Visa källa för Pommern

{{Geobox|Region
<!-- *** Mallhuvud *** -->|name               = Pommern
|native_name        = 
|other_name         = [[polska]]: Pomorze
|category           = Historisk region
<!-- *** Namn **** -->|official_name      = 
|etymology          = 
|motto              = 
|nickname           = <!-- *** Bild *** -->
|image              = Vendland norrøn tid.jpg
|image_caption      = Vendland, vikingarnas namn på Pommern
<!-- *** Symboler *** -->|flag               = 
|symbol             = Wappen Pommern.svg
|symbol_type        = Vapen
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->|country            = {{flagga|Tyskland}}<br>{{flagga|Polen}}
|country_flag       = 
|state              = 
|state_type         = 
|region             = 
|region_type        = 
|district           = 
|district_type      = 
<!-- *** Gränser, föremål inom området mm *** -->
|border             = 
|part               = 
|city               = 
|landmark           = 
|river              = <!-- *** Läge *** -->
|capital            = [[Stettin]]
|capital_type       = Huvudstad
|capital_location   = 
|capital_region     = 
|capital_country    = 
|capital_elevation  = 
|capital_lat_d      = 
|capital_lat_m      = 
|capital_lat_s      = 
|capital_lat_NS     = 
|capital_long_d     = 
|capital_long_m     = 
|capital_long_s     = 
|capital_long_EW    = 
|highest            = 
|highest_location   = 
|highest_region     = 
|highest_country    = 
|highest_elevation  = 
|highest_lat_d      = 
|highest_lat_m      = 
|highest_lat_s      = 
|highest_lat_NS     = 
|highest_long_d     = 
|highest_long_m     = 
|highest_long_s     = 
|highest_long_EW    = 
|lowest             = 
|lowest_location    = 
|lowest_region      = 
|lowest_country     = 
|lowest_elevation   = 
|lowest_lat_d       = 
|lowest_lat_m       = 
|lowest_lat_s       = 
|lowest_lat_NS      = 
|lowest_long_d      = 
|lowest_long_m      = 
|lowest_long_s      = 
|lowest_long_EW     = <!-- *** Dimensioner *** -->
|length             = 
|length_orientation = 
|width              = 
|width_orientation  = 
|area               = <!-- *** Befolkning *** -->
|population         = 
|population_date    = 
|population_density = <!-- *** Historia och administration *** -->
|established        = 
|date               = 
|government_location = 
|government_region  = 
|government_country = 
|government_elevation = 
|government_lat_d   = 
|government_lat_m   = 
|government_lat_s   = 
|government_lat_NS  = 
|government_long_d  = 
|government_long_m  = 
|government_long_s  = 
|government_long_EW = 
|leader             = 
|leader_party       = <!-- *** Koder ***  -->
|timezone           = 
|utc_offset         = 
|timezone_DST       = 
|utc_offset_DST     = 
|postal_code        = 
|area_code          = 
|code               = <!-- *** Fria fält *** -->
|free               = [[Mecklenburg-Vorpommern]], [[Västpommerns vojvodskap]], [[Pommerns vojvodskap]]
|free_type          = Idag del av:
<!-- *** Kartor *** -->|map                = 
|map_size           = 
|map_caption        = 
|map_locator_x      = 
|map_locator_y      = <!-- *** Webbplatser *** -->
|website            = <!-- *** Fotnoter *** -->
|footnotes          = 
}}
{{Olika betydelser}}
'''Pommern''' ([[tyska]] och [[svenska]]), på [[polska]]: ''Pomorze'' (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid [[Östersjön]]s södra kust, ungefär från [[Mecklenburgbukten]] till [[Gdańskbukten]]. Under [[Medeltiden]] beboddes området av [[slaver|slaviska folk]], benämnda [[vender]], och området kallades av vikingarna för '''Vendland'''. Från 1100-talet [[Ostsiedlung|expanderade tyskar]] in i området och dominerade det fram till [[andra världskriget]]. En del av Pommern hörde till Sverige under perioden 1648–1815 ([[Svenska Pommern]]). Idag är Pommern delat mellan [[Polen]] och [[Tyskland]].

== Delområden ==

=== Tysk nomenklatur ===
På tyska talas från väst till öst om:<ref>[http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin]</ref>
* [[Vorpommern]] ("främre Pommern") i väster. Större delen ligger idag i förbundslandet [[Mecklenburg-Vorpommern]], men även [[Szczecin]] och de sedan 1945 polska områdena väster om Oders mynning räknas historiskt till Vorpommern.
* [[Hinterpommern]] ("bortre Pommern") i öster, idag en del av norra [[Polen]].
* [[Pommerellen]] ("lilla Pommern"), ännu längre österut, räknas normalt inte till Pommern i tysk och svensk litteratur.

=== Polsk nomenklatur ===
På polska talas från väst till öst om:
* Västpommern, idag innefattande de tyska delarna och [[Västpommerns vojvodskap]] i nordvästra Polen.
* Östpommern, idag innefattande [[Pommerns vojvodskap]] och delar av [[Kujavien-Pommerns vojvodskap]] i norra Polen (dvs inklusive Pomerellen).

== Naturgeografi ==
[[Fil:Steilküste bei Ahrenshoop.jpg|thumb|250px|Kust vid [[Ahrenshoop]] i Pommern]]
Genom Oder och [[Stettiner Haff]]
delas Pommern i [[Hinterpommern]] i öster och [[Vorpommern]]
i väster. Området närmast [[Mecklenburg]] kallas Neuvorpommern och omfattar den breda dalgång, som genomflyts av [[Recknitz]] mot norr och [[Trebel]] mot söder.

Vor- och Hinterpommern är mycket olika med hänsyn till kustbildning. Det senare har en jämn kustlinje utan uddar och utan framför kusten liggande öar. Kusten består av en nästan oavbruten rad av dyner från [[Dievenow]] till [[Helhalvön]], och bakom dem ligger strandsjöar, som är avspärrade från havet, som Leba-, Gärder-, Vietzker-, Vitter-, Buckower-, Jamund-, Kamper-
och Eiersberger-sjöarna.

Vorpommerns kust har även dyner, till exempel på [[Darss]] och [[Zingst]], men omges däremot i hela sin längd av öar:
[[Wolin|Wollin]], [[Usedom]], Ruden, [[Greifswalder Oie]], [[Rügen]], [[Hiddensee]], Zingst och Darss. Bakom dem går vikar djupt in i landet (så kallade haff, bodden eller sund). Usedom och Wollin begränsar i norr Stettiner haff (798 km<sup>2</sup>) och begränsas själva genom Oders tre mynningar: [[Peenestrom|Peene]], [[Swine (Pommern)|Swine]] och [[Dziwna]]. Till sin ytbildning är Vorpommern en lågslätt med kullar, som knappt når höjden 100 m, däremot höjer sig [[Jasmund]] (med toppen Piekberg) på Rügen till 161 meter över havet.<ref name="Stahn"/>

Hinterpommern är en sköldformig landås, en del av den baltiska sjöplatån, och når sin största höjd på gränsen mot vad som tidigare var [[Westpreussen]] (Schimmritzberg 256 m, Steinberg 234 m och Dombrovaberg 210 m). Det sänker sig i söder ned mot [[Noteć]]dalen. En mängd små sjöar, av vilka ingen når 20 km<sup>2</sup> i areal utom den isolerade, till Odersystemet hörande [[Miedwie]] (36 km<sup>2</sup>), utflyter genom smärre floder till Östersjön. De största är [[Rega]], [[Parsęta]], [[Wieprza]], [[Słupia]] och [[Łeba (flod)|Łeba]].

Vorpommern har vida färre sjöar, den största är [[Kummerower See]] (27 km²), som avflyter genom Peene. Andra floder här är gränsfloden Recknitz, [[Ucker]] samt Oder, vilken dock endast i sitt nedersta lopp tillhör Pommern. Landet är rikt på mossar (inalles 3&nbsp;071 km<sup>2</sup>).

Till sin geologiska beskaffenhet är Pommern övervägande en alluvialbildning, oavsett de alluviala sediment, som här och där förekomma, såsom mossar, dynsand, slam etcetera. Att diluvim vilar på fast berggrund är självklart, dock har man ingenstädes genom djupborrningar nått ned till urberget, siluriska eller devoniska skikt. Däremot anses tillvaron av de många saltkällor, som unnas, bevisa förekomsten av [[dyas]]. Juran träder däremot i dagen vid [[Dziwna]] och [[Kołobrzeg]]. Kritformationen framträder på Rügen (Jasmund, Arkona) och finnes även på fastlandet till en beräknad tjocklek av 600 m under de diluviala lagren. Dessa senare är istidsbildningar och uppvisa moräner av olika slag, åsar - på Rügen kallade ''Schwedenschanze'' - samt är rika på så kallade erratiska block.

== Historia ==
=== Förhistorisk tid ===
För cirka 20 000 år sedan, under huvudfasen av den senaste nedisningen, [[Weichsel (geologi)|Weichsel]], nådde istäcket över Pommern. För 10 000 år sedan hade klimatet blivit varmt nog för bosättning, och människor har levt i Pommern sedan dess. 

Arkeologiska fynd visar på en serie kulturyttringar i Pommern under förhistorisk tid, inklusive [[Erteböllekulturen]], [[Trattbägarkulturen]] och [[Snörkeramisk kultur]]. Den senare av dessa kan vara associerad med en [[Kelter|keltisk]] befolkning i området. 

=== Antiken ===
Från början av [[antiken]], cirka 600 f.Kr., finns i västra Pommern arkeologiska fynd från [[Jastorfkulturen]], som troligen visar på [[Germaner|germansk]] bosättning i området. Under den [[Romarriket|romerska perioden]] beskrivs hela Pommern som bebott av germanska stammar och Pommern kan betraktas som [[germaner]]nas kärnområde vid denna tid. 

=== Vendland ===
Under perioden 500–1000 e.Kr., med början under [[Folkvandringstiden]], expanderade [[Slaver|slaviska folk]] in i området från öster och kom att dominera Pommern. Germanerna kallade kollektivt de inflyttade för "Wenden", ett namn med växlande begreppsområde. Nordborna i Skandinavien kallade dem [[vender]] och området fick namnet ”Vendland” eller ”Venden”. Namnet ”Pommern” kommer däremot från vendernas eget namn ”Pomore”, som betydde ”det vid havet belägna”. Notera också att slaverna själva inte använder begreppet ''vender'' utan har andra klassificeringar, t.ex. [[Polabiska slaver]] ([[polska]]: Słowianie połabscy), dvs "slaver vid Labe/[[Elbe]]".

Till folkgrupperna i Vendland hörde: 
* [[Obotriter]], levde längst i väster och skildes från [[Saxare|saxarna]] av den frankiska befästningskedjan [[Limes Saxoniae]] i nuvarande [[ Schleswig-Holstein]]. 
* [[Vendiska riken#Liutiziska alliansen|Liutizer]], i västra Pommern.
* [[Raner (vender)|Raner]], på ön [[Rügen]].
* [[Kasjuber]], längst i öster, vid [[Gdańskbukten]] (Pomerellen), med det [[Balter|baltiska]] folket [[pruser]] som grannar i öster.
* [[Sorber]], i södra Pommern.
* [[Heveller]], i södra Pommern.

Långt bort i tiden nämns i dessa trakter blomstrande handelsplatser, såsom Julin (sagans Vineta) på ön [[Wolin|Wollin]]. Kristendomen kom till Pommern redan på 800-talet, men först biskop [[Otto av Bamberg]] (två missionsresor 1124 och 1128) stadgade dess välde. Tidigare en del av det stora [[Vendiska riken|vendiska konungariket]], fick Pommern med [[Świętobór]] (Svantibor), år 1062, egna furstar. Vid hans död (1107) fick de bägge äldre sönerna landet i väster, Slavien eller Pommern i egentlig mening (landet emellan [[Peene (flod)|Peene]] och [[Parsęta|Persante]]), de bägge yngre den östra delen, Pommerellen (landet emellan Persante och [[Wisła|Weichsel]]), där Świętobórs ätt dog ut 1295.

Den östra, större delen av Pommerellen avstods 1308 till [[Tyska orden]], men det övriga tillföll den i egentliga Pommern regerande grenen av [[Huset Grip]], som 1325 därjämte förvärvade Rügen. Två av Świętobórs sonsöner i egentliga Pommern tog 1170 hertigtitel och fick den 1181 bekräftad av kejsar [[Fredrik I Barbarossa|Fredrik I]]; men länshögheten lades i den [[Mark Brandenburg|brandenburgske]] [[markgreve]]ns hand.

=== Tysk kolonisation ===
Med länshyllningen i [[Lübeck]]
1181 börjar Pommern inträda i kretsen av tyska stater. Tyska kolonister började strömma in och den [[Pomoraner|slaviska befolkningen]] tynade så småningom bort eller assimilerades.

Kamp med grannstaterna och med [[Hansan|hansestäderna]] fyller Pommerns medeltida historia. Förhållandet till
Brandenburg växlade, tills 1529 fördraget i Grimnitz gjorde Pommern till [[riksomedelbar]]t hertigdöme, men gav Brandenburgs fursteätt exspektans till hertigdömet. Vid nyare tidens början omfattade Pommern nästan fullständigt den senare [[Preussen|preussiska]] provinsen Pommern.

===Pommerns delningar===
{{huvudartikel|Pommerns delningar}}
Efter att sedan 1295 ha varit delat på linjerna Pommern-[[Stettin]] och Pommern-[[Wolgast]] samlades det vid denna tid i en enda härskares hand, [[Bogislav X av Pommern|Bogislav X]]:s, en furste som efter en 50-årig regering avled 1523. Vid hans sons död, 1531, delades det åter mellan de båda linjerna. [[Barnim IX]] tog Stettin, [[Filip I av Pommern|Filip I]] Wolgast och Rügen, men båda förenade sig att genomföra [[reformationen]], och den gemensamma [[lantdag]]en i [[Trzebiatów|Treptow]] 1534 antog [[Bugenhagen]]s kyrkoordning.

1629 slöts även ett fördrag.

Trots att [[Barnim X]] 1569 nedlade sin makt till förmån för wolgastska linjen, fortfor ändå splittringen. De wolgastska hertigarna slöt nämligen med varandra det så kallade Jasenitzska fördraget 1569, som grundlade skillnaden emellan [[Vorpommern]] ("die wolgastische Ort") och [[Hinterpommern]] ("die stettinische Ort"). Indelningen gjordes inte efter naturliga gränser, efter [[Oder]]s lopp, då [[Gryfino|Greifenhagen]], [[Banie|Bahn]] och [[Swobnica|Wildenbruch]], trots att de var belägna öster om Öder, lades till Vorpommern, medan Stettin och [[Garz (Usedom)|Garz]], som ligger på Oders västra sida, tillföll Hinterpommern.

===Trettioåriga kriget===
[[Fil:Pomeraniae Ducatus Tabula.jpg|miniatyr|390px|Pommern på 1600-talet]] 
1621 blev [[Bogislav XIV av Pommern|Bogislav XIV]] hertig av Stettin. 1625 ärvde han även den utslocknade wolgastska linjen, och med honom utdog 10 mars 1637 svärdssidan av Pommerns gamla fursteätt [[Huset Grip|Grip]]. Under hans regering hade Pommern blivit en valplats för [[Trettioåriga kriget]]. [[Stralsund]], belägrat av de kejserliga, knöt i juni 1628 förbund med [[Gustav II Adolf]], som därigenom vann en fast punkt i Pommern. Ett "evigt" förbund ingicks mellan honom och hertig Bogislav 10 juli 1630. Före årets utgång hade svenskarna fullbordat landets militära ockupation, och från den stunden var Sveriges kung den verklige härskaren där. Gustav Adolf erkände Brandenburgs successionsrätt, men fäste därvid det villkor, att kurfursten Georg Vilhelm skulle bryta med kejsaren.

Med tanken fäst på den förestående tronledigheten antog Pommerns ständer år 1634 en regementsförfattning, som uppdrog interimsstyrelsen åt ett åttamannadirektorium. Men då Brandenburg 1638 skaffade sig kejsarens [[investitur]] på länet, fick direktoriet befallning att upplösa sig. Befallningen måste åtlydas, och Pommern föll i fullständig anarki, varpå Sverige tog över styrelsen över provinsen. Den ordnades tills vidare i militärisk anda ett "Concilium status" i Stettin ledde från 1641 ärendena, till dess omsider freden gav [[Hemulsansvar|rättslig hemul]] åt Sveriges styrelse.

Genom [[Westfaliska freden]] 1648 erhöll Brandenburg Hinterpommern, utom Stettin och en landsträcka öster om Oder (amten [[Damm (amt)|Damm]] och [[Gollnow]]) samt ön Wollin. Dessa områden lades jämte hela Vorpommern samt öarna [[Rügen]] och [[Usedom]] till Sverige, som även fick arvsrätt till Hinterpommern efter Brandenburg - allt som län av kejsaren. Den för Sverige förmånliga Stettinrecessen 1653 avgjorde tvisten med Brandenburg rörande gränsen. Åt [[Mecklenburg]] gick gränsen, enligt reglering år 1591, längs [[Trebel]] och [[Recknitz]]. I allt innefattade det svenska området omkring 200 kvadratmil.

===Svenska Pommern===
{{huvudartikel|Svenska Pommern}}
Pommerns historia under svenskt välde är länge en historia om mycken strid och nöd. Sedan under åren 1657-59 polacker, österrikare och brandenburgare härjat i landet, kom de svåra krigsåren 1675 -79, då danskars och brandenburgares överenskommelse, att de förra skulle ha Rügen, de senare det egentliga Pommern, syntes gå i fullbordan. Men båda måste uppge sina anspråk, Danmark i [[Freden i Lund|Lund]] 1679, Brandenburg i [[Freden i Saint-Germain (1679)|S:t Germain]] samma år. Brandenburg vann blott den lilla sträckan på Oders östra strand med [[Gryfino|Greifenberg]] och [[Banie|Bahn]] samt [[Gollnow]] i pant för en penningsumma (som dock 1693 inbetaltes). De första åren av det [[stora nordiska kriget]] lämnade Pommern oberört. Men sedan kejsarens och sjömakternas underhandlingar om neutralitet för [[Tysk-romerska riket]] hade strandat på [[Karl XII]]:s motstånd, nalkades stormen även dit. I augusti 1712 vältrade sig danska, ryska och polska skaror över gränsen. [[Magnus Stenbock]] kunde skaffa blott ett ögonblicks luft. 1713 uppträdde Preussen först som tvetydig medlare (sekvestrationstraktaterna i juni och okt. 1713), snart som öppen fiende. Karl XII ledde ett helt år (nov. 1714-dec. 1715) försvaret från Stralsunds murar, men måste omsider fly. Rügen och Vorpommern ovan Peene blev danskarnas byte, resten besattes av preussarna. Danmark måste dock lämna sin andel tillbaka genom [[freden i Frederiksborg]] 3 juni 1720, men Preussen fick behålla sin erövring i [[Freden i Stockholm|Stockholmsfreden]] 20 januari 1720, där Sverige avträdde alla de delar av Hinterpommern, som vunnits 1648, samt därtill Vorpommern söder om Peene och öarna Wollin och Usedom. Återstoden av Sveriges pommerska provins, det så kallade [[Svenska Pommern]], utgjorde 70 kvadratmil och var i svensk ägo till år 1815.

===Under preussiskt styre===
{{huvudartikel|Pommern (provins)}}
[[Fil:Provinz Pommern 1905.png|miniatyr|Den preussiska provinsen Pommern år 1905.]]
Ett försök att genom det så kallade [[Pommerska kriget]] (1757–1762) återta det som förlorats misslyckades. [[Gustaf IV Adolf]]s deltagande i [[Napoleonkrigen|kriget mot Napoleon]] 1805–1807 ledde till Pommerns ockupation av fransmännen 1807–1810. I [[freden i Kiel]] 14 januari 1814 gav Sverige Pommern åt Danmark i ersättning för [[Norge]].

Pommerns öde bestämdes varaktigt genom Preussens traktater med Danmark 4 juni och med Sverige 7 juni 1815. Preussen erhöll landet, men överlämnade i stället [[Sachsen-Lauenburg]] och 2,6 miljoner [[thaler]] till Danmark samt 3,5 miljoner thaler som krigskostnadsersättning till Sverige, Det nyvunna landet införlivades som [[Neuvorpommern]] med den förra preussiska provinsen [[Pommern (provins)|Pommern]] som skulle förbli tysk fram till 1947.

I administrativt hänseende var Pommern indelat i 3 regeringsområden: [[Stettin]] med 14, [[Köslin]] med 13 och [[Stralsund]] med 6 [[Landkreis|kretsar]]. Till Preussens andra kammare sände provinsen 26 ombud, till tyska riksdagen 14. En preussisk prins var ofta [[ståthållare]] i provinsen. Provinsregeringens säte var Stettin. Provinsen har sin [[oberlandesgericht]] i Stettin, 5 [[landgericht]]e, 59 [[amtsgericht]]e och 2 handelskamrar. Uppsikten över den [[Tysklands evangeliska kyrka|evangeliska landskyrkan]] utövas av [[konsistorium]] i Stettin. Katolikerna lyda till större delen under Breslaus biskopsstift. Militäriskt hörde Pommern till den 2:a armékårens område, utom de 5 östligaste kretsarna, som tilldelades 17:e armékåren. -
Pommerns vapen var en röd grip i silverfält (se faktarutan).

=== Efter första världskriget ===
Efter [[första världskriget]] [[1920]] när [[Polen]] restaurerades efter tidigare delningar, tillföll [[Pommerellen]] (med undantag av [[Gdańsk|Danzig]]) Polen. Danzig blev en [[fristat]]. Av det egentliga Pommern tillföll en ytterst ringa del Polen emedan huvuddelen kvarstod som [[Preussen|preussiska]] provinsen [[Pommern (provins)|Pommern]] inom [[Tyska riket]]. Demografiskt var Pommern befolkad av tyskar, emedan det i de östra delarna, Pomerellen, var en blandning av [[polacker]], [[tyskar]] och [[kasjuber]]. År [[1939]] hade provinsen en areal av 38.401 kvadratkilometer (minskat genom första världskriget) och hade en folkmängd om 2.405.021 invånare. Huvudstad var [[Stettin]] - idag det polska Szczecin.

=== Andra världskriget och dess följder ===
Under [[andra världskriget]] blev en del av den polska befolkningen naturaliserade tyskar, en del av den polska intelligentian blev internerad (bland annat i koncentrationslägret [[Stutthof]]) och/eller dödad, eller förflyttade från området. Efter kriget, år [[1945]] tvångsförflyttades den tyska befolkningen av [[Röda armén]] från Pommern mellan floden [[Oder]] och [[Ostpreussen]] till [[Tyskland]], under brutala former, bland annat otaliga [[våldtäkt]]er och [[mord]]. Samma öde, om än i mindre skala, drabbade den polska befolkningen i [[Litauen]], [[Vitryssland]] och [[Ukraina]], vilken tvångsförflyttades till Pommern öster om [[Oder]]. Pommern kom på detta vis att bli en del av den [[Sovjetunionen|sovjetiska]] expansionspolitiken: [[Polen]]s gränser försköts västerut (på bekostnad av Tyskland och till fördel för Sovjetunionen), tyskar tvingades lämna sina hem och flytta västerut inom Tyskland, polacker tvingades lämna sina hem och flytta västerut inom Polen, medan sovjetisk (rysk, ukrainsk och belarusisk) befolkning slog sig ned i gamla polska områden.

De polsk-tyska gränserna erkändes av [[Västtyskland]] under 1970-talet som en följd av [[Willy Brandt]]s [[ostpolitik]], för vilken Brandt fick [[Nobelpriset]] [[1971]]. Avtalet var ett viktigt steg för att normalisera förhållanden mellan Västtyskland och [[Polen]]. När Tyskland återförenades [[1990]] erkändes [[Oder–Neisse-linjen]] som tysk östgräns, vilket slutligt avgjorde Pommerns tillhörighet.

Idag tillhör området huvudsakligen [[Polen]] (''[[Hinterpommern]] samt östra [[Vorpommern]]''), samt det [[Tyskland|tyska]] [[Tysklands förbundsländer|förbundslandet]] [[Mecklenburg-Vorpommern]] (''västra delen av [[Vorpommern]]'').
[[Fil:Administrative division of pomerania.png|thumb|500px|Pommerns administrativa indelning idag]]

== Källor ==
{{ugglan|artikel=Pommern|url=https://runeberg.org/nfca/0719.html|år=1915}}
=== Noter ===
<references>
<ref name="Stahn">{{Bokref |titel=DuMont BILDATLAS Ostseeküste |efternamn=Stahn |förnamn=Dina |år=2021 |utgivare=Dumont Reiseverlag |språk=tyska |isbn= |sid=114 |kapitel=Daten & Fakten |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=eAktEAAAQBAJ&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PT114&dq=h%C3%B6chster%20berg%20Vorpommerns&hl=sv&pg=PT114#v=onepage&q&f=false }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{commons|Pomerania}}


[[Kategori:Polens historia]]
[[Kategori:Polens geografi]]
[[Kategori:Pommern| ]]
[[Kategori:Polen under andra världskriget]]