Visa källa för Reconquista

{{Spaniens historia}}
{{Slagfakta
| namn = Reconquista
| bild = [[Fil:Cantigas battle.jpg|300px]]
| bildtext = Ett slag under ''Reconquista'' från ''[[Cantigas de Santa Maria]]''
| konflikt = Kristna i Spanien mot morerna
| datum = 722 (718) e.Kr. – 1492 
| plats = [[Iberiska halvön]]
| utfall = 
| resultat = Alla muslimska territorier på Iberiska halvön under kontroll av [[Reyes Católicos|katolska monarker]]<br/>[[Alhambradekretet]]
| casusbelli = 
| territorier = 
| stridande1 = [[Kungariket Asturien]]
* [[Kungariket León]]
* [[Kungariket Kastilien]]
* [[Kungariket Navarra]]
* [[Kungariket Aragonien]]
* [[Kungariket Portugal]]
| stridande2 = [[Umayyaderna|Umayyadkalifatet]]
* [[Córdobaemiratet]]
* [[Kalifatet Córdoba]]
* [[Almoraviderna|Almoravidiska imperiet]]
* [[Almohader|Almohadkalifatet]]
* [[Emiratet av Granada|Emiratet Granada]]
* [[Marīniderna|Marinidiska imperiet]]
| stridande3 = 
| befälhavare1 = 
| befälhavare2 = 
| befälhavare3 = 
| styrka1 = 
| styrka2 = 
| styrka3 = 
| förluster1 = 
| förluster2 = 
| förluster3 = 
| kampanj = 
| noter = 
}}
{{italic title}}
{{Reconquista}}
[[Fil:Batalla de las Navas de Tolosa, por Francisco van Halen.jpg|thumb|300px|[[Slaget vid Las Navas de Tolosa]]]]
'''''Reconquista''''' ([[spanska]] och [[portugisiska]] för "återerövringen") är den del av [[Iberiska halvön]]s historia som varade i omkring 780 år från 711, då den [[islamiska expansionen]] nådde Iberiska halvön i form av [[Arabiska erövringen av Iberiska halvön]],<ref>{{Webbref |url=http://www.fordham.edu/halsall/source/conqspain.html |titel=Medieval Sourcebook: Ibn Abd-el-Hakem: The Islamic Conquest of Spain |hämtdatum=2019-05-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110714195647/http://www.fordham.edu/halsall/source/conqspain.html |arkivdatum=2011-07-14 }}</ref> till 1492 då halvöns sista muslimska stat [[Emiratet av Granada|Granada]] intogs av de expanderade [[Kristendom|kristna]] kungadömena. Kristna småstater i norr började redan under 700-talet att försöka återta halvön.

''Reconquista'' avslutades strax innan spanjorernas erövring av [[Amerika]] — den "[[nya världen]]"— som inleddes i början av de spanska och portugisiska kolonialimperierna. Sedan mitten av 1800-talet associeras idén om en "återerövring" med halvöns ökande nationalism och kolonialism.<ref>{{Tidskriftsref|efternamn=García Fitz|förnamn=Francisco|datum=2009|titel=La Reconquista: un estado de la cuestión|url=http://www.durango-udala.net/portalDurango/RecursosWeb/DOCUMENTOS/1/1_1945_3.pdf|tidskrift=Clío & Crímen: Revista del Centro de Historia del Crimen de Durango |språk=spanska|volym=|nummer=6|sid=142–215|doi=|issn=1698-4374}}</ref>

Västerländska historiker menar att ''{{lang|es|Reconquista}}'' började med [[slaget vid Covadonga]] (718 eller 722), en av de första segrarna för de kristna militärstyrkorna sedan den islamiska erövringen av Iberiska halvön år 711 av [[Umayyaderna]]. I det lilla slaget besegrade en grupp ledda av adelsmannen [[Pelayo av Asturien|Pelayo]] ett kalifats armé i bergen på den norra delen av halvön och etablerade det självständiga kristna [[kungariket Asturien]].

== Historia ==
[[Fil:SantiagoMatamoros.jpg|thumb|200px|[[Jakob (apostel)|Aposteln Jakob]] kallas ibland i Spanien ''Santiago Matamoros'', "Sankt Jakob, dräparen av morer". Under reconquistan betraktade de kristna honom som sitt [[skyddshelgon]] och idag är han Spaniens skyddshelgon.]]
Det var först under reconquistans sista sekler som de kristna kungarna började se sina erövringar som en del i en gemensam ansträngning att återupprätta det västgotiska kungarikets enighet.

Kampen mot morerna hindrade inte att de kristna kungadömen slogs mot varandra eller att de ingick allianser med de muslimska härskarna. De första [[kung av Navarra|kungarna av Navarra]] var släkt med [[Banu Qasi]]-klanen i [[Tudela]] och de moriska kungarna hade ofta hustrur och mödrar som var födda kristna. [[Taifa]]kungarna, å sin sida, anlitade kristna ledare som [[El Cid|Cid Campeador]] för att bekämpa sina muslimska grannar. Under [[al-Andalus]] sista tid hade [[Kastilien]] den militära styrkan som behövdes för att erövra [[Granada]], det som då återstod av det muslimska Spanien, men man föredrog muslimernas årliga tribut, ''[[parias]]''. Det var också genom Granada och ''parias'' som det medeltida Europa fick tillgång till Afrikas guld.

Först under [[högmedeltiden]] kopplades kriget mot morerna till hela kristendomens kamp och [[påve|påvar]] uppmanade [[riddarorden|riddarordnar]] som [[Santiagoorden]], [[Montesaorden]], [[Calatravaorden]] och [[Tempelherreorden|tempelriddarna]] att delta i [[korståg]] i Spanien. Det hela kulminerade i det blodiga [[slaget vid Las Navas de Tolosa]] [[1212]] då ca 10-12 000 riddare och soldater från [[Frankrike]], [[Navarra]], [[Kastilien]] och [[Aragonien]] nedkämpade en betydligt större muslimsk armé.

Samverkan mellan kristna, muslimer och judar tog slut med den nya tidens ideal av etnisk och religiös renhet. Efter att morerna drivits bort från den spanska halvön fördrevs även judarna. De enorma förläningar som adeln och ordnarna erhöll gav upphov till dagens ''[[latifundio]]'' i [[Andalusien]] och [[Extremadura]] i Spanien och [[Alentejo]] i Portugal.

== Reconquistans betydelse för eftervärlden ==
De verkliga och uppdiktade händelserna under reconquistan blev inspirationen till mycket medeltida [[Spansk litteratur|spansk]] och [[katalansk litteratur]], som till exempel ''[[chanson de geste|cantar de gesta]]''.

Enligt senare historisk forskning var knappast reconquistan en kristendomens kamp mot islam. Att under så lång tid som de åtta sekel som muslimerna besatte stora delar av halvön och att hålla isär olika [[etnisk grupp|etniska grupper]] är omöjligt. [[Genealogi]]ska studier av adeln visar tydligt det nära släktskapet mellan kristna och muslimer. Såväl [[spanska]]n som [[portugisiska]]n innehåller en stor andel [[lånord]] från [[arabiska]]n. I den smältdegel som Spanien var under reconquistan uppstod också flera samhällsgrupper som inte varit möjlig utan det ömsesidiga utbytet: [[mozaraber]], [[muladi]], [[renegater]], [[conversos]], [[mudejar]] för att nämna några. Även om reconquistan innehåller många betydande religiösa inslag har man föreslagit att ordet "[[inbördeskrig]]" bättre beskriver historiska fakta. "Reconquista" är dock fortfarande den term som vanligen används även om det i allmänhet inte längre betraktas som ett enda krig utan en lång militär, politisk och social process där krig och fred avlöste varandra.

Man har också föreslagit att fördrivningen av judarna (som levt där i tio sekler) skulle föranletts av den ekonomiska kris som Spanien och Portugal hamnade i efter kriget och att den egentliga orsaken skulle vara att man ville komma åt judiska tillgångar. Mot det talar att båda länderna redan hade börjat skörda frukterna av sin expansion över världen innan judarna fördrevs.

I de historiska festivalerna, ''[[moros y cristianos]]'' (''mouros e cristãos'' på portugisiska), återskapas striderna under reconquistan som färgglada parader med påkostade dräkter och stora fyrverkerier.

== Se även ==
* [[Spaniens historia]]
* [[Portugals historia]]

== Referenser ==
<references/>

=== Fotnoter ===
* John P. Mckay. "History of world societies: Volume nine"
* Payne, Stanley. ''A History of Spain and Portugal: Volume One''; Chapter 6: "The Emergence of Portugal". Available online at [https://web.archive.org/web/20170202024344/http://libro.uca.edu/payne1/payne6.htm].

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20070311000611/http://www.ucalgary.ca/applied_history/tutor/eurvoya/timeline.html Timeline of the Reconquista]; The University of Calgary

[[Kategori:Spanien under medeltiden]]