Visa källa för Portugisiska

{{språkbox
| namn = Portugisiska
| inhemskt namn = português
| stat = {{flaggbild|Portugal}} [[Portugal]]<br>{{flaggbild|Brasilien}} [[Brasilien]]<br>{{flaggbild|Angola}} [[Angola]]<br>{{flaggbild|Kap Verde}} [[Kap Verde]]<br>{{flaggbild|Östtimor}} [[Östtimor]]<br>{{flaggbild|Guinea-Bissau}} [[Guinea-Bissau]]<br>{{flaggbild|Moçambique}} [[Moçambique]]<br>{{flaggbild|São Tomé och Príncipe}} [[São Tomé och Príncipe]]<br>{{flaggbild|Macau}} [[Macao]] ([[Kina]])<br>{{flaggbild|Ekvatorialguinea}} [[Ekvatorialguinea]]
| region = [[Västeuropa]], [[Sydamerika]], [[Afrika]], [[Asien]]
| talare = över 234 miljoner
| status = världsspråk
| fam1 = [[Indoeuropeiska språk|Indoeuropeiska]]
| fam2 = [[Italiska språk|Italiska]]
| fam3 = [[Romanska språk|Romanska]]
| fam4 = [[Galloiberiska språk|Galloiberiska]]
| fam5 = [[Iberoromanska språk|Iberoromanska]]
| fam6 = [[Västiberiska språk|Västiberiska]]
| fam7 = [[Portugisisk-galiciska språk|Portugisisk-galiciska]]
| land = {{flaggbild|Portugal}} [[Portugal]]<br>{{flaggbild|Brasilien}} [[Brasilien]]<br>{{flaggbild|Angola}} [[Angola]]<br>{{flaggbild|Kap Verde}} [[Kap Verde]]<br>{{flaggbild|Östtimor}} [[Östtimor]]<br>{{flaggbild|Guinea-Bissau}} [[Guinea-Bissau]]<br>{{flaggbild|Moçambique}} [[Moçambique]]<br>{{flaggbild|São Tomé och Príncipe}} [[São Tomé och Príncipe]]<br>{{flaggbild|Macau}} [[Macao]] ([[Kina]])<br>{{flagga|Europeiska unionen}}
| myndighet = [[Comunidade dos Países de Língua Portuguesa]]<br>[[Instituto Internacional da Língua Portuguesa]]<br>[[Academia Brasileira de Letras]]<br>[[Academia das Ciências de Lisboa]]
| iso1 = pt
| iso2 = por
| iso3 = por
| karta = Detailed SVG map of the Lusophone world.svg
| karttext = {{center|Karta över portugisiska språkets huvudsakliga utbredning}}
}}
[[Fil:WIKITONGUES- Freddie speaking Portuguese.webm|miniatyr|Talad portugisiska]]
'''Portugisiska''' (eget namn: ''português''<ref>{{Webbref|titel=Portuguese|url=https://www.ethnologue.com/language/por/|verk=Ethnologue|hämtdatum=2024-06-09|språk=en|år=2024}}</ref>) är ett [[romanska språk|romanskt språk]] som liksom [[spanskan]], [[franskan]], [[italienskan]] och [[rumänska]]n har utvecklats ur [[latinet]].<ref>{{Webbref|titel=Glottolog 5.0 - Portuguese|url=https://glottolog.org/resource/languoid/id/port1283|verk=glottolog.org|hämtdatum=2024-06-09}}</ref> Det talas i [[Angola]], [[Brasilien]], [[Guinea-Bissau]], [[Kap Verde]], [[Macao]] (i [[Kina]]), [[Moçambique]], [[Portugal]], [[São Tomé och Príncipe]] och [[Östtimor]], samt i [[Goa]] (i [[Indien]]). Det är nära besläktat med systerspråket [[galiciska]]n.<ref>{{webbref |titel=Romansk språkforskning - De romanska språken |url=http://www.su.se/romling/om-oss/romansk-spr%C3%A5kforskning-1.19846|utgivare=Stockholms universitet|språk=svenska|hämtdatum=11 augusti 2016}}</ref><ref>{{webbref |titel=Portugisisk|url=https://snl.no/portugisisk|utgivare=Store norske leksikon|språk=norska|hämtdatum=11 augusti 2016}}</ref><ref>{{webbref |titel=Romanske språk|url=https://snl.no/romanske_spr%C3%A5k|utgivare=Store norske leksikon |språk=norska|hämtdatum=11 augusti 2016}}</ref>

År 2020 uppskattades det att portugisiska talas av över 234 miljoner människor och är därmed det nionde största språk i världen<ref>{{Webbref|url=https://www.visualcapitalist.com/100-most-spoken-languages/|titel=Ranked: The 100 Most Spoken Languages Around the World|hämtdatum=9 juni 2024|år=2024|språk=en|verk=VisualCapitalist}}</ref>, och det största i [[Sydamerika]] (186 miljoner, över 51 procent av befolkningen) samt i det [[Södra halvklotet]]. Det spreds runt världen på [[1400-talet]] och [[1500-talet]] då Portugal upprättade ett omfattande imperium som i olika perioder mellan [[1415]] och [[1999]] sträckte sig från Brasilien i Sydamerika till [[Macao]] i [[Kina]]. Under den koloniala perioden uppstod många [[kreolspråk|portugisiska kreolspråk]] över hela världen, särskilt i [[Västindien]], [[Afrika]] och [[Asien]].

== Historia ==
Portugisiskan utvecklades på västra [[Iberiska halvön]] ur [[latin]]et som förts dit av [[Romerska riket|romerska]] soldater och nybyggare från och med [[200-talet f.Kr.]] Språket började skilja sig från andra romanska språk efter det romerska rikets fall och folkvandringarna på [[400-talet]]. Det började användas i skrivna dokument omkring [[800-talet]] och på [[1400-talet]] hade det utvecklats till ett moget språk med rik litteratur.

När romarna anlände på den iberiska halvön [[218 f.Kr.]] förde de med sig det romerska folkspråket, [[vulgärlatin]], varifrån alla romanska språk härstammar. Redan på [[100-talet f.Kr.]] var södra [[Lusitanien|Lusitania]] romaniserat. [[Strabon]], en [[antikens Grekland|grekisk]] [[geograf]] under första århundradet e.Kr., nämner i en av böckerna i sin ''Geographia'' att "de har antagit de romerska sederna, och de kommer inte längre ihåg sitt eget språk." Språket spreds av anländande romerska soldater, nybyggare och köpmän, som byggde romerska städer mestadels i närheten av tidigare civilisationers bosättningar.

Mellan [[409]] e.Kr. och [[711]], under det romerska imperiets sönderfall, invaderades Iberiska halvön av folk av [[germaner|germanskt]] ursprung. Dessa folk (mestadels [[sveber]] och [[visigoter]]) tog till stor del upp halvöns romerska kultur och språk, men Lusitanias språk och kultur kunde utvecklas fritt på egen hand under [[tidig medeltid]], på grund av avsaknaden av romerska skolor och administration, Lusitanias relativa isolering från övriga Europa, och förändringar av de politiska gränserna på Iberiska halvön. Dessa förändringar ledde till att det som nu kallas "lusitansk romanska" bildades. Från [[711]], i och med [[morer]]nas invasion av halvön, antogs [[arabiska]]n som administrativt språk i de erövrade områdena. Befolkningen fortsatte dock att tala sina romanska dialekter så att det arabiska inflytande på språket blev litet. Dess största påverkan var på ordförrådet.

De tidigaste överlevande lämningarna av ett distinkt portugisiskt språk är administrativa handlingar från [[800-talet]], som fortfarande har många inslag av latinska fraser. Denna fas kallas idag "proto-portugisiska" (talad under perioden mellan 800-talet och [[1100-talet]]).
{| align="right" border="0" style="margin: 10px;"
! align="left" | ''Utdrag ur medeltida<br />portugisisk poesi''
|-
|<small>Das que vejo</small>
|-
|<small>non desejo</small>
|-
|<small>outra senhor se vós non,</small>
|-
|<small>e desejo</small>
|-
|<small>tan sobejo,</small>
|-
|<small>mataria um leon,</small>
|-
|<small>senhor do meu coraçon:</small>
|-
|<small>fin roseta,</small>
|-
|<small>bela sobre toda fror,</small>
|-
|<small>fin roseta,</small>
|-
|<small>non me meta</small>
|-
|<small>en tal coita voss'amor!</small>
|-
|''João de Lobeira''<br />(1270?–1330?)
|}
Portugal erkändes formellt av [[Kungariket Leon]] som oberoende land [[1143]], med kung [[Alfons I av Portugal|Afonso Henriques]]. Under den första perioden av "gammalportugisiska" – portugisisk-galiciska perioden (från 1100- till [[1300-talet]]) – kom språket gradvis till allmän användning. Tidigare hade det mestadels använts på den kristna delen av Iberiska halvön som ett språk för poesi. År [[1290]] skapade kung [[Denis av Portugal|Denis]] det första portugisiska universitetet i Lissabon (''Estudo Geral'') och förordnade att portugisiska, då kallad bara "det vulgära språket" skulle bli känt som portugisiska språket och användas officiellt.

Delar av [[Bibeln]] översattes till portugisiska redan i början av 1500-talet. [[Nya testamentet|Nya testamentets]] första översättning publiserades år 1681, och Bibeln i sin helhet översattes till språket år 1751.<ref>{{Webbref|titel=Portuguese in Portugal|url=https://joshuaproject.net/people_groups/14449/PO|verk=joshuaproject.net|hämtdatum=2024-06-09|språk=en|författare=Joshua Project}}</ref>

Under den andra perioden av "gammalportugisiska", från 1300- till 1500-talet, spreds portugisiskan till många områden i Asien, Afrika och Amerika. På 1500-talet blev det ett ''[[lingua franca]]'' i Asien och Afrika, som användes inte bara för kolonialadministration utan även för kommunikation mellan lokala ämbetsmän och européer av alla nationaliteter. Språkets spridning underlättades av blandäktenskap mellan portugiser och lokalbefolkningen och dess samband med den [[Romersk-katolska kyrkan|katolsk]]a [[mission]]sverksamheten, som gjorde att det kom att kallas ''Cristão'' ("[[kristendom|kristet]]") på många ställen i Asien. [[Nippo jisho]], en japansk-portugisisk ordbok som skrevs 1603, var en produkt av [[jesuiter|jesuitisk]] missionsverksamhet i [[Japan]]. Språket fortsatte att vara populärt i delar av Asien till [[1800-talet]]. Vissa portugisisktalande kristna grupper i [[Indien]], [[Sri Lanka]], [[Malaysia]] och [[Indonesien]] bevarade sitt språk även efter att de blivit avskurna från Portugal.

Slutet på "gammalportugisiskan" markerades av publiceringen av ''Cancioneiro Geral de Garcia de Resende'' [[1516]]. Under perioden av "modern portugisiska" (från 1500-talet till nutid) inkom ett ökat antal ord med ursprung i klassiskt latin och lärda ord av grekiskt ursprung som inlånades under renässnansen och ökade språkets komplexitet.

== Avledda språk ==

Från 1500-talet ledde de omfattande kontakterna mellan portugisiska resenärer och kolonister, afrikanska slavar och lokalbefolkningar till uppkomsten av många [[pidginspråk]] med varierande mängder portugisiskt inflytande. Dessa pidginspråk användes i delar av Asien och Afrika fram till [[1700-talet]].

När dessa pidginspråk blev modersmål för generationer efter varandra utvecklades de till särskilda språk. Många av dessa portugisiskbaserade eller portugisiskinfluerade [[kreolspråk]] är fortfarande levande och används av över 3 miljoner människor runtom i världen, särskilt av människor av delvis portugisisk härkomst.

== Inflytande på andra språk ==
Portugisiska har också [[lånord|lånat ut ord]] till många andra språk, såsom [[japanska]], [[indonesiska]], [[malajiska]], [[tetum]], [[swahili]], liksom flera [[kreolspråk]], som [[Lanc-Patuá]] (som talas i norra [[Brasilien]]) och [[Sranan|Sranan Tongo]] (som talas i [[Surinam]]).

Portugisiska hade ett starkt inflytande på språket som talas omkring [[Sikka]] på ön [[Flores, Indonesien|Flores]] i Indonesien. I det närbelägna [[Larantuka]] används portugisiska för böner i ''[[Tuan Ma-ritualen]]''.

Portugisiska influerade också det [[tupí-guaraní]]baserade [[Lingua Geral]], ett handelsspråk som användes i stor utsträckning i Brasilien fram till 1700-talet.

== Klassificering och besläktade språk ==
Portugisiska tillhör de [[romanska språk]]en i den [[indoeuropeiska språk]]familjen. Dess närmaste släktingar är [[galiciska]], [[ladino]] och [[spanska]], i den ordningen.{{källa behövs||månad=2009-10}}

=== Galiciska, spanska och ladino ===

'''Galiciska:''' Talad portugisiska, särskilt i dess medeltida form, är mycket lik talad galiciska, även om likheten döljs i skrift eftersom den galiciska [[ortografi]]n följer den spanska modellen. Frågan om portugisiska och galiciska är skilda språk eller dialekter av samma språk har debatterats hett i årtionden och är laddad med politiska och kulturella innebörder.

'''Spanska:''' Portugisiska skiljer sig något från spanska i [[ortografi]], och ännu mer i [[fonologi]], [[grammatik]] och [[ordförråd]]:
:''Ela fecha sempre a janela antes de jantar.'' (Portugisiska)
:''Ella siempre cierra la ventana antes de cenar.'' (Spanska)
:"Hon stänger alltid fönstret innan hon äter middag."

Många av de mest uppenbara skillnaderna i ordförrådet är bara på grund av olika preferenser i användningen. Till exempel har portugisiskan både orden ''cear'' (ovanligt) och ''jantar'' (vanligt), medan spanskan har både ''cenar'' (vanligt) och ''yantar'' (ovanligt), alla med betydelsen "äta middag".

'''Ladino:''' Portugisiska är närmare besläktat med ladino än med spanska, eftersom den ladinotalande gruppen har rötter i Portugal liksom i Spanien. Jämför exempelvis ladinos ''ainda'' ("fortfarande") med portugisiska ''ainda'' och spanska ''aún''. Ladino har, liksom portugisiskan, även bevarat många av de initiala [f]-ljud som förändrades till [h] på spanska. Så motsvarar till exempel ladinos ''fija'' ("dotter") och ''favlar'' ("att tala") portugisiska ''filha'' och ''falar'', medan spanskan har ''hija'' och ''hablar''.

'''Ömsesidig förståelighet:''' 
Enligt Erik Gunnemark är den ungefärliga genomsynlighetsprocenten mellan portugisiska och spanska 90% – ungefär som den mellan danska, norska och svenska.<ref>Erik V. Gunnemark: Konsten att lära sig språk, 1996, i samarbete med Amorey Gethin, {{ISBN|91-630-3989-3}}</ref>  João Malaca Casteleiro och Susana Reis påpekar att portugisiska och spanska har ett gemensamt ordförråd till ca 85%, och att de största skillnaderna mellan språken har att göra med uttalet eftersom portugisiskan har ett mer komplext fonologiskt system.<ref>[http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:4OfzwugIiOAJ:www.dialintercom.eu/Abstracts/Painel6/27.doc+%2Bintercompreens%C3%A3o+%2Bportugu%C3%AAs&hl=pt-PT&gl=pt&pid=bl&srcid=ADGEESik897JJxTl6SKiBsVl5QOZowxoOx3bakHhaH99UmEs-kHVlq1BNHJxyMbvtEQfeOOHDGu8CLeQ4aPbQ0xzixCZYLTWncfWjwSO5OKoJ4DokL3dpfXHuOfffuN3dGmLJg8Ns8po&sig=AHIEtbRDw0CShirem-4tEEbewVPMjxEbyQ João Malaca Casteleiro, Susana Reis: A Intercompreensão entre o Português e o Espanhol: Diferenças fonético-fonológicas e Lexicais]</ref>

Portugisiska, galiciska och spanska talare hävdar i allmänhet att språken är ömsesidigt förståeliga i viss utsträckning. {{källa behövs||månad=2009-10}}  Detta kan dock delvis bero på de omfattande kulturella förbindelserna mellan länderna på Iberiska halvön, som ofrånkomligen leder till omedveten inlärning. Tvåspråkighet är också vanlig i vissa områden.{{källa behövs||månad=2009-10}} Det är otvivelaktigt sant att den som talar något av de tre språken kan lära sig läsa något av de andra två enbart genom att öva, utan att formellt studera deras grammatik.
 
Det hävdas också att portugisiska talare kan förstå spanska bättre än tvärtom {{källa behövs||månad=2009-10}}. Denna påstådda asymmetri kan bero på den allmänna reduceringen av obetonade vokaler i portugisiska, jämfört med spanska, eller olika exponering för respektive språk. Det kan även finnas en kulturell förklaring, i Europa mer än i Latinamerika: de som talar det mindre språket (till exempel norska) kan förstå det större språket (till exempel svenska) bättre än tvärtom.

=== Andra romanska språk ===
Det finns praktiskt taget ingen ömsesidig förståelse mellan portugisiskan och [[katalanska]]n, {{källa behövs||månad=2009-10}} [[italienska]]n,{{källa behövs||månad=2009-10}} [[franska]]n och de andra romanska språken, trots uppenbara lexikala och grammatiska likheter. Portugisiska talare behöver vanligen vissa formella studier i grundläggande grammatik och ordförråd innan de kan förstå även de enklaste meningar på dessa språk (och vice versa):{{källa behövs||månad=2009-10}}

"Hon stänger alltid fönstret innan hon äter middag."

: ''Ela fecha sempre a janela antes de jantar.'' (portugisiska)
: ''Ella cierra siempre la ventana antes de cenar.'' (spanska)
: ''Ella tanca sempre la finestra abans de sopar.'' (katalanska)
: ''Lei chiude sempre la finestra prima di cenare.'' (italienska)
: ''Elle ferme toujours la fenêtre avant de dîner.'' (franska)
: ''Ea închide întodeauna fereastra înainte de a cina.'' (rumänska)
Och rotspråket [[latin]]:
: ''Fenestram semper clausit ante cenat.'' (normal ordföljd)
: ''(Ea) clausit semper fenestram ante cenat.'' (som de andras ordföljd)

Å andra sidan ligger europeisk portugisiska [[Fonetik|fonetiskt]] närmare franskan och katalanskan än spanskan i vissa avseenden, såsom förekomsten av [[Nasalvokal|nasalisering]], [[palatalisering]], [[diftong]]isering av mellan-öppna betonade vokaler, aspirering /f/, avtoning av [[sibilant]]er och förändring av intervokaliskt {{IPA|[ʎ]}} till {{IPA|[ʒ]}} — alla inslag som saknas i spanskan.

Likheterna mellan portugisiska och franska kan ha förstärkts av [[Napoleon I]]:s styre över Portugal 1807–1812 och det stora inflytande som Frankrike har haft i portugisisk kultur sedan dess.

=== Latin ===
Portugisiskan härstammar från [[latin]], men det kan sägas vara större avstånd mellan dessa två språk än mellan några av de moderna romanska språken. Portugisiskspråkiga uppfattar i allmänhet latin som ett mycket svårt språk att lära sig på grund av dess [[böjning (grammatik)|böjningssystem]].

=== Interlingua ===
Förespråkarna för det konstgjorda språket [[interlingua]], som ofta beskrivs som en modern form av latin med oerhört förenklad grammatik, hävdar att alla som har ett romanskt språk som modersmål utan större svårigheter förstår både skriven och talad interlingua.

:''Ela fecha sempre a janela antes de jantar.'' (portugisiska)
:''Illa claude sempre le fenestra ante de cenar.'' (interlingua)

== Geografisk utbredning ==
Portugisiskan är det första språket i [[Angola]], [[Brasilien]], [[Portugal]] och [[São Tomé och Príncipe]], och det mest använda språket i [[Moçambique]]. Portugisiska är också ett av de officiella språken i [[Östtimor]] (tillsammans med [[tetum]]) och i [[Macao]] (tillsammans med [[kinesiska]]). Det talas i stor utsträckning, utan att ha officiell ställning, i [[Andorra]], [[Luxemburg]], [[Namibia]] och [[Paraguay]]. Portugisiska [[kreolspråk]] är modersmål för [[Kap Verde]]s och delar av [[Guinea-Bissau]]s befolkning, I Kap Verde talar de flesta även standardportugisiska och kan använda språket på modersmålsnivå.

Stora portugisisktalande invandrargrupper finns i många städer runtom i världen, däribland [[Montréal]] och [[Toronto]] i Kanada, [[Paris]] i Frankrike, [[Asunción]] i Paraguay och [[Boston]], [[New Bedford]], [[Cape Cod]], [[Fall River, Massachusetts|Fall River]], [[Providence, Rhode Island|Providence]], [[Newark, New Jersey|Newark]], [[New York]], [[Orlando, Florida|Orlando]], [[Miami]], [[Sacramento]], [[Honolulu]] och [[Houston]] i [[USA]], [[Buenos Aires]] i [[Argentina]], [[Uruguay]], och [[Nagoya]] och [[Hamamatsu]] i [[Japan]]. Portugisiska talas av omkring 187 miljoner människor i Sydamerika, 17 miljoner i Afrika, 12 miljoner i Europa, 2 miljoner i Nordamerika och 610&nbsp;000 i Asien.

[[Comunidade dos Países de Língua Portuguesa|CPLP]], de portugisisktalande ländernas gemenskap, är en internationell organisation som består av de åtta självständiga länder som har portugisiska som ett officiellt språk. Portugisiska är också ett officiellt språk i [[Europeiska unionen]], [[Mercosul]] och [[Afrikanska unionen]] (ett av arbetsspråken) och ett av de officiella språken i andra organisationer.

Portugisiska är tillsammans med spanska det snabbast växande västerländska språket och enligt uppskattningar av [[Unesco]] det språk med högsta tillväxtpotential som språk för internationell kommunikation i Afrika (den södra delen) och Sydamerika. De portugisisktalande afrikanska länderna förväntas få en sammanlagd folkmängd på 83 miljoner personer år 2050. I Östtimor och Macao har användningen av portugisiska ökat på senare år.

=== Dialekter ===

Portugisiskan har två stora standarddialekter: brasiliansk och europeisk portugisiska (BP och EP). Förutom dessa finns flera varianter som talas i Afrika och Asien, men som inte ännu har varit föremål för lika grundlig forskning som dialekterna i Brasilien och Portugal. Skillnaderna mellan dialekter både inom och mellan de två inflytandesfärerna är i allmänhet inte särskilt stora, fastän det stora antalet talare av brasiliansk portugisiska har givit upphov till en mycket stor mängd [[sociolekt]]er och [[idiolekt]]er. Det finns flera likheter i uttal, syntax och förenkling i grammatiken mellan talad brasiliansk portugisiska och angolansk portugisiska, men det finns små skillnader mellan europeisk standardportugisiska och angolansk portugisiska. Europeiska dialekter indelas i två huvudsakliga grupper: nordliga och sydcentrala dialekter. De nordliga särskiljer sig genom en mer konservativ och komplicerad serie [[frikativa|frikativor]]. Dialekterna på [[Madeira]] och [[Azorerna]] har utvecklat särskilda särdrag, men har mycket gemensamt med den sydcentrala gruppen. Brasilianska dialekter indelas i en nordlig och en sydlig grupp, där de nordliga dialekterna tenderar att ha något mer [[öppen vokal|öppna]] pretoniska vokaler, det vill säga vokaler i stavelser som föregår ordens betonade stavelser.

Fastän geografiskt specifika ordförråd är vanliga är de inte alltid fullständigt konsekventa. Exempelvis används ''tapete'' istället för det mer europeiska ''alcatifa'' i Brasilien, samtidigt som ''tapete'' också förekommer i vissa dialekter i Portugal. Exempel på ord som är olika i portugisiska dialekter från tre olika kontinenter: Afrika (Angola), Europa (Portugal) och Sydamerika (Brasilien).

''buss''
* Angola: ''machimbombo''
* Brasilien: ''ônibus''
* Portugal: ''autocarro''

''slumkvarter''
* Angola: ''musseque''
* Brasilien: ''favela''
* Portugal: ''bairro de lata'' eller ''ilha''

''gå iväg''
* Angola: ''bazar'', ''ir embora''
* Brasilien: ''ir embora'', (eller ''vazar'' som slang – portugisiska "att läcka")
* Portugal: ''ir embora'', (eller ''bazar'' som slang: från [[kimbundu]] ''kubaza'' – "att bryta", gå iväg med brådska)

==== Brasilien ====
[[Fil:Portugueselanguagedialects-Brazil.png|miniatyr|Portugisiska dialekter i Brasilien]]
# [[Caipira]] – landsbygden i [[São Paulo]] Minas Gerais
# Cearense – [[Ceará]]
# Baiano – [[Bahia]]
# Fluminense – staten [[Rio de Janeiro]] (Carioca - staden Rio)
# Gaúcho – [[Rio Grande do Sul]]
# [[Mineiro]] – centrala [[Minas Gerais]]
# Nordestino – nordöstliga stater i Brasilien, norr om Minas Gerais
# Nortista – [[Amazonområdet]]
# Paulista – staten São Paulo (Paulistano - staden São Paulo)
# Sertanejo – [[Goiás]] och [[Mato Grosso]]
# Sulista – södra Brasilien [[Curitiba]] (Paraná)
# Florianopolitano – [[Florianópolis]]
# Carioca – [[Rio de Janeiros storstadsregion]]
# Brasiliense - [[Brasília]]
# Arco do desflorestamento – [[:pt:Dialeto da serra amazônica|serra amazônica]]
# Recifense – [[Recife]]

[[Fil:Portugueselanguagedialects-Portugal.png|miniatyr|Portugisiska dialekter i Portugal]]

==== Portugal ====
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060829130912/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som69.html Açoreano] – [[Azorerna]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626155221/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som40.html Alentejano] – [[Alentejo]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626155120/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som44.html Algarvio] – [[Algarve]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060829131232/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som1.html Alto-Minhoto] – norra [[Braga]] (inre)
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626154823/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som49.html Baixo-Beirão; Alto-Alentejano] – centrala Portugal (inre)
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626155023/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som9.html Beirão] – centrala Portugal
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060715224707/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som22.html Estremenho] – [[Coimbra]] och [[Lissabon]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626155225/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som60.html Madeirense] – [[Madeira]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060626155125/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som14.html Nortenho] – delar av Braga och [[Porto]]
# [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20060829130843/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som6.html Transmontano] – [[Trás-os-Montes e Alto Douro|Trás-os-Montes]]

Andra områden
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20070930235512/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som85.html Angolano] – [[Angola]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20071020031533/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som87.html Caboverdiano] – [[Kap Verde]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20070930231937/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som88.html Guineense] – [[Guinea-Bissau]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20071029040644/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som92.html Macaense] – [[Macao]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20070930230102/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som89.html Moçambicano] – [[Moçambique]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20070927224820/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som83.html Santomense] – [[São Tomé och Príncipe]]
* [[Fil:Loudspeaker.svg|12px]] [https://web.archive.org/web/20071029040638/http://www.instituto-camoes.pt/cvc/hlp/geografia/som84.html Timorense] – [[Östtimor]]
* Damaense — [[Daman]] (Indien)
* Goês — [[Goa]]

== Fonologi ==
Liksom franskan är portugisiskan känd för sin kontrastiva användning av [[nasalvokal]]er och det stora antalet diftonger. Europeisk portugisiska har nio enkla icke-nasala vokalfonem (av vilka ett endast förekommer i obetonade stavelser), brasiliansk portugisiska har sju. Båda dialekterna har fem enkla nasala vokalfonem och tio orala och fyra nasala diftongfonem. Det finns nitton konsonantfonem.

Europeisk portugisiska skiljer sig från de dialekter som talas i Brasilien och de före detta portugisiska kolonierna av en tydlig [[velarisering]] som påverkar vokaler lika mycket som konsonanter. Vokalerna görs i allmänhet mer öppna och centraliserade (så att de närmar sig ett [[schwa]]), vilket ger uttalet ett distinkt slappt drag som finns i både vardagligt och formellt tal och ofta resulterar i en fullständig reduktion av vokaler.

=== Konsonanter ===
{| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode"
|-
!
! colspan="2" | [[Bilabial]]a
! colspan="2" | [[Labiodental|Labio]]-<br />[[Labiodental|dentala]]
! colspan="2" | [[Dental]]a
! colspan="2" | [[Postalveolar|Post]]-<br />[[Postalveolar|alveolara]]
! colspan="2" | [[Palatal]]a
! colspan="2" | [[Velar]]a
! colspan="2" | [[Uvular]]a
|- align=center
|[[Klusil]]er
| {{IPA|p}}
| {{IPA|b}}
| colspan="2" |
| {{IPA|t}}
| {{IPA|d}}
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| {{IPA|k}}
| {{IPA|g}}
| colspan="2" |
|- align=center
|[[Nasal konsonant|Nasal]]er
| colspan="2" | {{IPA|m}}
| colspan="2" |
| colspan="2" | {{IPA|n}}
| colspan="2" |
| colspan="2" | {{IPA|ɲ}}
| colspan="2" |
| colspan="2" |
|- align=center
|[[Frikativa|Frikativor]]
| colspan="2" |
| {{IPA|f}}
| {{IPA|v}}
|{{IPA|s}}
|{{IPA|z}}
| {{IPA|ʃ}}
| {{IPA|ʒ}}
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| 
| {{IPA|ʀ}}
|- align=center
|[[Flapp]]
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| colspan="2" |{{IPA|ɾ}}
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| colspan="2" |
|- align=center
| [[Lateral]]a<br />[[approximant]]er
| colspan="2" |
| colspan="2" |
| colspan="2" | {{IPA|l}}
| colspan="2" | 
| colspan="2" | {{IPA|ʎ}}
| colspan="2" |
| colspan="2" |
|}
Källa:<ref>{{Webbref|titel=Portuguese|url=https://mail.languagesgulper.com/eng/Portuguese.html|verk=Languages Gulper|hämtdatum=2024-06-09|år=2024|språk=en}}</ref>
* I europeisk portugisiska uttalas {{IPA|/b, d, g/}} som [[klusil]]er bara när de förekommer i början av ordet. Efter vokaler uttalas de som de motsvarande [[frikativa|frikativorna]] {{IPA|[β, ð, ɣ]}}. I brasiliansk portugisiska uttalas dessa konsonanter alltid {{IPA|[b, d, g]}}.
* I de flesta brasilianska dialekter blir {{IPA|/d/}} och {{IPA|/t/}} [[affrikata|affrikator]] före {{IPA|[i]}} ({{IPA|/i/}} eller obetonat {{IPA|/e/}}) och uttalas tydligt som {{IPA|[tʃ]}} och {{IPA|[dʒ]}}.
* I europeisk portugisiska blir {{IPA|/l/}} i allmänhet [[velarisering|velariserat]], {{IPA|[ɫ]}}.
* I brasiliansk portugisiska uttalas {{IPA|/l/}} som {{IPA|[w]}} vid slutet av stavelsen.
* I olika dialekter kan {{IPA|/ʁ/}} uttalas {{IPA|[ʁ]}} (inte vanligtvis i brasiliansk portugisiska), {{IPA|[h]}} eller {{IPA|[x]}}. I brasiliansk portugisiska uttalas {{IPA|/ɾ/}} vanligtvis på samma sätt när det kommer i slutet av en stavelse.

Konsonantljuden kan skrivas:<ref name="Blank & Lindström XIIII"/>
* {{IPA|[b]}} som i '''b'''oi,
* {{IPA|[d]}} som i '''d'''ó,
* {{IPA|[f]}} som i '''f'''oz,
* {{IPA|[g]}} som i '''g'''as,
* {{IPA|[ʒ]}} som i '''j'''á,
* {{IPA|[l]}} som i '''l'''ua,
* {{IPA|[ɫ]}} som i igua'''l''',
* {{IPA|[m]}} som i '''m'''ó,
* {{IPA|[n]}} som i '''n'''ó,
* {{IPA|[p]}} som i '''p'''á,
* {{IPA|[r]}} som i a'''r'''o,
* {{IPA|[rr]}} som i ca'''rr'''o,
* {{IPA|[s]}} som i '''s'''om,
* {{IPA|[t]}} som i '''t'''u,
* {{IPA|[v]}} som i '''v'''ou,
* {{IPA|[z]}} som i do'''z'''e,
* {{IPA|[ʃ]}} som i '''ch'''á,
* {{IPA|[ʎ]}} som i a'''lh'''o och
* {{IPA|[ɲ]}} som i u'''nh'''o.

=== Halvvokaler ===
Det finns tre stycken:<ref name="Blank & Lindström XIIII">{{harvnb|Blank & Lindström|2009|s=XIII}}</ref>
* {{IPA|[j]}} som i pa'''i''',
* {{IPA|[w]}} som i q'''u'''al och
* {{IPA|[w̃]}} som i botã'''o'''.

=== Vokaler ===
[[Fil:European Portuguese vowel chart.png|frame|höger|Tabell över vokaler i Lissabonportugisiska]]

De europeiskt portugisiska {{IPA|/ɯ/}} transkriberas traditionellt som en sluten central vokal {{IPA|[ɨ]}}, men beskrivs mer rättvisande som en något centraliserad [[sluten bakre orundad vokal]], {{IPA|[ɯ̈]}}. {{IPA|[ʏ]}} för vissa /u/ förekommer i dialekterna i Porto Alegre, Castelo Branco, Algarve (Barlaventoområdet) och ön São Miguel. [ø] förekommer på São Miguel, till exempel i boi [bø] "oxe".

=== Lexikalisk betoning ===
Portugisiska har lexikalisk [[betoning]], som kan vara den enda särskiljande egenskapen i [[minimalt par|minimala par]].:
<!--THIS SHOULD BE A TABLE:-->
:''falaram'' {{IPA|[fa'larɐ̃w̃]}} "de talade" gentemot ''falarão'' {{IPA|[fala'rɐ̃w̃]}} "de kommer att tala" (EP och BP)
: ''dúvida'' {{IPA|[ˈduvidɐ]}} "tvivel" gentemot ''duvida'' {{IPA|[duˈvidɐ]}} "han tvivlar" (EP och BP)
:''ouve'' {{IPA|['ouvi]}}<!--CHECK THE IPA--> "han hör" gentemot ''ouvi'' {{IPA|[ou'vi]}}<!--CHECK THE IPA--> "jag hörde (endast i BP)
:''túnel'' {{IPA|['tunɛl]}} "tunnel" gentemot ''tonel'' {{IPA|[tu'nɛl]}} "vintunna" (endast i EP)

Den primära betoningen kan falla på någon av de tre sista stavelserna i ordet, men ligger oftast på någon av de två sista. I europeisk portugisiska <!--ONLY?--> faller sekundär betoning på stavelser med diftonger när den primära betoningen ligger på annan plats i ordet. Det finns en partiell korrelation mellan betoningens position och slutvokalen; exempelvis är den sista stavelsen vanligen betonad när den innehåller ett nasalt fonem eller en diftong, eller en öppen vokal. Portugisiska stavningsregler utnyttjar denna korrelation för att minimera antalet diakritiska tecken.

Ett anmärkningsvärt inslag i europeisk portugisiska är den historiska reduktion som skett av vokalfonem som föregår den betonade stavelsen. Detta fenomen, som inte har skett i brasiliansk portugisiska, leder ofta till att två på varandra följande stavelser ersätts av en enda stavelse med en konsonantkluster. På grund av denna utveckling är portugisiska dikter från 1500-talet inte längre [[Metrik (vers)|metriskt]] riktiga när de läses på europeisk portugisiska, men fortfarande på brasiliansk portugisiska.

=== Prosodi och ton ===
Betoning och intonation på fras- och meningsnivå är viktiga i portugisiskan, och uppvisar betydande skillnader mellan dialekter.

[[Tonaccent]] är inte lexikaliskt distinktiv i portugisiskan, men det finns sex dynamiska tonmönster som påverkar hela fraser, som anger talarens sinnesstämning och intention såsom undermening, eftertryck, reservation och så vidare. Som i de flesta romanska språk uttrycks [[frågesats]]er mestadels genom en markant tonhöjning i slutet av meningen.

== Grammatik ==
:''Huvudartikel: [[Portugisisk grammatik]]''
=== Allmänt ===
Portugisiska gör en klar åtskillnad mellan de olika [[ordklass]]erna, som innefattar [[verb]], [[substantiv]], [[pronomen]], [[adjektiv]], [[adverb]], [[preposition]]er, [[Artikel (grammatik)|artiklar]], [[Konjunktion (ordklass)|konjunktion]]er och [[interjektion]]er. Det finns också några andra [[funktionsord]] och [[partikel (lingvistik)|partiklar]]. Portugisiska är ett [[SVO-språk]].<ref>{{Webbref|titel=Portuguese Language|url=https://www.mustgo.com/worldlanguages/portuguese/|verk=MustGo|hämtdatum=2024-06-09|språk=en|år=2024}}</ref>

=== Verb ===
Som i de flesta romanska språk böjs i portugisiskan verbet för att [[Kongruensböjning|kongruera]] med [[Subjekt (grammatik)|subjekt]]ets [[person (grammatik)|person]] (med tre värden, '''1'''=jag/vi, '''2'''=du, ni, '''3'''=han/hon/den/det/de) och [[numerus]] ([[singular]] eller [[plural]]), och för att uttrycka olika bestämningar till handlingen, såsom tid (förfluten tid, nutid, framtid), fullbordad, avbruten eller pågående, underordning och konditionalitet, befallning med mera. Som en konsekvens av detta kan en regelbunden portugisisk verbstam ta över 50 olika suffix. (I jämförelse har regelbundna franska och italienska verb omkring 30 olika former.)

==== Konjugationer ====
Verben indelas i fyra konjugationer efter infinitivens ändelse, som kan vara "-ar", "-er", "-ir", eller "-or". Varje konjugation har sin egen uppsättning av cirka 50 böjningssuffix: ''cantar'' → ''cantou'' ("han sjöng"), ''vender'' → ''vend|eu'' ("han sålde"), ''partir'' → ''partiu'' ("han gick iväg"), ''rep|or'' → ''rep|ôs'' ("han satte tillbaka") Vissa suffix genomgår olika regelbundna ändringar beroende på slutkonsonanten i stammen, i uttal, stavning eller båda. Vissa verbböjningar medför också ett skifte i stavelsebetoning: '' 'canto'' ("jag sjunger"), ''can'tamos'' ("vi sjunger"), ''canta'rei'' ("jag kommer att sjunga").

De flesta verbstammar tillhör "-ar"-konjugationen, som är den enda som är öppen för nybildningar, (till exempel ''clicar'' – "klicka" med en [[Datormus|mus]]). "-or"-konjugationen är begränsad till verbet ''pôr'' ("sätta, ställa, lägga") och dess avledningar. Det verbet hörde historiskt till "-er"-konjugationen (som ''poer'' eller ''poner'') och många portugisiska grammatiker klassificerar det fortfarande som ett "-er"-verb som är oregelbundet även i sin infinitivform.

Det finns ett par hundra verb med oregelbunden böjning, däribland ''ser'' ("att vara"), ''haver'' ("att ha"), ''ter'' ("att inneha"), ''ir'' ("att gå"), ''vir'' ("att komma"). Förutom dessa vanliga verb är oregelbundenheten oftast begränsad till en handfull former.

==== Modus och tempus ====
Böjningarna klassificeras vanligen i följande [[modus]], [[tempus]] och [[Infinit verbform|infinita verbformer]]:<!--PLEASE CHECK AND CORRECT-->
* [[indikativ]], används i [[huvudsats]]er i [[deklarativ sats|deklarativa meningar]]:
** [[presens]]: ''ele canta'', "han sjunger"
** [[förfluten tid]]:
*** perfekt: ''ele cantou'', "han sjöng"
*** imperfekt: ''ele cantava'', "han höll på att sjunga"
*** pluskvamperfekt: ''ele cantara'', "han hade sjungit"
** [[futurum]]: ''ele cantará'', "han kommer att sjunga"
* [[konditionalis]]: ''ele cantaria'', "han skulle sjunga"
* [[konjunktiv]], för att uttrycka önskan, möjlighet, eller i underordnade satser:
** presens: ''que ele cante'', "att han sjunger"
** preteritum: ''que/se ele cantasse'', "att/om han hade sjungit/skulle sjunga"
** futurum: ''se ele cantar'', "om han sjunger/kommer att sjunga"
* [[imperativ]], använt för att uttrycka önskan, befallning eller råd: ''cante!'', "sjung!"
* [[infinitiv]]: ''cantar'', "att sjunga"
* [[gerundium]]: ''cantando'', "sjungande"
* perfekt (eller passiv) [[particip]]: ''cantado'', "sjungen"
Det finns också många sammansatta tempus som uttrycks med böjda former av hjälpverben ''ser'' och ''estar'' (varianter av "att vara"), ''haver'' och ''ter'' (varianter av "att ha").

Gerundium böjs aldrig efter person eller numerus, och används i sammansatta tempus, till exempel ''ele está cantando'' ("han håller på att sjunga’’), och som adverb, till exempel ''ele trabalha cantando'' ("han arbetar medan han sjunger"). Infinitiven kan men behöver inte böjas; se [[#Personböjda infinitiver|personböjda infinitiver]] nedan. Participet används i sammansatta verbtempus, som i ''ele havia cantado'' ("han hade sjungit"). Det används också som [[adjektiv]], och i detta fall böjs det för att kongruera med substantivets genus och numerus: ''um hino cantado'' ("en sjungen hymn", [[maskulinum]] [[singular]]), ''três árias cantadas'' ("tre sjungna arior", [[femininum]] [[plural]]). Vissa verb har två olika gerundiumformer (en regelbunden, en oregelbunden) för dessa två användningar, vilket avspeglar den ursprungliga latinska åtskillnaden mellan [[gerundivum]] och [[presens particip]].

===== Konjunktiv =====
Portugisiskans konjunktiv har tre syntetiska böjningar, som konventionellt kallas presens, preteritum och futurum. ("Imperfekt konjunktiv" och "pluskvamperfekt konjunktiv" kan bildas som sammansatta verbformer.) Futurum konjunktiv är ovanligt i indoeuropeiska språk. Hos regelbundna verb är den identisk i form (men inte funktion) med den personböjda infinitiven, men den är klart åtskild hos oregelbundna verb.

===== Konditionalis =====
Den portugisiska konditionalis klassificeras ofta som ett indikativtempus, "dåtidens futurum" (i motsats till den vanliga "nutidens futurum"). Den har en syntetisk form, till exempel ''ele cantaria'' ("han skulle sjunga"), och två sammansatta former: med hjälpverben ''ir'' ("att gå"), som i ''ele iria cantar'' "han stod i begrepp att sjunga") och ''ter'' ("att inneha") som i ''ele teria cantado'' ("han skulle ha sjungit") Den syntetiska konditionalis ersätts ofta av de sammansatta formerna i vardagligt talspråk.

===== Pluskvamperfekt =====
Förutom de sammansatta formerna för fullbordade dåtida handlingar har portugisiskan också ett syntetiskt [[pluskvamperfekt]]tempus: sålunda kan ''ele havia falado'' "tinha falado" ("han hade talat") också uttryckas som ''ele falara''. Den osammansatta pluskvamperfekten ger dock vika för de sammansatta formerna. I Brasilien anses pluskvamperfektformer som ''falara'', även om de i allmänhet förstås, som föråldrade eller litterära och används sällan.

==== Personböjda infinitiver ====
Ett särpräglat drag i portugisiskan och den närbesläktade galiciskan är att infinitiven kan (och i vissa sammanhang måste) böjas efter person:

:''Está na hora de voltar.'' ("Det är dags att (jag ska) gå tillbaka.")
:''Está na hora de voltarmos.'' ("Det är dags att (vi ska) gå tillbaka.")
==== ''Ter'' gentemot ''haver'' ====
Portugisiska använder ofta ''ter'' (ursprungligen "att inneha’’, från latinets ''tenere'') som hjälpverb, istället för ''haver'' ("att ha", latin ''habere'') som är vanligare i andra romanska språk. Till exempel kan "han hade talat" översättas som ''ele havia falado'' eller ''ele tinha falado''.

Verbet ''ter'' används också i betydelsen befintlighet, som i ''tem muito peixe no mar'' ("det finns mycket fisk i havet"). Användandet av ''ter'' istället för ''haver'' är vanligare i [[Brasilien]] än i [[Portugal]], och verkar öka.

=== Substantiv, pronomen och adjektiv ===
Varje portugisiskt substantiv, inklusive livlösa ting och abstrakta begrepp, har ett av två [[Grammatiskt genus|grammatiska genus]], [[maskulinum]] och [[femininum]], och kan böjas för ett av två [[numerus]], [[singular]] eller [[plural]]. De flesta [[adjektiv]] och [[demonstrativa pronomen]], och alla artiklar, kongruerar till genus och numerus med det substantiv som de bestämmer:

:''esta linda casa branca'' ("detta fina vita hus")
:''este lindo carro branco'' ("denna fina vita bil")
:''estas lindas aves brancas'' ("dessa fina vita fåglar")
:''estes lindos gatos brancos'' ("dessa fina vita katter")

Kongruensreglerna gäller också för adjektiv som används med en [[kopula]], till exempel ''o carro é branco'' ("bilen är vit") gentemot ''a casa é branca'' ("huset är vitt"). De vanligaste substantiv- och adjektivändelserna är "''-o''"/"''-os''" för maskulinum singular och plural och "''-a''"/"''-as''" för femininum, men det finns många andra mönster.

Liksom i alla romanska språk är valet av grammatiskt genus för livlösa föremål ganska godtyckligt, och skiljer sig ofta från det som används i andra språk. Genus för levande varelser överensstämmer ofta med det [[Biologiskt kön|biologiska könet]], men det finns många undantag: ''autoridade'' ("makt") och ''girafa'' ("giraff") är till exempel alltid feminina, medan ''peixe fêmea'' ("fisk av honkön") är maskulinum.

==== Klitiska pronomen ====
Vid sidan av de pronomen som används som subjekt i en sats (subjektspronomen, ''eu'' "jag", ''ela'' "hon") har portugisiskan i likhet med svenskan objektspronomen (''me'' "mig", ''a / lhe'' "henne"), som används för att ersätta det [[direkt objekt|direkta objektet]] eller vissa [[prepositionsfras]]er ("indirekta objekt"). Objektspronomenen kan placeras före verbet som avskilda ord, som i ''ela me ama'' ("hon älskar mig"), eller som [[klitikon|klitika]], det vill säga fogade till verbet efter tempus- och personböjningarna, som i ''ele amou-a'' ("han älskade henne") eller ''ela deu-lhe o livro'' ("hon gav henne/honom boken"). Notera att portugisiskans stavningsregler (till skillnad från italienskans och spanskans) kräver ett bindestreck mellan verbet och det klitiska pronomenet.

Klitisk placering kan kräva vissa justeringar av verbändelsen och/eller av pronomenet, till exempel ''cantar'' + ''o'' = ''cantá-lo'' ("att sjunga det"). De direkta och indirekta objektspronomenen kan kontraheras, som i ''dei'' + ''lhe'' + ''os'' = ''dei-lhos'' ("jag gav det till honom’’), men detta inslag verkar användas allt mindre.

Ett särskiljande drag för portugisiskan bland de romanska språken är förekomsten av [[mesoklisis]], infogande av svaga pronomen mellan verbstammen och verbets futurum- eller konditionaländelse:

:''comprá-lo-ei'' = ''comprarei'' + ''o'' ("jag kommer att köpa det").
:''dar-no-lo-ia'' = ''daria'' + ''nos'' + ''o'' ("hon skulle ge oss det").
:''dar-lho-ia'' = ''daria'' + ''lhe'' + ''o'' ("jag skulle ge honom det").

==== Demonstrativa pronomen ====
Portugisiska [[demonstrativa pronomen]] gör en tredelad åtskillnad mellan nära talaren, nära lyssnaren och långt bort från båda:

:''este lápis'' – "den här pennan"
:''esse lápis'' – "den där pennan" (nära dig)
:''aquele lápis'' – "den pennan" (där borta, bort från oss båda)

I vardaglig brasiliansk portugisiska används ''esse'' ofta istället för ''este'' när ingen åtskillnad är nödvändig.

De portugisiska [[rumsadverb]]en har också en tredelad åtskillnad:

:''aqui'', "här"
:''aí'', "där" (nära dig)
:''ali'', ''lá'', ''acolá'' "där borta" (långt ifrån oss båda)

Det tycks finnas skillnader i användning mellan ''alí'', ''lá'' och ''acolá'', men de är inte riktigt grader av separation.

== Ordförråd ==

Nästan 90 procent av det portugisiska ordförrådet härstammar från latin, men det har genomgått stora fonologiska och morfologiska förändringar genom dess historia.

En tydlig förändring var förlusten av intervokaliskt [l] i ett mycket stort antal ord, såsom ''<small>SALIRE</small>'' → ''sair'' ("att gå ut"), ''<small>COLARE</small>'' → ''coar'' ("att droppa"). En annan genomgripande förändring, som också är specifik för portugisiska och spanska, var övergången från tonlöst [t] till tonande [d], som i ''<small>AMATVS</small>'' → ''amado'' ("älskad").

=== Återinförda latinska ord ===
Ett fåtal ord förblev nästan oförändrade, som ''taberna'' ("värdshus"), eller återvände till och med till en form som liknar den ursprungliga, som ''coxa'' ("lår"). Många av dessa "retro"-utvecklingar skedde under senmedeltiden, på grund av användningen av [[kyrkolatin]] i [[romersk-katolska kyrkan]], och under [[renässansen]], då [[antiken]] i allmänhet, och [[klassiskt latin]] i synnerhet, åtnjöt stor prestige. Så återinfördes till exempel latinets ''<small>AVRV</small>'', som från början hade utvecklats till ''ouro'' ("guld") och ''dourado'' ("gyllene"), som adjektivet ''áureo'' ("gyllene"). På samma sätt blev ''<small>LOCALE</small>'' ("plats"), som hade utvecklats till ''lugar'', senare återinfört som det mer lärda ''local''. Många lärda [[Klassisk grekiska|grekiska]] ord och [[morfem]] blev också införda eller återinförda på detta sätt.

=== Bidrag från andra språk ===
Mycket få portugisiska ord kan spåras tillbaka till Portugals förromerska befolkning, som inkluderade [[fenikier]], [[iberer]], [[lusitanier]] och [[kelter]]. Några nämnvärda exempel är ''abóbora'' ("pumpa") och ''bezerro'' ("årsgammal kalv"), från [[iberiska språk]], ''cerveja'' ("öl"), från [[keltiska språk]] och ''saco'' ("väska"), från [[feniciska]].

På 400-talet erövrades Portugal av [[sveber]]na, [[visigoter]]na och [[alaner]]na, [[germaner|germanska]] stammar som hade fördrivits från [[Centraleuropa]] av [[hunner]]na. Eftersom de antog den romerska kulturen och språket har dessa folk emellertid bara bidragit med några få ord till portugisiskan, mestadels med anknytning till krigföring — såsom ''espora'' ("sporre"), ''estaca'' ("påle", jmfr. ''stake'') och ''guerra'' ("krig", jämför ''virra''/''värre'') från [[gotiska]] ''*spaúra'', ''*stakka'' och ''*wirro''.

Mellan 800-talet och 1400-talet inlånade portugisiskan omkring 1000 ord från [[arabiska]]n, på grund av inflytandet från [[kalifatet i Córdoba]] som upprättades av [[morer]]na på Iberiska halvön. Dessa ord är ofta igenkännliga på den inledande arabiska artikeln ''a''(''l'')''-'', och inkluderar många vanliga ord såsom ''aldeia'' ("by") av ''التجارية'' ''aldaya'', ''alface'' ("sallad") av ''الخس'' ''alkhass'', ''armazém'' ("lagerlokal") av ''المخزن'' ''almahazan'' och ''azeite'' ("olivolja") av ''زيت'' ''azzait''. Från arabiskan kom också det grammatiskt märkliga ordet ''oxalá'', som betyder "må Gud vilja det".

Med början på [[1400-talet]] införde den stora expansionen av portugisisk sjöfart med upptäcktsresor och handel många lånord från hela världen. Från Asien kom till exempel ''catana'' ("kort svärd") av [[japanska]] ''katana'', ''corja'' ("omröringsspett"<!--engelska: rabble. Osäker på vilken betydelse som åsyftas.-->) av [[malajiska]] ''kórchchu'' och ''chá'' ("te") från [[kinesiska]] ''chá''.<!--REALLY? OR JAPANESE?-->

Från 1500-talet till 1800-talet fungerade Portugal som mellanhand i slavhandeln från västra och södra Afrika och stora portugisiska kolonier upprättades i Angola, Moçambique och Brasilien, vilket medförde att många ord av afrikanskt och [[Brasiliens ursprungsbefolkning|amerindiskt]] ursprung lånades in i språket, särskilt namn för de flesta djur och växter som finns i dessa områden. Medan dessa termer mest används i de före detta kolonierna blev många spridda i europeisk portugisiska också. Från [[kimbundu]], till exempel, kom ''kifumate'' → ''cafuné'' ("huvudsmekning"), ''kusula'' → ''caçula'' ("yngsta barn"), ''marimbondo'' ("geting"), ''bungular'' ("dansa som en trollkarl") av ''kubungula''. Från Sydamerika kom ''batata'' ("[[potatis]]"), från [[taíno]]; ''ananás'', från [[tupí-guaraní]] ''naná'' och ''abacaxi'' från [[Tupi (språk)|tupí]] ''ibá cati'' (två arter av "[[ananas]]") och ''tucano'' ("[[Tukaner|tukan]]") från [[guaraní]] ''tucan'' och många fler.

Slutligen har det portugisiska ordförrådet från medeltiden till idag mottagit en ständig ström av lånord från andra europeiska språk – ofta trots starka ansträngningar av de nationella akademierna för att bevara språkets "renhet". Här följer några exempel:

:Spanska: ''melena'' ("hårlock"), ''fiambre'' ("skinka")
:Franska: ''crochet'' → ''colchete'' ("virkning"), ''paletot'' → ''paletó'' ("jacka"), ''baton'' → ''batom'' ("läppstift"), ''filet'' → ''filé'' ("filé"), ''mayonnaise'' → ''maionese'' ("majonnäs")
:Italienska ''maccherone'' → ''macarrão'' ("makaron"), ''piloto'' ("pilot"), ''carrozza'' → ''carroça'' ("vagn"), ''barracca'' → ''barraca'' ("barack")
:Nederländska: ''dijk'' → ''dique'' ("damm")
:Engelska: ''football'' → ''futebol'' ("fotboll"), ''flirt'' → ''flerte'', ''rifle'', ''revolver'' → ''revólver'', ''tank'' → ''tanque'', ''stock'' → ''estoque''.

== Skriftsystem ==
Portugisiska skrivs med [[latinska alfabetet]]<ref>{{Webbref|url=https://www.scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=pt-Latn|titel=Portuguese written with Latin script pt-Latn|hämtdatum=9 juni 2024|år=2024|språk=en}}</ref> med 26 bokstäver. Tre av dessa (K, W och Y) används bara för ord av icke-portugisiskt ursprung, i termer som ''darwinismo'' ("[[darwinism]]").<ref name="portaldalinguaportuguesa.org">http://www.portaldalinguaportuguesa.org/acordo.php?action=acordo&version=1990</ref> Den portugisiska ortografin använder [[ç]], [[accent (typologi)|akut]] och [[accent (typologi)|grav accent]], [[cirkumflex]] och [[Tilde (tecken)|tilde]] över vokaler, liksom, i några former och bara i Brasilien, [[trema]] på bokstaven U som i ''lingüística'' ([[lingvistik]], ''linguística'' används i övriga portugisiskspråkiga länder).

=== Stavningsreformer ===
Före [[Portugisiska stavningsreformen 1990|Stavningsreformen 1990]] hade portugisiska två skriftliga former:
* europeisk och afrikansk portugisiska
* brasiliansk portugisiska

{| class="infobox"
|+'''Skriftliga varieteter'''
! bgcolor=#dddddd | Portugal & Afrika
! bgcolor=#dddddd | Brasilien
! bgcolor=#dddddd | översättning
|-
!colspan="3" |''Annat uttal''
|-
|Ant'''ó'''nio
|Ant'''ô'''nio
|Anton
|-
|V'''é'''nus
|V'''ê'''nus
|Venus
|-
|Fa'''c'''to
|Fato
|Faktum
|-
!colspan="3" |''Stumma konsonanter''
|-
|a'''c'''ção
|ação
|handling
|-
|dire'''c'''ção
|direção
|riktning
|-
|elé'''c'''trico
|elétrico
|elektrisk
|-
|ó'''p'''timo
|ótimo
|mycket bra
|-
!colspan="3" |''Accenter''
|-
|freq'''u'''ente
|freq'''ü'''ente
|ofta förekommande/återkommande; vanlig
|-
|id'''e'''ia
|id'''é'''ia
|idé
|}

I Brasilien uteslöts de flesta första 'c':na i 'cc', 'cç' och 'ct', samt 'p':na i 'pc', 'pç' och 'pt', eftersom de inte uttalades i det bildade talspråket, utan är kvarlevor från språkets latinska ursprung (även om vissa fortfarande existerar i bildad brasiliansk portugisiska, och andra i europeisk portugisiska). Ett exempel är "facto" (i Portugal) och "fato" (i Brasilien), som båda betyder faktum — ett av de få ord som kommer att fortsätta att accepteras och uttalas olika i båda länderna.

Det finns också olikheter i användningen av accenttecken, på grund av: 
# Olika uttal: ''Brasilien använder [[sluten vokal|slutna vokalljud]] i ord som "Antônio" (Anton) och "anônimo" (anonym), medan Portugal och Afrika använder [[Öppen vokal|öppna]], "António" och "anónimo".''
# Lättare läsning: ''Eftersom "qu" kan utläsas på två olika sätt i portugisiskan: "kw" eller "k", använder Brasilien [[trema]]; istället för "cinquenta" skriver de "cinqüenta". För närvarande har vissa tidningar i Brasilien slutat använda detta tecken.''

[[Portugisiska stavningsreformen 1990|Stavningsreformen 1990]]<ref name="portaldalinguaportuguesa.org"/>, som syftade till att skapa en internationell portugisisk standard, ratificerades av [[Angola]], [[Brasilien]], [[Guinea Bissau]], [[Kap Verde]], [[Moçambique]], [[Portugal]] och [[São Tomé och Príncipe]]. [[Östtimor]], som inte var en av de ursprungliga undertecknarna, ratificerade fördraget [[2004]] efter självständigheten. <sup>[[#Noter|1]]</sup> [[Galicien]] erbjöds också att delta i reformen men den galiciska regeringen, som anser att galiciska och portugisiska är olika språk, ignorerade erbjudandet. En inofficiell kommission av galiciska lingvister bildades dock och deltog i reformen. <sup>[[#Noter|2]]</sup>

Överenskommelsen avskaffade de flesta av de första 'c':na i kombinationerna 'cc', 'cç' och 'ct', och 'p':na i 'pc', 'pç' och 'pt' från europeisk och afrikansk portugisiska, och trema och accenttecken i ord som slutar på "éia" i Brasilien samt lade till några nya stavningsregler. Den tillåter vardera stavningsvariant för ord som ''anónimo'' eller ''anônimo'', beroende på författarens eller den refererade personens dialekt.

Även om de nuvarande två stavningssystemen inte försvårade förståelsen mellan portugisiskspråkiga ansågs det ena landets stavning inkorrekt i det andra landet, och samma utländskspråkiga bok kunde ges ut i två olika översättningar och situationen kunde förvirra icke modersmålstalande som lärde sig språket. En strävan med denna reform är att puffa för språket internationellt liksom stavningsreformen för spanskan av [[Real Academia Española]] bidrog till att främja spanskan. En annan målsättning är Portugals och Brasiliens stöd till afrikanska länder för utbildning i portugisiska, Brasiliens utbildningsstöd till Afrika och större kulturellt och akademiskt utbyte.

Ett annat avtal slöts rörande de nya ord som kommer att komma in i språket.

== Se även ==
* [[Lista över världens största språk efter antal talare|Världens största språk]]
* [[Portugisisk grammatik]]
* [[Comunidade dos Países de Língua Portuguesa]]
* [[Portugisiskspråkiga Wikipedia]]

== Referenser ==
:''Artikeln är till stor del översatt från engelska Wikipedias artikel: [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Portuguese_language&oldid=37703904#Spelling_reforms Portuguese language], från den 1 februari 2006

=== Noter ===
<references/>

=== Tryckta källor ===
* ''Poesia e Prosa Medievais'' Ulisseia 1998 (3rd ed.; {{ISBN|978-972-568-124-4}}).
* ''Bases Temáticas – Língua Portuguesa'' i [https://web.archive.org/web/20050310224741/http://www.instituto-camoes.pt/bases/lingua.htm Instituto Camões]
* ''Portuguese Literature'' i [http://www.newadvent.org/cathen/12307a.htm The Catholic Encyclopedia]
* Mateus, Maria Helena & d'Andrade, Ernesto (2000) ''The Phonology of Portuguese'' {{ISBN|0-19-823581-X}}
* Bergström, Magnus & Reis, Neves ''Prontuário Ortográfico'' Editorial Notícias, 2004.
* [[Antônio Houaiss]] ([[2000]]), ''[[Dicionário Houaiss da Língua Portuguesa]]'' (228 500 uppslagsord).
* [[Aurélio Buarque de Hollanda]], ''[[Novo Dicionário da Língua Portuguesa]]'' (1809pp)
* Lindley Cintra, Luís F. ''Nova Proposta de Classificação dos Dialectos Galego-Portugueses'' Boletim de Filologia, Lisboa, Centro de Estudos Filológicos, 1971.
* {{Bokref |titel=Norstedts portugisiska fickordbok |efternamn= Blank|förnamn=Yvonne |författarlänk= |medförfattare= Lasse Lindström|år= 2009 |utgivare=[[Norstedts]] |utgivningsort=Stockholm |isbn=9789113022666 |sid= }} 

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Portuguese language}}
{{interwiki|språkkod=pt}} 
* [http://www.verbix.com/languages/portuguese.shtml Verbix - Verbböjning av portugisiska verb]
* [http://en.wikibooks.org/wiki/Portuguese Learning the Portuguese language - en Wikibook]
* [http://www.acad-ciencias.pt/ Academia das Ciências de Lisboa - Portugisiska akademien]
* [http://www.academia.org.br/ Academia Brasileira de Letras - Brasilianska akademien]
* [http://crandall.altervista.org/p/phonetic-portuguese-portugues-fonetico.html Automatisk transkription av fonemisk och fonetisk portugisiska (på engelska och portugisiska)]


{{Romanska språk}}
{{EU-språk}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Portugisiska| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]