Visa källa för Pluralis

'''Pluralis''' eller '''plural''' (''flertal'') är ett [[numerus]] som betecknar flertal.<ref>{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pluralis|titel=pluralis|hämtdatum=2018-06-05|verk=ne.se|språk=}}</ref> ''Pluralis'' är den traditionella språkvetenskapliga formen,<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=pluralis&pz=1|titel=pluralis|hämtdatum=2018-06-17|verk=svenska.se|språk=}}</ref> medan ''plural'' är den allmänna stavningen i sammansättningar.

Exempel: ordet "datorer" är (böjt) i pluralis (är en plural), och "dator" är i [[singular]]is, dvs. ental. Förkortas i ordböcker som pl.

Ett substantiv har '''nollplural''' om dess obestämda [[plural]]form är identisk med dess [[singular]]form. Nollplural är vanligt i [[germanska språk]], och återfinns i [[svenska]]n främst hos ord med [[neutrum]]genus som slutar på konsonant, och hos ord med [[utrum]]genus med ändelsen -are, -ier eller -iker.

Exempel: ett hus, flera hus; en arbetare, flera arbetare; en indier flera indier; en fysiker flera fysiker.

Inom [[Morfologi (lingvistik)|morfologin]] markeras nollplural med [[nollmorfem]]et ''-Ø''. Alltså, flera arbetare-Ø, flera röd-a hus-Ø.<ref>{{bokref|efternamn=Ericson |förnamn= Malin |titel=STOCKHOLMS UNIVERSITET SPRÅKVETENSKAPLIGA ELEMENTA FÖR ORIENTALISTER - GRAMMATIK |år=2010 |utgivare=Stockholms Universitet - Instituationen för lingvistik |sid=10 |url=http://www.orient.su.se/polopoly_fs/1.38147.1320326860!/Grammatik_2011.pdf |hämtdatum=27 augusti 2014 }}</ref>

Närliggande begrepp är [[singulare tantum]] (ord som enbart förekommer i singular) och [[plurale tantum]] (ord som enbart förekommer i plural). Begreppen är dock inte identiska med nollplural, då de antyder att den ena numerusformen saknas för ett ord, medan nollplurala ord har båda numerusformerna (emellertid identiska med varandra).

== Substantiv ==
I modern svenska finns sju inhemska substantivsuffix med betydelsen flertal: ''-or, -ar, -er. -r'', ''-n'', -on och så kallad nolländelse, dvs ingen ändelse (ex. flera "ord"). Det finns också två substantivsuffix med betydelsen bestämd flertal: ''-na'' och ''-en''. Anledningen till att de senare [[suffix]]en inte kan sägas betyda enbart bestämd form är att de ord som använder dem använder andra bestämdhetssuffix i singularis, varvid -na som i ''klockorna'' och -en som i ''hörnen'' är laddade med två betydelseelement. I bestämd form plural av svenska substantiv anges alltså flertal på två ställen, såvida de inte saknar pluralsuffix för obestämd form, som ''hörn'' gör. 

Exempel på -on ändelse  är ett öra flera öron, ett öga flera ögon, ett pära flera päron.

Svenska [[adjektiv]] berörs av numerus. I obestämd [[species (grammatik)|species]] har de i allmänhet en särskild form i flertal, vilken dock används också för ental i bestämd form och för [[adjektivattribut]] som föregås av [[genitivattribut]] (varpå dock det följande substantivet alltid har obestämd form, till exempel "Eriks röda bil").

Pluralformen för [[perfektparticip]] slutar på -a eller -e: ''gripna, ratade, nöjda, betrodda, lästa''.

Pluralformen för [[pronomen|pronomina]] slutar normalt på -a: ''dessa, mina, många, övriga, sådana, egna, sista, vänstra''.

Exempel på dubbla pluralformer är ''kollega'' pl. ''kollegor'' el. ''kolleger''.

== Verb ==
I äldre svenska, fram till omkring 1950 (mot slutet främst i skriftspråket), liksom i många andra [[språk]], påverkades [[verb]]ens finita former av numerus. Dessa former var beroende av numeruset hos [[Sats (lingvistik)|satsens]] [[Subjekt (grammatik)|subjekt]]. I [[presens]] plural sammanföll formerna med infinitiv för alla verb utom ''vara''. Andra person plural är ett undantagsfall. Den gamla formen ''I'' användes länge (med ändelsen ''-en'' (''I hoppen'', ''I kunnen'', ''I ären'' osv.), men när det talspråkligare ''ni'' infördes i skriften följde den talspråkliga singularisformen med, fastän ''ni'' är en pluralform. För övriga numerus böjdes verben som följande:
  ''jag/du/han/hon hoppar - vi/de hoppa''
  ''jag/du/han/hon kan - vi/de kunna''
  ''jag/du/han/hon är - vi/de äro''
  ''jag/du/han/hon skall - vi/de skola''
För de [[starka verb]]en fanns också en form för [[preteritum]] plural som bildades med ändelsen ''-o'' på samma [[ordstam|stam]] som imperfekt [[konjunktiv]]:
  ''vi/de skrevo, sprungo, gåvo, fingo, gingo, voro, blevo''
Det fanns dessutom tidigare en form för andra person pluralis: ''I gåven'' (=ni gav). Alla dessa verbpluraler har länge varit försvunna i samtalsspråket både i standardspråket och i många [[dialekt]]er. Verbens pluralformer finns möjligen kvar i äldre oredigerade lagparagrafer, i [[pastisch]]er samt i vissa stelnade uttryck: ''Obehöriga äga ej tillträde''; ''Därom tvista de lärde''.
I betydligt äldre svenska böjdes verben även för första person pluralis och första, andra och tredje person singularis. Andra person böjdes då oftast med ”om” som ändelse. Nedan böjs verbet att vara såsom det skulle ha böjts för sjuhundra år sedan.
  ''Jag äm''
  ''Du (ni) äst''
  ''Han/hon/den/det är''
  ''Vi ärom''
  ''I ären''
  ''De äro''

== Substantivs pluraländelser i olika språk ==
*[[engelska]]: '''-s''', '''-es'''
*[[franska]]: '''-s''', '''-x'''
*[[japanska]]: ''pluraländelse saknas''
*[[katalanska]]: -s,{{anm|Feminint slut-''a'' byts där mot ''-e-''.<ref name=gec>{{Webbref|url=https://www.enciclopedia.cat/EC-GEC-0239112.xml|titel=plural|hämtdatum=2018-06-17|verk=enciclopedia.cat|språk=katalanska}}</ref>}} -ns,{{anm|Hos många substantiv med slut-''à''; ''à'' ersätts samtidigt av ''-a-''.<ref name=gec/>}} -os,{{anm|Ordstammens slut-''s'' efter betonad vokal dupliceras i regel.<ref name=gec/>}} [[nollplural]]{{anm|Vanligen efter slut-''s'' och obetonad vokal.<ref name=gec/>}}
*[[kinesiska]]: '''們/们''' (endast med personligt pronomen eller ord som syftar på personer, annars ingen ändelse)
*[[persiska]]: '''-ân''', '''-hâ'''
*[[portugisiska]]: '''-s'''
*[[ryska]]: '''-i''', '''-a''', '''-e'''
*[[spanska]]: '''-s, -es'''
*[[svenska]]: '''-ar''', '''-or''', '''-er''', '''-r''', '''-n, -on'''
*[[tyska]]: '''-e''', '''-en''', '''-er''', '''-s'''
*[[esperanto]]: '''-j'''

== Se även ==
*[[Singularis]]

==Kommentarer==
{{anmärkningslista}}

==Referenser==
<references>
</references>

==Externa länkar==
* {{wiktionarypar|plural}}

{{KGN}}

[[Kategori:Numerus]]