktalande befolkningen med 43&nbsp;procent medan den icke-spansktalande befolkningen ökade endast med 4,9&nbsp;procent.<ref name="Cen2010Summary"/> Mycket av denna tillväxt kommer från invandringen. År 2007 var 12,6&nbsp;procent av den amerikanska befolkningen utlandsfödda där 54&nbsp;procent av den siffran är födda i [[Latinamerika]].<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/prod/2008pubs/09statab/pop.pdf |format=[[Portable Document Format]] |utgivare=[[United States Census Bureau]] |verk=Statistical Abstract of the United States 2009 |titel=Tables 41 and 42 – Native and Foreign-Born Populations |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> Fertiliteten är också en faktor. Den genomsnittliga spansktalande kvinnan föder 3,0 barn under sin livstid jämfört med 2,2 för icke-spansktalande svarta kvinnor och 1,8 för icke-spansktalande vita kvinnor (under ersättningsnivån på 2,1).<ref name="PRC"/> Minoriteter (enligt Census Bureau, alla utom icke-spansktalande, icke-mångrasliga vita) utgör 34&nbsp;procent av befolkningen. De beräknas vara i majoritet år 2042.<ref>{{webbref|url=http://www.census.gov/Press-Release/www/releases/archives/population/012496.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080822044429/http://www.census.gov/Press-Release/www/releases/archives/population/012496.html |arkivdatum=22 augusti 2008 |titel=An Older and More Diverse Nation by Midcentury |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=14 augusti 2008 |hämtdatum=6 september 2008 |språk=engelska }}</ref>

Omkring 82&nbsp;procent av amerikanerna bor i tätorter ([[Urban area (USA)|''urban area'']]) (enligt Census Bureau, sådana områden inkluderar [[förort]]er). Ungefär hälften av dem bor i städer med en befolkning över 50 000.<ref>{{webbref|url=http://factfinder.census.gov/servlet/GCTTable?_bm=y&-state=gct&-ds_name=DEC_2000_SF1_U&-_box_head_nbr=GCT-P1&-mt_name=&-_caller=geoselect&-geo_id=&-format=US-1&-_lang=en |titel=United States – Urban/Rural and Inside/Outside Metropolitan Area (GCT-P1. Population, Housing Units, Area, and Density: 2000) |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=1 april 2000 |hämtdatum=23 september 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100117053950/http://factfinder.census.gov/servlet/GCTTable?_bm=y&-state=gct&-ds_name=DEC_2000_SF1_U&-_box_head_nbr=GCT-P1&-mt_name=&-_caller=geoselect&-geo_id=&-format=US-1&-_lang=en |arkivdatum=17 januari 2010 }}</ref> År 2008 hade 273 [[Lista över USA:s städer efter folkmängd|inkorporerade platser]] befolkningar på över 100&nbsp;000, nio städer hade mer än en miljon invånare och fyra [[Världsstad|världsstäder]] hade över två miljoner ([[New York]], [[Los Angeles]], [[Chicago]] och [[Houston]]).<ref name=PopEstBigCities>{{webbref |url=http://hawaii.gov/dbedt/info/census/popestimate/copy_of_2008-subcounty-population-hawaii/SUB_EST2008_01.pdf |format=[[Portable Document Format]] |arkivurl=https://www.webcitation.org/5lpvuJk99?url=http://hawaii.gov/dbedt/info/census/popestimate/copy_of_2008-subcounty-population-hawaii/SUB_EST2008_01.pdf |arkivdatum=7 december 2009 |titel=Table 1: Annual Estimates of the Resident Population for Incorporated Places Over 100,000, Ranked by July 1, 2008 Population: April 1, 2000 to July 1, 2008 |verk=2008 Population Estimates |utgivare=[[United States Census Bureau]], Population Division |datum=1 juli 2009 |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska }}</ref> Det finns 52 storstadsområden med en befolkning på mer än en miljon.<ref name=PopEstMSA>{{webbref |url=http://hawaii.gov/dbedt/info/census/popestimate/2008_MSA_Hawaii/CBSA_EST2008_05.pdf |format=[[Portable Document Format]] |arkivurl=https://www.webcitation.org/5lpvuJzkG?url=http://hawaii.gov/dbedt/info/census/popestimate/2008_MSA_Hawaii/CBSA_EST2008_05.pdf |arkivdatum=7 december 2009 |titel=Table 5. Estimates of Population Change for Metropolitan Statistical Areas and Rankings: July 1, 2007 to July 1, 2008 |verk=2008 Population Estimates |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=19 mars 2009 |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska }}</ref> Av de femtio snabbast växande storstadsområden ligger fyrtiosju i väst eller syd.<ref>{{webbref |url=https://www.census.gov/newsroom/releases/archives/population/cb09-45.html |titel=Raleigh and Austin are Fastest-Growing Metro Areas |utgivare=[[United States Census Bureau]] |datum=19 mars 2009 |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101225085144/http://www.census.gov/newsroom/releases/archives/population/cb09-45.html |arkivdatum=25 december 2010 }}</ref> [[Dallas]], Houston, [[Atlanta]] och [[Phoenix]]s storstadsområden växte alla med mer än en miljon människor mellan 2000 och 2008.<ref name=PopEstMSA/>
<center>{{Största storstadsområden i USA}}</center>
{{-}}

===Språk===
{{Se även|Språk i USA}}
{|class="infobox" style="font-size: 90%; border: 1px solid #999; float: right; margin-left: 1em; width: 200px;"
|- style="background:#f5f5f5;"
!colspan="2"|Språk (2007)<ref name="USCB Lang">{{webbref |url=http://www.census.gov/compendia/statab/2010/tables/10s0053.pdf |format=[[Portable Document Format]] |utgivare=[[United States Census Bureau]] |verk=Statistical Abstract of the United States 2010 |titel=Table 53 – Languages Spoken at Home by Language: 2007 |hämtdatum=21 september 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100327063255/http://www.census.gov/compendia/statab/2010/tables/10s0053.pdf |arkivdatum=27 mars 2010 }}</ref>
|-
|[[Engelska]] (''endast'')||style="text-align: center;"|225,5 miljoner
|-
|[[Spanska]], inkl. [[Karibisk kreolspanska|Kreol]]|| style="text-align: center;" |34,5 miljoner
|-
|[[Kinesiska]]||style="text-align: center;"|2,5 miljoner
|-
|[[Franska]], inkl. [[Karibisk kreolfranska|Kreol]]||style="text-align: center;"|2,0 miljoner
|-
|[[Tagalog]]||style="text-align: center;"|1,5 miljoner
|-
|[[Vietnamesiska]]||style="text-align: center;"|1,2 miljoner
|-
|[[Tyska]]||style="text-align: center;"|1,1 miljoner
|-
|[[Koreanska]]||style="text-align: center;"|1,1 miljoner
|}

[[Amerikansk engelska|Engelska]] är de facto det nationella språket. Även om det inte finns ett [[officiellt språk]] på federal nivå standardiseras engelska i vissa lagar, som till exempel USA:s naturaliseringskrav. År 2007 talade 226 miljoner eller 80 procent av befolkningen i åldern fem år och äldre bara engelska hemma. [[Spanska]], som talas av 12 procent av befolkningen i hemmet, är det näst vanligaste språket och är det mest undervisade andraspråket.<ref name="USCB Lang"/><ref>{{webbref|url=http://www.adfl.org/resources/enrollments.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Foreign Language Enrollments in United States Institutions of Higher Learning |datum=höst 2002 |utgivare=MLA |hämtdatum=16 oktober 2006 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/19991127104400/http://www.adfl.org/resources/enrollments.pdf |arkivdatum=27 november 1999 }}</ref> [[Franska]] är det fjärde mest talande och tredje mest undervisade språket. Vissa amerikaner förespråkar engelska som landets officiella språk som det är i minst 28 delstater.<ref name=ILW/> Både [[hawaiiska]] och engelska är enligt lag officiella språk på Hawaii.<ref>{{webbref|url=http://www.hawaii.gov/lrb/con/conart15.html |titel=The Constitution of the State of Hawaii, Article XV, Section 4 |utgivare=Hawaii Legislative Reference Bureau |datum=7 november 1978 |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070705235552/http://www.hawaii.gov/lrb/con/conart15.html |arkivdatum= 5 juli 2007 }}</ref>

[[New Mexico]]s lagar förespråkar användning av både engelska och spanska, och [[Louisiana]] gör detsamma för engelska och franska.<ref>{{bokref |efternamn=Dicker |förnamn=Susan J. |titel=Languages in America: A Pluralist View |år=2003 |sid=216, 220–25 |utgivningsort=Clevedon, UK |utgivare=Multilingual Matters |isbn=1853596515 |språk=engelska}}</ref> Andra delstater, såsom [[Kalifornien]], förvaltar publiceringen av spanska versioner av vissa statliga dokument, däribland domstolsformulär.<ref>{{webbref|url=http://www.leginfo.ca.gov/cgi-bin/displaycode?section=ccp&group=00001-01000&file=412.10-412.30 |titel=California Code of Civil Procedure, Section 412.20(6) |utgivare=Legislative Counsel, State of California |hämtdatum=17 december 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100722010302/http://www.leginfo.ca.gov/cgi-bin/displaycode?section=ccp&group=00001-01000&file=412.10-412.30 |arkivdatum=22 juli 2010 }} {{webbref|url=http://www.courtinfo.ca.gov/forms/allforms.htm |titel=California Judicial Council Forms |utgivare=Judicial Council, State of California |hämtdatum=17 december 2007 |språk=engelska }}</ref> Flera territorier ger officiellt erkännande till sina modersmål tillsammans med engelska. [[Samoanska]] och [[chamorro]] är erkända av Amerikanska Samoa och Guam. [[Karoliniska]] och chamorro är erkända av Nordmarianerna. Spanska är ett officiellt språk i Puerto Rico.

===Religion===
{{Se även|Religion i USA}}[[Fil:BrunswickWhiteChurch.jpg|miniatyr|stående|En [[Presbyterianism|presbyteriansk]] kyrka; de flesta amerikaner identifierar sig som kristna.]]

USA är officiellt en sekulär stat. Det första tillägget till den amerikanska konstitutionen garanterar fritt religionsutövande och förbjuder inrättandet av någon [[Statsreligion|religiös styrning]].<ref>{{Webbref|titel=Freedom of Religion: Crash Course Government and Politics #24|url=https://www.youtube.com/watch?v=Y8dI1GTWCk4|hämtdatum=2022-07-03|språk=en|datum=24.7.2015|utgivare=CrashCourse}}</ref> Enligt en undersökning från 2007 sa 78,4&nbsp;procent av de vuxna själva att de var kristna,<ref name="Pew">{{webbref |url=http://religions.pewforum.org/pdf/affiliations-all-traditions.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Religious Composition of the U.S. |utgivare=Pew Forum on Religion & Public Life |verk=U.S. Religious Landscape Survey |datum=2007 |hämtdatum=23 oktober 2008 |språk=engelska}}</ref> en minskning från 86,4&nbsp;procent år 1990.<ref name="ARIS">{{webbref|url=http://www.gc.cuny.edu/faculty/research_briefs/aris/key_findings.htm |titel=American Religious Identification Survey |utgivare=CUNY Graduate Center |datum=2001 |hämtdatum=17 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061219030815/http://www.gc.cuny.edu/faculty/research_briefs/aris/key_findings.htm |arkivdatum=19 december 2006 }}</ref> I en studie från 2002 sa 59&nbsp;procent av amerikanerna att religionen spelar en "mycket viktig roll i deras liv", en betydligt högre siffra än för något annat i-land.<ref>{{webbref |url=http://pewglobal.org/reports/display.php?ReportID=167 |titel=Among Wealthy Nations...U.S. Stands Alone in its Embrace of Religion |utgivare=Pew Research Center |verk=Pew Global Attitudes Project |datum=19 december 2002 |hämtdatum=23 oktober 2008 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110822083255/http://pewglobal.org/2002/12/19/among-wealthy-nations/ |arkivdatum=22 augusti 2011 }}</ref> [[Protestantism|Protestantiska]] samfund svarade för 51,3&nbsp;procent medan [[Romersk-katolska kyrkan|romersk katolicism]] med 23,9&nbsp;procent var den största enskilda kyrkosamfundet. Studien kategoriserar vita [[Evangelikalism|evangelikaler]] på 26,3&nbsp;procent av befolkningen som landets största religiösa kohort.<ref name="Pew"/> En annan studie uppskattar evangelikaler av alla raser till 30-35&nbsp;procent.<ref>{{webbref |url=http://www.uakron.edu/bliss/docs/Religious_Landscape_2004.pdf |format=[[Portable Document Format]] |arkivurl=https://www.webcitation.org/5lpvuMoCD?url=http://www.uakron.edu/bliss/docs/Religious_Landscape_2004.pdf |arkivdatum=7 december 2009 |författare=Green, John C |titel=The American Religious Landscape and Political Attitudes: A Baseline for 2004 |utgivare=University of Akron Ray C. Bliss Institute of Applied Politics |hämtdatum=18 juni 2007 |språk=engelska }}</ref> Den totala rapporteringen av icke-kristna religioner under 2007 var 4,7&nbsp;procent, en ökning från 3,3&nbsp;procent år 1990.<ref name="ARIS"/> De ledande icke-kristna religionerna var [[judendom]] (1,7&nbsp;procent), [[buddhism]] (0,7&nbsp;procent), [[islam]] (0,6&nbsp;procent), [[hinduism]] (0,4&nbsp;procent) och [[Unitarian Universalism|unitarian universalism]] (0,3&nbsp;procent).<ref name="Pew"/> Undersökningen rapporterar även att 16,1&nbsp;procent av amerikanerna beskrev sig själva som icke-religiösa, vilket inkluderar [[Agnosticism|agnostiker]] och [[Ateism|ateister]], en ökning från 8,2&nbsp;procent år 1990.<ref name="Pew"/><ref name="ARIS"/> En Gallup-undersökning ifrån 2012 visar att 46 % av amerikaner är [[Kreationism|kreationister]], det vill säga att en gud skapade människan i nuvarande form.<ref>{{webbref |url=http://www.gallup.com/poll/155003/Hold-Creationist-View-Human-Origins.aspx |utgivare=[[Gallup]] |titel=In U.S., 46 % Hold Creationist View of Human Origins |datum=1 juni 2012 |hämtdatum=5 februari 2014 |språk=engelska}}</ref>

===Familjestruktur===
År 2007 var 58&nbsp;procent av amerikanerna åldern 18 och över gifta, 6&nbsp;procent var änka, 10&nbsp;procent var skilda och 25&nbsp;procent hade aldrig varit gifta.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/prod/2008pubs/09statab/pop.pdf |format=[[Portable Document Format]] |utgivare=[[United States Census Bureau]] |verk=Statistical Abstract of the United States 2009 |titel=Table 55 – Marital Status of the Population by Sex, Race, and Hispanic Origin: 1990 to 2007 |hämtdatum=11 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> Kvinnor arbetar nu mestadels utanför hemmet och avlägger kandidatexamen.<ref>{{webbref|url=http://www.iserp.columbia.edu/news/articles/female_college.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070609151527/http://www.iserp.columbia.edu/news/articles/female_college.html |arkivdatum= 9 juni 2007 |titel=Women's Advances in Education |utgivare=Columbia University, Institute for Social and Economic Research and Policy |datum=2006 |hämtdatum=6 juni 2007 |språk=engelska }}</ref>

[[Samkönat äktenskap]] är en omtvistad fråga. Vissa delstater tillåter [[registrerat partnerskap]] eller inhemska partnerskap i stället för äktenskap. Sedan 2003 har flera delstater legaliserat homoäktenskap som ett resultat av dömande eller lagstiftande åtgärder. Samtidigt har den [[Defense of Marriage Act|federala regeringen]] och en majoritet av delstater fastställt äktenskap mellan en man och en kvinna och/eller uttryckligt förbud mot samkönade äktenskap. Den allmänna opinionen i frågan har skiftat från ett generellt motstånd på 1990-talet till ett statistiskt dödläge år 2011.<ref>{{webbref |url=http://www.gallup.com/poll/147662/First-Time-Majority-Americans-Favor-Legal-Gay-Marriage.aspx |titel=For First Time, Majority of Americans Favor Legal Gay Marriage |utgivare=Gallup.com |datum= |hämtdatum=10 juli 2011 |språk=engelska}}</ref>

Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1&nbsp;000 kvinnor är den högsta bland OECD-länderna.<ref>{{webbref |url=http://www.nationmaster.com/graph/peo_tee_bir_rat-people-teenage-birth-rate |titel=Teenage birth rate statistics – countries compared – NationMaster People |utgivare=Nationmaster.com |datum= |hämtdatum=10 juli 2011 |språk=engelska}}</ref> Abortpolitik lämnades åt delstaterna att bestämma tills Högsta domstolen [[Roe mot Wade|legaliserade bruket 1972]]. Frågan är fortfarande mycket kontroversiell och den allmänna opinionen delad i många år. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1000 levande födda och abortgrad på 15 per 1&nbsp;000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länder.<ref name="cdc.gov"/> Efter [[Dobbs mot Jackson Women's Health Organization|ett nytt domstolsutslag 2022]] som upphävde det från 1972 är det nu återigen upp till delstaterna att besluta i abortfrågor.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Expert om USA:s abortbeslut: Fler kommer att dö|url=https://www.svd.se/a/8Q2X6Q/expert-om-usa-s-abortbeslut-fler-kommer-att-do|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2022-06-28|hämtdatum=2022-07-02|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Martina|efternamn=Karpmyr/TT}}</ref>

===Hälsa===
{{Se även|Sjukvård i USA}}
USA:s livslängd på 77,8 år vid födseln<ref>{{webbref |url=http://www.cdc.gov/nchs/data/hus/hus06.pdf#027 |titel=Health, United States, 2006 |format=[[Portable Document Format]] |datum=november 2006 |utgivare=Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Health Statistics |hämtdatum=15 augusti 2007 |språk=engelska}}</ref> är ett år kortare än den totala siffran i Västeuropa, och tre till fyra år lägre än i Norge, Schweiz och Kanada.<ref>{{tidningsref |författare=Eberstadt, Nicholas och Hans Groth |url=http://www.iht.com/articles/2007/04/19/opinion/edeber.php |rubrik=Healthy Old Europe |datum=19 april 2007 |tidning=[[International Herald Tribune]] |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Under de senaste två decennierna har landets medellivslängd sjunkit från 11:e till 42:e plats i världen.<ref>{{tidningsref |författare=MacAskill, Ewen |url=http://www.guardian.co.uk/world/2007/aug/13/usa.ewenmacaskill |rubrik=US Tumbles Down the World Ratings List for Life Expectancy |datum=13 augusti 2007 |tidning=[[The Guardian]] |hämtdatum=15 augusti 2007 |utgivningsort=London |språk=engelska}}</ref> Barnadödligheten på 6,37 promille placerar också USA på 42:a plats av 221 länder vilket är bakom hela Västeuropa.<ref>{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2091rank.html |titel=Rank Order – Infant Mortality Rate |datum=14 juni 2007 |utgivare=[[Central Intelligence Agency|CIA]] |verk=[[The World Factbook]] |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180207062332/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2091rank.html |arkivdatum=7 februari 2018 }}</ref> Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen är mycket överviktiga och ytterligare en tredjedel är överviktig.<ref>{{webbref |url=http://www.cdc.gov/nchs/products/pubs/pubd/hestats/overweight/overwght_adult_03.htm |titel=Prevalence of Overweight and Obesity Among Adults: United States, 2003–2004 |hämtdatum=5 juni 2007 |utgivare=Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Health Statistics |språk=engelska}}</ref> Fetmagraderingen, den högsta i den industrialiserade världen, har mer än fördubblats under det senaste 25 åren.<ref>{{bokref |efternamn=Schlosser |förnamn=Eric |år=2002 |titel=Fast Food Nation |utgivare=Perennial |utgivningsort=New York |isbn=0060938455 |sid=240 |språk=engelska}}</ref> Fetmarelaterad [[typ 2-diabetes]] anses epidemisk av sjukvårdspersonal.<ref>{{webbref |url=http://atvb.ahajournals.org/cgi/content/full/25/12/2451#R3-101329 |titel=Fast Food, Central Nervous System Insulin Resistance, and Obesity |år=2005 |hämtdatum=17 juni 2007 |verk=Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology |utgivare=American Heart Association |språk=engelska}}</ref>

[[Fil:Texas Medical Center Aerial.jpg|miniatyr|[[Texas Medical Center]] i [[Houston]], världens största vårdcenter.<ref>{{webbref |url=http://www.texmedctr.tmc.edu/root/en/GetToKnow/FactsandFigures/Facts+and+Figures.htm |titel=2007 Facts & Figures |hämtdatum=7 november 2008 |utgivare=Texas Medical Center |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100623171812/http://www.texmedctr.tmc.edu/root/en/GetToKnow/FactsandFigures/Facts+and+Figures.htm |arkivdatum=23 juni 2010 }}</ref>]]
Den amerikanska graden av tonårsgraviditeter, 79,8 per 1&nbsp;000 kvinnor, är nästan fyra gånger så stor som Frankrike och fem gånger så stor som Tyskland.<ref>{{webbref|url=http://www.advocatesforyouth.org/PUBLICATIONS/factsheet/fsest.htm |titel=Adolescent Sexual Health in Europe and the U.S. – Why the Difference? |datum=oktober 2001 |hämtdatum=17 juni 2007 |utgivare=Advocates for Youth |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070520020329/http://www.advocatesforyouth.org/PUBLICATIONS/factsheet/fsest.htm |arkivdatum=20 maj 2007 |språk=engelska }}</ref> Abort, lagligt vid efterfrågan, är mycket kontroversiellt. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1&nbsp;000 födda och abortgraden med 15 per 1&nbsp;000 kvinnor i åldern 15–44 fortfarande högre än de flesta västerländska länderna.<ref name="cdc.gov">{{webbref |url=http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/ss5511a1.htm |författare=Strauss, Lilo T., et al. |titel=Abortion Surveillance – United States, 2003 |hämtdatum=17 juni 2007 |utgivare=Centers for Disease Control, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Division of Reproductive Health |verk=MMWR |datum=24 november 2006 |språk=engelska}}</ref>

Det amerikanska sjukvårdssystemet spenderar mer än någon annat land, mätt i såväl utgifter per capita och andel av BNP.<ref>''OECD Health Data 2000: A Comparative Analysis of 29 Countries'' [CD-ROM] (OECD: Paris, 2000). Se även {{webbref|url=http://dll.umaine.edu/ble/U.S.%2BHCweb.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=The U.S. Healthcare System: The Best in the World or Just the Most Expensive? |datum=2001 |hämtdatum=29 november 2006 |utgivare=[[University of Maine]] |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061118234952/http://dll.umaine.edu/ble/U.S.%2BHCweb.pdf |arkivdatum=18 november 2006 }}</ref> [[Världshälsoorganisationen]] rankade den amerikanska sjukvården år 2000 som först i lyhördhet, men 37:e i utförande. USA är ledande inom medicinsk innovation. År 2004 spenderade den icke industriella sektorn tre gånger så mycket som Europa per capita på biomedicinsk forskning.<ref>{{tidningsref |författare = Groves, Trish|datum = 2008|month = februari|titel = Stronger European Medical Research|tidning = British Medical Journal|volym = 336|sidor = 341–342|doi = 10.1136/bmj.39489.505208.80|pmc = 2244738|pmid = 18276671|förnamn = T|nummer = 7640|issn = 0959-8138|språk = engelska}}</ref>

Till skillnad från i alla andra i-länder är vårdtäckningen i USA inte universell. År 2004 betalade privata försäkringar för 36&nbsp;procent av de personliga hälsoutgifterna, privata direktutlägg betalade för 15&nbsp;procent och federala, statliga och lokala myndigheter betalade för 44&nbsp;procent.<ref name="CDC H">{{webbref |url=http://www.cdc.gov/nchs/data/hus/hus06.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Health, United States, 2006 |hämtdatum=24 november 2006 |utgivare=Centers for Disease Control, National Center for Health Statistics |språk=engelska}}</ref> År 2005 var 46,6 miljoner amerikaner, 15,9&nbsp;procent av befolkningen, oförsäkrade vilket var 5,4 miljoner fler än under 2001. Den främsta orsaken till denna ökning är nedgången i antalet amerikaner med sponsrade sjukförsäkringar från arbetsgivare.<ref name="CBPP">{{webbref |url=http://www.cbpp.org/cms/?fa=view&id=629 |titel=Poverty Remains Higher, and Median Income for Non-Elderly Is Lower, Than When Recession Hit Bottom: Poor Performance Unprecedented for Four-Year Recovery Period |utgivare=Center for Budget and Policy Priorities |datum=1 september 2006 |hämtdatum=24 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Saken om oförsäkrade och underförsäkrade amerikaner är en stor politisk fråga.<ref>{{tidningsref |författare=Abelson, Reed |url=http://www.nytimes.com/2008/06/10/health/policy/10health.html |rubrik=Ranks of Underinsured Are Rising, Study Finds |datum=10 juni 2008 |tidning=[[The New York Times]] |hämtdatum=25 oktober 2008 |språk=engelska}} {{tidningsref |författare = Blewett, Lynn A. et al.|titel = How Much Health Insurance Is Enough? Revisiting the Concept of Underinsurance|datum = 2006|tidning = Medical Care Research and Review|volym = 63|nummer = 6|sidor = 663–700|doi = 10.1177/1077558706293634|pmid = 17099121|month = december|förnamn = LA|förnamn2 = A|förnamn3 = TJ|issn = 1077-5587|språk = engelska}}</ref> En studie år 2009 uppskattade att avsaknaden av försäkringar är förknippad med nästan 45&nbsp;000 dödsfall per år.<ref>{{webbref |författare=Park, Madison |url=http://www.cnn.com/2009/HEALTH/09/18/deaths.health.insurance/index.html?eref=rss_latest |titel=45,000 American Deaths Associated with Lack of Insurance |utgivare=[[CNN]] |datum=18 september 2009 |hämtdatum=1 oktober 2009 |språk=engelska}}</ref> År 2006 blev [[Massachusetts]] den första delstaten att förordna universell sjukförsäkring.<ref>{{tidningsref |författare=Fahrenthold, David A. |url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/04/04/AR2006040401937.html |titel=Mass. Bill Requires Health Coverage |datum=5 april 2006 |tidning=[[The Washington Post]] |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> [[Patient Protection and Affordable Care Act|Federal lagstiftning]] som antogs i början av 2010 kommer att skapa ett nära-universellt sjukförsäkringssystem runt om i landet år 2014.

===Utbildning===
{{Fördjupning2|Utbildning i USA}}
[[Fil:Harvard yard winter 2009j.JPG|miniatyr|[[Harvard University]], landets äldsta institution för högre utbildning och medlem i [[Ivy League]], är ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.]]

Amerikansk offentlig utbildning drivs av statliga och lokala myndigheter reglerade av [[USA:s utbildningsdepartement]] genom restriktioner för federala bidrag. Barn måste i de flesta delstater gå i skolan från sex års ålder eller sju (i allmänhet, [[förskola]] eller första klass) tills de fyller arton (vanligen att föra dem igenom tolfte klass, i slutet av [[high school]]). Vissa stater tillåter studerande att lämna skolan vid sexton eller sjutton års ålder.<ref>{{webbref |url=http://nces.ed.gov/programs/digest/d02/dt150.asp |titel=Ages for Compulsory School Attendance... |utgivare=USA:s utbildningsdepartement, National Center for Education Statistics |hämtdatum=10 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Cirka 12&nbsp;procent av barnen är inskrivna i församlings- eller icke-sekteristiska [[Privatskola|privatskolor]]. Drygt två&nbsp;procent av barnen är [[Hemundervisning|hemskolade]].<ref>{{webbref |url=http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/statistics.html |titel=Statistics About Non-Public Education in the United States |utgivare=USA:s utbildningsdepartement, Office of Non-Public Education |hämtdatum=5 juni 2007 |språk=engelska}}</ref>

USA har många konkurrerande privata och offentliga institutioner för högre utbildning samt [[community college]]s med öppen antagning. Av amerikanerna tjugofem år och äldre avlade 84,6&nbsp;procent examen från high school, 52,6&nbsp;procent deltog i något [[college]], 27,2&nbsp;procent avlade [[kandidatexamen]] och 9,6&nbsp;procent avlade akademisk examen.<ref>{{webbref |url=http://www.census.gov/prod/2004pubs/p20-550.pdf |format=[[Portable Document Format]] |titel=Educational Attainment in the United States: 2003 |utgivare=[[United States Census Bureau]] |hämtdatum=1 augusti 2006 |språk=engelska}}</ref> Den grundläggande [[Läskunnighet|läs- och skrivkunnigheten]] är cirka 99&nbsp;procent.<ref name="WF"/><ref>För mer information om den amerikanska läskunnigheten, se [http://nces.ed.gov/NAAL/PDF/2006470.PDF A First Look at the Literacy of America’s Adults in the 21st century], USA:s utbildningsdepartement (2003).</ref> FN tilldelar USA ett utbildningsindex på 0,97 vilket är 12:a i världen.<ref>{{webbref|titel=Human Development Indicators |datum=2005 |utgivare=United Nations Development Programme, Human Development Reports |hämtdatum=14 januari 2008 |url=http://hdr.undp.org/reports/global/2005/pdf/HDR05_HDI.pdf |format=[[Portable Document Format]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070620235428/http://hdr.undp.org/reports/global/2005/pdf/HDR05_HDI.pdf |arkivdatum=20 juni 2007 |språk=engelska }}</ref>

==Kultur==
[[Fil:Motherhood and apple pie.jpg|miniatyr|Amerikanska kulturikoner: äppelpaj, baseboll och den [[USA:s flagga|amerikanska flaggan]].]]
USA är ett [[mångkultur]]ellt land och hem till en mängd olika etniska grupper, traditioner och värderingar.<ref name="DD"/><ref name="Society in Focus">{{bokref |efternamn=Thompson |förnamn=William |medförfattare=Joseph Hickey |år=2005 |titel=Society in Focus |utgivningsort=Boston |utgivare=Pearson |isbn=0-205-41365-X |språk=engelska}}</ref> Bortsett från de nu små [[USA:s ursprungsbefolkning|indianska]] och infödda hawaiianska populationerna invandrade nästan alla amerikaner eller deras förfäder under de senaste 500 åren.<ref>{{bokref |efternamn=Fiorina |förnamn=Morris P. |medförfattare=Paul E. Peterson |år=2000 |titel=The New American Democracy |utgivningsort=London |utgivare=Longman |sid=97 |isbn=0-321-07058-5 |språk=engelska}}</ref> Den kultur som hålls gemensamt av de flesta amerikaner – traditionell amerikansk kultur – är en [[västerländsk kultur]] som i hög grad härrör från de europeiska invandrarnas traditioner med influenser från många andra källor, såsom traditioner som förts av slavar från Afrika.<ref name="DD"/><ref>{{bokref |efternamn=Holloway |förnamn=Joseph E. |år=2005 |titel=Africanisms in American Culture |upplaga=2:a upplagan |utgivningsort=Bloomington |utgivare=Indiana University Press |sid=18–38 |isbn=0-253-34479-4 |språk=engelska}} {{bokref |efternamn=Johnson |förnamn=Fern L. |år=1999 |titel=Speaking Culturally: Language Diversity in the United States |utgivningsort=Thousand Oaks, Kalif., London & New Delhi |utgivare=Sage |sid=116 |isbn=0-8039-5912-5 |språk=engelska}}</ref> Senare tids invandring från Asien och särskilt Latinamerika har lagt till en kulturell mix som har beskrivits som både en homogeniserande [[smältdegel]] och en heterogen [[Salladsskål (kulturell idé)|salladsskål]] där invandrare och deras ättlingar behåller utmärkande kulturella egenskaper.<ref name="DD"/>

Den amerikanska kulturen anses vara den mest [[Individualism|individualistiska]] i världen.<ref>{{webbref |url=http://www.clearlycultural.com/geert-hofstede-cultural-dimensions/individualism/ |titel=Individualism |utgivare=Clearly Cultural |hämtdatum=28 februari 2009 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090311010648/http://clearlycultural.com/geert-hofstede-cultural-dimensions/individualism/ |arkivdatum=11 mars 2009 }}</ref> Även om den [[amerikanska drömmen]] eller uppfattningen att amerikaner åtnjuter hög [[social rörlighet]], som spelar en viktig roll för att locka invandrare, har andra i-länder en större social rörlighet.<ref>{{webbref|url=http://www.oecd.org/dataoecd/2/7/45002641.pdf |format=[[PDF]] |titel=A Family Affair: Intergenerational Social Mobility across OECD Countries |utgivare=[[OECD]] |verk=Economic Policy Reforms: Going for Growth |datum=2010 |hämtdatum=20 september 2010 |språk=engelska }} {{webbref|url=http://www.suttontrust.com/reports/IntergenerationalMobility.pdf |format=[[PDF]] |titel=Intergenerational Mobility in Europe and North America |författare=Blanden, Jo, Paul Gregg & Stephen Malchin |utgivare=Centre for Economic Performance |datum=april 2005 |hämtdatum=21 augusti 2006 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060623094610/http://www.suttontrust.com/reports/IntergenerationalMobility.pdf |arkivdatum=23 juni 2006 |språk=engelska }}</ref> Medan den traditionella kulturen anser att USA är ett [[klasslöst samhälle]],<ref>{{bokref |efternamn=Gutfield |förnamn=Amon |år=2002 |titel=American Exceptionalism: The Effects of Plenty on the American Experience |utgivare=Sussex Academic Press |utgivningsort=Brighton & Portland |sid=65 |isbn=1903900085 |språk=engelska}}</ref> identifierar forskare viktiga skillnader mellan landets sociala klasser, som påverkar [[socialisation]], språk och värderingar.<ref>{{bokref |efternamn=Zweig |förnamn=Michael |år=2004 |titel=What's Class Got To Do With It, American Society in the Twenty-First Century |utgivare=Cornell University Press |utgivningsort=Ithaca, NY |isbn=0801488990 |språk=engelska}} {{webbref |url=http://eric.ed.gov/ERICWebPortal/Home.portal?_nfpb=true&_pageLabel=RecordDetails&ERICExtSearch_SearchValue_0=ED309843&ERICExtSearch_SearchType_0=eric_accno&objectId=0900000b800472a5 |titel=Effects of Social Class and Interactive Setting on Maternal Speech |utgivare=Education Resource Information Center |hämtdatum=27 januari 2007 |språk=engelska}}</ref> Den amerikanska medelklassen och den så kallade professionella klassen (''professional-managerial class'') har inlett många moderna sociala trender som modern [[feminism]], [[miljörörelsen]] och mångkulturalism.<ref>{{bokref |efternamn=Ehrenreich |förnamn=Barbara |år=1989 |titel=Fear of Falling, The Inner Life of the Middle Class |utgivare=HarperCollins |utgivningsort=New York |isbn=0060973331 |språk=engelska}}</ref> Amerikanernas självbilder, sociala synpunkter och kulturella förväntningar är förknippade med deras yrken till ett ovanligt nära grad.<ref>{{bokref |efternamn=Eichar |förnamn=Douglas |år=1989 |titel=Occupation and Class Consciousness in America |utgivare=Greenwood Press |utgivningsort=Westport, CT |isbn=0313261113 |språk=engelska}}</ref> Medan amerikaner tenderar att starkt värdera socioekonomiska prestationer ses [[Medelsvensson|vanlig eller medelmåttig]] allmänt som en positiv egenskap.<ref>{{bokref |efternamn=O'Keefe |förnamn=Kevin |år=2005 |titel=The Average American |utgivare=PublicAffairs |utgivningsort=New York |isbn=158648270X |språk=engelska}}</ref>

===Massmedier===
{{Fördjupning2|Film i USA|Television i USA|Musik i USA}}
[[Fil:PB050006.JPG|miniatyr|vänster|[[Hollywoodskylten]].]]
Världens första kommersiella filmutställning genomfördes i New York år 1894 med hjälp av [[Thomas Edison]]s [[Kinetoskop]]. Året därpå sågs den första kommersiella visningen av en projicerad film, också i New York, och USA var i förgrunden för [[ljudfilm]]sutveckling under de följande decennierna. Sedan början av 1900-talet har den amerikanska filmindustrin i stort sett varit baserad i och runt [[Hollywood]], Kalifornien. Regissören [[D.W. Griffith]] var central huvudperson för utvecklingen av filmgrammatik och [[Orson Welles]] ''[[En sensation]]'' (1941) anges ofta som den bästa filmen genom tiderna.<ref>{{webbref|url=http://www.filmsite.org/villvoice.html |verk=Village Voice |titel=100 Best Films of the 20th century |datum=2001 |utgivare=Filmsite.org |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160613044825/http://www.filmsite.org/villvoice.html |arkivdatum=2016-06-13 }} {{webbref|url=http://www.bfi.org.uk/sightandsound/topten/poll/critics-long.html |verk=Sight and Sound |titel=Top Ten Poll 2002 |utgivare=British Film Institute (BFI) |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120515211647/http://www.bfi.org.uk/sightandsound/topten/poll/critics-long.html |arkivdatum=15 maj 2012 }}</ref> Amerikanska [[filmskådespelare]] som [[John Wayne]] och [[Marilyn Monroe]] har blivit ikoner medan producent/entreprenören [[Walt Disney]] var ledande i både [[Animering|animerad film]] och [[Merchandise|filmmerchandising]]. De stora filmstudiorna i Hollywood har producerat de kommersiellt mest framgångsrika filmerna i historien, till exempel ''[[Stjärnornas krig (film)|Stjärnornas krig]]'' (1977) och ''[[Titanic (film, 1997)|Titanic]]'' (1997), och produkter från Hollywood dominerar idag den globala filmindustrin.<ref>{{webbref|url=http://www.unesco.org/bpi/eng/unescopress/2000/00-120e.shtml |titel=World Culture Report 2000 Calls for Preservation of Intangible Cultural Heritage |datum=17 november 2000 |utgivare=[[Unesco]] |hämtdatum=14 september 2007 |språk=engelska }} {{webbref|url=http://www1.worldbank.org/economicpolicy/globalization/thwart.html |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071017111347/http://worldbank.org/economicpolicy/globalization/thwart.html |arkivdatum=17 oktober 2007 |titel=Summary: Does Globalization Thwart Cultural Diversity? |utgivare=[[Världsbanken]] |hämtdatum=14 september 2007 |språk=engelska }}</ref>

Amerikanerna hade 2002 flest tv-tittare i världen.<ref>{{webbref |url=http://www.nationmaster.com/graph/med_tel_vie-media-television-viewing |titel=Media Statistics > Television Viewing by Country |utgivare=NationMaster |hämtdatum=3 juni 2007 |språk=engelska}}</ref> Den genomsnittliga tittartiden fortsätter att stiga och nådde fem timmar per dag under 2006.<ref>{{webbref |url=http://www.emarketer.com/Article.aspx?R=1005003 |titel=Broadband and Media Consumption |datum=7 juni 2007 |utgivare=eMarketer |hämtdatum=10 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090719045955/http://www.emarketer.com/Article.aspx?R=1005003 |arkivdatum=19 juli 2009 }}</ref> De fyra stora tv-bolagen (s.k. ''[[Network (media)|network]]s'') är alla kommersiella enheter. Amerikaner lyssnar på radioprogram, som också i hög grad kommersialiserats, i genomsnitt drygt två och en halv timme om dagen.<ref>{{webbref |url=http://www.emarketer.com/Article.aspx?R=1004830 |titel=TV Fans Spill into Web Sites |datum=7 juni 2007 |utgivare=eMarketer |hämtdatum=10 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100624071851/http://www.emarketer.com/Article.aspx?R=1004830 |arkivdatum=24 juni 2010 }}</ref> Förutom [[webbportal]]er och [[Söktjänst|sökmotorer]] är de mest populära webbplatserna [[Facebook]], [[Youtube]], [[Wikipedia]], [[Blogger]], [[Ebay]], och [[Craigslist]].<ref name="alexa-topsitesus">{{webbref |url=http://www.alexa.com/topsites/countries/US |titel=Top Sites in United States |datum=2010 |utgivare=[[Alexa Internet]] |hämtdatum=27 mars 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160409001248/http://www.alexa.com/topsites/countries/US |arkivdatum=9 april 2016 }}</ref>

Den rytmiska och lyriska stilarna i den [[Afroamerikansk musik|afroamerikanska musiken]] har djupt påverkat [[Musik i USA|amerikansk musik]] i stort, till skillnad från europeiska traditioner. Inslag från [[folkmusik|folkidiomer]] som [[blues]] och det som nu kallas [[old-time music]], antogs och omvandlades till [[Populärmusik|populära genrer]] med global publik. [[Jazz]] utvecklades av innovatörer som [[Louis Armstrong]] och [[Duke Ellington]] i början av 1900-talet. [[Countrymusik]] utvecklades på 1920-talet och [[rhythm and blues]] på 1940-talet. [[Elvis Presley]] och [[Chuck Berry]] var bland pionjärerna i mitten av 1950-talets [[rock and roll]]. Under 1960-talet framkom [[Bob Dylan]] från folkmusikens nypremiär för att bli en av USA:s mest hyllade låtskrivare och [[James Brown]] ledde utvecklingen av [[funk]]en. Nyare amerikanska skapelser inkluderar [[hiphop]] och [[House (musikstil)|house]]. Amerikanska popstjärnor som Presley, [[Michael Jackson]] och [[Madonna (artist)|Madonna]] har blivit globala kändisar.<ref>{{bokref |efternamn=Biddle |förnamn=Julian |år=2001 |titel=What Was Hot!: Five Decades of Pop Culture in America |utgivningsort=New York |utgivare=Citadel |sid=ix |isbn=0-8065-2311-5 |språk=engelska}}</ref>

===Litteratur, filosofi och konst===
{{Fördjupning2|Litteratur i USA|Amerikansk filosofi}}
[[Fil:Jack Kerouac.jpg|miniatyr|[[Jack Kerouac]], en av de mest kända personerna i [[Beat Generation]], en grupp författare som kom till framträdande på 1950-talet.]]

Under 1700- och början av 1800-talet tog amerikansk konst och litteratur det mesta från Europa. Författare som [[Nathaniel Hawthorne]], [[Edgar Allan Poe]] och [[Henry David Thoreau]] etablerade en distinkt amerikansk litterär röst i mitten av 1800-talet. [[Mark Twain]] och poeten [[Walt Whitman]] var stora gestalter under århundradets andra hälft. [[Emily Dickinson]], praktiskt taget okänd under sin livstid, är nu erkänd som en viktig amerikansk poet.<ref>{{bokref |förnamn=Harold |efternamn=Bloom |författarlänk=Harold Bloom |år=1999 |titel=Emily Dickinson |utgivningsort=Broomall, PA |utgivare=Chelsea House Publishers |sid=9 |isbn=0-7910-5106-4 |språk=engelska}}</ref> Ett verk som anses fånga grundläggande aspekter av den nationella erfarenheten och karaktären – som [[Herman Melville]]s ''[[Moby Dick]]'' (1851), Twains ''[[Huckleberry Finns äventyr]]'' (1885) och [[F. Scott Fitzgerald]]s ''[[Den store Gatsby]]'' (1925) – kan dubbas "[[Great American Novel]]".<ref>{{Tidningsref |författare = Buell, Lawrence|titel = The Unkillable Dream of the Great American Novel: ''Moby-Dick'' as Test Case|datum = 2008|tidning = American Literary History|volym = 20|nummer = 1–2|sidor = 132–155|doi = 10.1093/alh/ajn005|month = vår/sommar|issn = 0896-7148|språk = engelska}}</ref>

Elva amerikanska medborgare har tilldelats [[Nobelpriset i litteratur]], senast var [[Toni Morrison]] 1993. [[William Faulkner]] och [[Ernest Hemingway]] nämns ofta bland de mest inflytelserika författarna under 1900-talet.<ref>{{bokref |efternamn=Quinn |förnamn=Edward |år=2006 |titel=A Dictionary of Literary and Thematic Terms |utgivare=Infobase |sid=361 |isbn=0-8160-6243-9 |språk=engelska}} {{bokref |efternamn=Seed |förnamn=David |år=2009 |titel=A Companion to Twentieth-Century United States Fiction |utgivningsort=Chichester, West Sussex |utgivare=John Wiley and Sons |sid=76 |isbn=1-4051-4691-5 |språk=engelska}} {{bokref |efternamn=Meyers |förnamn=Jeffrey |år=1999 |titel=Hemingway: A Biography |utgivningsort=New York |utgivare=Da Capo |sid=139 |isbn=0-306-80890-0 |språk=engelska}}</ref> Populära litterära genrer såsom [[Västern|western]] och [[Hårdkokt|hårdkokta deckare]] har utvecklats i USA. Författarna i [[Beat Generation]] öppnade upp nya litterära metoder, likaså gjorde postmodernistiska författare som [[John Barth]], [[Thomas Pynchon]] och [[Don DeLillo]].

[[Transcendentalism|Transcendentalisterna]], ledda av Thoreau och [[Ralph Waldo Emerson]], etablerade den första stora [[Amerikansk filosofi|amerikanska filosofiska rörelsen]]. Efter inbördeskriget var [[Charles Sanders Peirce]] och sen [[William James]] och [[John Dewey]] ledare i utvecklingen av [[pragmatism]]. Under 1900-talet förde verk av [[Willard Van Orman Quine|W.V. Quine]] och [[Richard Rorty]], byggda på av [[Noam Chomsky]], fram [[analytisk filosofi]] i förgrunden av amerikanska akademiker. [[John Rawls]] och [[Robert Nozick]] ledde återupplivningen av dem [[Politisk filosofi|politiska filosofin]].

I bildkonsten var [[Hudson River School]] i mitten av 1800-talet en rörelse i traditionen av europeisk [[Naturalism (konst)|naturalism]]. De realistiska målningarna av [[Thomas Eakins]] är nu allmänt prisade. [[Armory Show]] år 1913 i New York City, en utställning av den europeiska [[Modern konst|modernistiska konsten]], chockade allmänheten och förvandlade den amerikanska konstscenen.<ref>{{bokref |efternamn=Brown |förnamn=Milton W. |år=1988, 1963 |titel=The Story of the Armory Show |utgivningsort=New York |utgivare=Abbeville |isbn=0-89659-795-4 |språk=engelska}}</ref> [[Georgia O'Keeffe]], [[Marsden Hartley]] och andra experimenterade med nya stilar och visade en mycket individualistisk känslighet. Stora konstnärliga rörelser som den [[Abstrakt expressionism|abstrakta expressionismen]] av [[Jackson Pollock]] och [[Willem de Kooning]] och [[popkonst]]en av [[Andy Warhol]] och [[Roy Lichtenstein]] är i stort sett utvecklad i USA. Strömmen av modernism och sedan [[postmodernism]] har fört berömmelse till amerikanska arkitekter som [[Frank Lloyd Wright]], [[Philip Johnson]] och [[Frank Gehry]].

En av de första stora främjarna av [[Teater i USA|amerikansk teater]] var [[impressario]]n [[Phineas Taylor Barnum|P.T. Barnum]] som började driva ett nöjeskomplexet på nedre [[Manhattan]] 1841. Teamet [[Edward Harrigan|Harrigan och Hart]] producerade en serie populära [[musikal]]iska komedier i New York med början i slutet av 1870-talet. Under 1900-talet uppstod den moderna musikalen i form av [[Broadway (teater)|Broadway]]. Sångerna av musikalkompositörer som [[Irving Berlin]], [[Cole Porter]] och [[Stephen Sondheim]] har blivit [[Standardrepertoar|popstandarder]]. Dramatikern [[Eugene O'Neill]] tilldelades Nobels litteraturpris 1936. Andra uppmärksammade amerikanska dramatiker inkluderar flera [[Pulitzerpriset|Pulitzerprisvinnare]] såsom [[Tennessee Williams]], [[Edward Albee]] och [[August Wilson]].

Fast föga är känd om den tiden, etablerade [[Charles Ives]] verk på 1910-talet honom som den första stora amerikanska kompositören i den klassiska traditionen, medan experimentalister som [[Henry Cowell]] och [[John Cage]] skapade en distinkt amerikansk inställning till klassisk komposition. [[Aaron Copland]] och [[George Gershwin]] utvecklade en ny syntes av populär och klassisk musik. [[Koreografi|Koreograferna]] [[Isadora Duncan]] och [[Martha Graham]] bidrog till att skapa [[modern dans]], medan [[George Balanchine]] och [[Jerome Robbins]] var ledande inom 1900-talets balett. Amerikanerna har länge varit viktiga i det moderna konstnärliga mediet [[fotografi]] med stora fotografer såsom [[Alfred Stieglitz]], [[Edward Steichen]] och [[Ansel Adams]]. Tidningens [[Dagspresserie|tecknade serie]] och serietidning är båda amerikanska innovationer. [[Stålmannen]], själva sinnebilden för serietidningens [[superhjälte]], har blivit en amerikansk ikon.<ref>{{bokref |efternamn=Daniels |förnamn=Les |år=1998 |titel=Superman: The Complete History |sid=11 |upplaga=1:a |utgivare=Titan Books | isbn=1-85286-988-7 |språk=engelska}}</ref>

===Mat===
{{Fördjupning2|Amerikanska köket}}
Det traditionella amerikanska köket är ungefär densamma som i andra västländer. Det traditionella amerikanska köket använder inhemska råvaror, såsom kalkon, hjort, potatis, sötpotatis, majs, squash och lönnsirap, som konsumerades av indianer och tidiga europeiska bosättare. Långsamt kokt fläsk och biffbarbecue, crab cakes, potatischips och chokladfyllda småkakor är typiska amerikanska livsmedel. [[Soul food]], utvecklad av afrikanska slavar, är populär i södra USA och bland många afroamerikaner. [[Synkretism|Synkretisk]] mat som [[Kreolska köket|Louisiana creole]], [[Cajunska köket|Cajun]] och [[Tex-mex-köket|Tex-Mex]] är viktiga regionalt.

Karakteristiska rätter som äppelpaj, stekt kyckling, pizza, hamburgare och varmkorv härrör från recept av olika invandrare. Pommes frites, mexikanska rätter som burritos och tacos samt pastarätter fritt anpassade från italienska källor, konsumeras ofta.<ref name="IFT">{{webbref |url=http://www.ift.org/cms/?pid=1000496 |författare=Klapthor, James N. |titel=What, When, and Where Americans Eat in 2003 |utgivare=Institute of Food Technologists |datum=23 augusti 2003 |hämtdatum=19 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://www.webcitation.org/6AVv1NInf?url=http://www.ift.org/cms/?pid=1000496 |arkivdatum=8 september 2012 }}</ref> Amerikaner i allmänhet föredrar kaffe framför te. Den amerikanska industrins marknadsföring är till stor del ansvarig för att ha gjort apelsinjuice och mjölk till frukostdrycker som finns överallt.<ref>{{bokref |efternamn=Smith |förnamn=Andrew F. |år=2004 |titel=The Oxford Encyclopedia of Food and Drink in America |utgivningsort=New York |utgivare=Oxford University Press |sid=131–32 |isbn=0-19-515437-1 |språk=engelska}} {{bokref |efternamn=Levenstein |förnamn=Harvey |år=2003 |titel=Revolution at the Table: The Transformation of the American Diet |utgivningsort=Berkeley, Los Angeles & London |utgivare=University of California Press |sid=154–55 |isbn=0-520-23439-1 |språk=engelska}}</ref>

Den amerikanska snabbmatsindustrin är den största i världen, sedan 1930-talet ofta i [[drive-through]]-format. Snabbmatskonsumtion påstås ofta ha utlöst hälsoproblem. Under 1980- och 1990-talet ökade amerikanernas kaloriintag med 24&nbsp;procent.<ref name="IFT"/> Tendensen att ofta äta middag på snabbmatställen är socialt förknippad med vad tjänstemän inom folkhälsan kallar den amerikanska "fetmaepidemin".<ref>{{bokref |efternamn=Boslaugh |förnamn=Sarah |år=2010 |kapitel=Obesity Epidemic |titel=Culture Wars: An Encyclopedia of Issues, Viewpoints, and Voices |redaktör=Chapman, Roger (red.) |utgivningsort=Armonk, N.Y. |utgivare=M. E. Sharpe |sid=413–14 |isbn=978-0-7656-1761-3 |språk=engelska}}</ref> Sötade läskedrycker är populära och sockrade drycker står för 9&nbsp;procent av det amerikanska kaloriintaget.<ref>{{webbref |titel=Fast Food, Central Nervous System Insulin Resistance, and Obesity |utgivare=American Heart Association |datum=2005 |verk=Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology |url=http://atvb.ahajournals.org/cgi/content/full/25/12/2451#R3-101329 |hämtdatum=9 juni 2007 |språk=engelska }} {{webbref |titel=Let's Eat Out: Americans Weigh Taste, Convenience, and Nutrition |utgivare=[[USA:s jordbruksdepartement]] |url=http://www.ers.usda.gov/publications/eib19/eib19_reportsummary.pdf |format=[[PDF]] |hämtdatum=9 juni 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150420143105/http://www.ers.usda.gov/publications/eib19/eib19_reportsummary.pdf |arkivdatum=20 april 2015 }}</ref>

===Sport===
{{Fördjupning2|Sport i USA}}
[[Fil:Shea Smith-edit1.jpg|miniatyr|En [[quarterback]] i [[collegefotboll]].]]
[[Baseboll]] har betraktats som [[nationalsport]]en sedan slutet av 1800-talet, även efter den överskuggats i popularitet av [[amerikansk fotboll]]. [[Basket]] och [[ishockey]] är landets två ledande professionella lagsporter. [[Collegefotboll]] och [[Collegebasket|basket]] lockar stor publik. Amerikansk fotboll är nu genom flera mätningar den mest populära publiksporten.<ref>{{webbref|författare=Krane, David K. |titel=Professional Football Widens Its Lead Over Baseball as Nation's Favorite Sport |url=http://www.harrisinteractive.com/Insights/HarrisVault8482.aspx?PID=337 |utgivare=Harris Interactive |datum=30 oktober 2002 |hämtdatum=14 september 2007 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100709111448/http://www.harrisinteractive.com/Insights/HarrisVault8482.aspx?PID=337 |arkivdatum= 9 juli 2010 }} {{bokref |efternamn=Maccambridge |förnamn=Michael |år=2004 |titel=America's Game: The Epic Story of How Pro Football Captured a Nation |utgivningsort=New York |utgivare=Random House |isbn=0-375-50454-0 |språk=engelska}}</ref> Boxning och hästkapplöpning var en gång i tiden den mest sedda individuella sporten, men har överskuggats av [[golf]] och [[Bilsport|biltävlingar]], speciellt [[NASCAR]]. Fotboll spelas mycket på ungdoms- och amatörnivå. [[Tennis]] och många utomhussporter är också populära.

Medan de flesta stora amerikanska sporter har utvecklats av europeisk praxis är basket, [[volleyboll]], [[skateboarding]], [[snowboarding]] och [[cheerleading]] amerikanska uppfinningar. [[Lacrosse]] och [[surfing]] uppstod från indianska och infödda hawaiianska aktiviteter som föregår den västerländska kontakten. Åtta [[Olympiska spelen|olympiska spel]] har [[USA i olympiska spelen|ägt rum i USA]]. USA har vunnit 2 301 medaljer i [[olympiska sommarspelen]], mer än något annat land,<ref>{{webbref |titel=All-Time Medal Standings, 1896–2004 |utgivare=Information Please |url=http://www.infoplease.com/ipsa/A0115108.html |hämtdatum=14 juni 2007 |språk=engelska}} {{webbref |titel=Distribution of Medals – 2008 Summer Games |utgivare=Fact Monster |url=http://www.factmonster.com/sports/olympics/2008/distribution-medals-summer-games.html |hämtdatum=2 september 2008 |språk=engelska}}</ref> och 253 i de [[olympiska vinterspelen]], näst mest.<ref>{{webbref|titel=All-Time Medal Standings, 1924–2006 |utgivare=Information Please |url=http://www.infoplease.com/ipsa/A0115207.html |hämtdatum=14 juni 2007 |språk=engelska }} {{webbref|titel=Olympic Medals |utgivare=Vancouver Organizing Committee |url=http://www.vancouver2010.com/olympic-medals/ |hämtdatum=2 mars 2010 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101225190920/http://www.vancouver2010.com/olympic-medals/ |arkivdatum=25 december 2010 }} Norge ligger etta.</ref>{{Clear}}

===Helgdagar===
USA har tio federala helgdagar.<ref>{{webbref | url = http://hr.commerce.gov/Employees/Leave/DEV01_005944 | titel = Federal, State & Local Holidays | utgivare = U.S. Departement of Commerce, Office of Human Rights Management | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20160126083035/http://hr.commerce.gov/Employees/Leave/DEV01_005944 | arkivdatum = 26 januari 2016 }}</ref>

* [[Nyårsdagen]] (engelska: New Year's Day) - [[1 januari]]
* [[Martin Luther King-dagen]] (engelska: Birthday of Martin Luther King, Jr.) - tredje måndagen i [[januari]]
* [[Washington's Birthday]] - tredje måndagen i [[februari]]
* [[Memorial Day]] - sista måndagen i [[maj]]
* [[USA:s självständighetsdag]] (engelska: Independence Day) - [[4 juli]]
* [[Labor Day]] - första måndagen i [[september]]
* [[Columbus Day]] - andra måndagen i [[oktober]]
* [[Veterans Day]] - [[11 november]]
* [[Thanksgiving]] (officiellt engelskt namn: Thanksgiving Day) - fjärde torsdagen i [[november]]
* [[Juldagen]] (engelska: Christmas Day) - [[25 december]]

Dessutom är Presidentens installationsdag (engelska: ''Inauguration Day'') den 20 januari vart fjärde år en helgdag för anställda i [[Washington, D.C.]]s storstadsområde.

==Internationella rankningar==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/unitedstates Index of Economic Freedom 2019]
| 12 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/united-states Pressfrihetsindex 2019]
| 48 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 22 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 15 av 189
|-
| [[Economist Intelligence Unit]]
| [https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/ Demokratiindex 2018]
| 25 av 167
|}

==Se även==
* [[The american way of life]]
* [[Stand your ground]]

==Kommentarer==
{{Anmärkningslista}}

==Referenser==
<references>
<ref name=neamerika>{{NE|titel = lång/amerika |namn =Amerika |hämtdatum = 21 augusti 2019}}</ref>
</references>

==Externa länkar==
;Federala statsmakten
* [http://www.usa.gov/ Official U.S. Government Web Portal] – portal till webbplatser rörande USA:s federala statsmakt
* [http://www.house.gov/ House.gov] – USA:s representantshus webbplats
* [http://www.senate.gov/ U.S. Senate] – USA:s senats webbplats
* [http://www.whitehouse.gov/ The White House] – USA:s presidents officiella webbplats
* [http://www.supremecourtus.gov/ Supreme Court of the United States] – USA:s högsta domstols webbplats

;Historia
* [http://www.religioustolerance.org/nat_mott.htm USA:s nationella motton: Historia och konstitution] – analyser från Ontario Consultants on Religious Tolerance

;Kartor
* {{wikiatlas|the United States}}

{{coord|40|0|N|100|0|W|type:country|display=title}}

{{Navigeringsmallar USA}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:USA| USA]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1776]]
[[Kategori:Federationer]]
[[Kategori:Republiker]]
[[Kategori:Akronymer]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Nordamerikas länder]]
[[Kategori:Engelskspråkiga länder och territorier]]