Visa källa för Magnetkanon

{{omdirigering|rälskanon|artilleripjäser som går på räls|järnvägsartilleri}}
{{Multiple image | perrow = 2 | total_width = 400 | header = {{big|Elektromagnetisk rälskanon}}
| image1 = JGSDF Railgun 02.png
| image2 = Railgun usnavy 2008.jpg
| footer = {{ubl|<u>Övre vänster:</u> Japansk mangetkanonprototyp.|<u>Övre höger:</u> Skjutprov med magnetkanon av [[amerikanska flottan]].}}
| caption_align = center
}}
'''Magnetkanon''' (''elektromagnetisk kanon'')<ref name="svt 2014-04-18"/> eller '''rälskanon''' (av {{lang-en|railgun}})<ref name="foi 2015-11"/> är ett [[skjutvapen]] som använder  [[elektromagnetism]] för att skjuta iväg projektiler med mycket hög [[mynningshastighet]]. Jämte [[eldvapen]] använder magnetkanoner ingen traditionell explosiv [[drivladdning]] för framdrivning av projektiler, utan istället används två stycken elektrifierade skenor ({{lang-en|rail}}, "räls") för riktning och acceleration av projektiler (jämför [[eldrör]]), varifrån namnet "rälskanon" kommer från.

Historiskt har magnetkanoner främst varit förpassad till [[science-fiction]] och experiment, främst på grund av dess stadsförbrukande elektriska behov, men i modern tid har diverse projekt antagits för a producera funktionella magnetkanoner i vapensyfte.<ref name="foi 2015-11"/><ref name="svt 2014-04-18"/>

== Princip ==
[[Fil:Railgun-1sv.png|mini|Principschema över en magnetkanon.]]
[[Fil:JGSDF Railgun 03(sv) (cropped).png|mini|Japansk magnetkanonprojektil. Ankar-travaren leder strömmen mellan skenorna.]]
Principen för ''elektromagnetiska kanoner'' är en [[linjärmotor]]baserad [[Skjutvapen|skjutanordning]] som använder [[elektromagnetisk kraft]] för att skjuta iväg projektiler från två stycken skenor. För skott placeras en [[drivspegelprojektil]] mellan skenorna, vars [[drivspegel]] löper som travare i var skenas ränna, varefter ström leds genom den ena av de två skenorna, genom drivspegeln och tillbaka genom den andra skenan vilket skapar ett [[magnetfält]]. Magnetfältet skapar i sin tur [[Lorentzkraft]] som får projektilen att accelerera till mycket hög hastighet. När projektilen lämnar skenorna bryts strömmen, varefter drivspegeln lossnar och projektilen far iväg med enorm [[utgångshastighet]]. Medan eldvapen har svårt att uppnå utgångshastigheter över 2000 meter per sekund (mach 5,9) kan magnetkanoner lätt överskrida utgångshastigheter om 3000 meter per sekund (mach 8,8).

;Principskisser av tysken Joachim Hänsler, 1944
<gallery mode="packed" heights="180" style="text-align:left">
Fil:German railgun Bild 1-2.gif|skenaggregat
Fil:German railgun Bild 3.gif|skensnitt
Fil:German railgun Bild 4.gif|[[drivspegelprojektil]] med travare
</gallery>

== Namn ==
Det som i fiktionen och på engelska kallas ''railgun'' har inget ordentligt etablerat svenskt namn.<ref name="svt 2014-04-18"/> Termen "elektromagnetisk kanon", som bland annat används på [[franska]]: ''canon électro-magnétique'' (kortform: ''canon électrique'', "elkanon"), är ett tänkbart men otympligt begrepp, då i behov av en kortform (emk, emkan, em-kanon?). Förkortningar som "elkanon" och "magnetkanon" (magnetvapen) har föreslagits.<ref name="svt 2014-04-18"/> Dessa begrepp är dock ej problemfria, eftersom de även kan beskriva {{ILL|en|spolkanon|coilgun}} ({{lang-en|coilgun}}) och {{ILL|en|gausskanon|gaussgun}} ({{lang-en|gaussgun}}), etc.<ref name="gauss-kanon"/>

[[Totalförsvarets forskningsinstitut]] (FOI) och [[Försvarets materielverk]] (FMV) har internt sedan viss period tillbaka använt begreppet "rälskanon", en direktöversättning av engelskans ''railgun''.<ref name="svt 2014-04-18"/><ref name="foi 2015-11"/> Detta är heller ej problemfritt eftersom rälskanon även kan beskriva [[järnvägsartilleri]], dock ej lika avsevärt eftersom sådant varit föråldrat sedan [[andra världskriget]]. Alternativet "skenkanon", som kan ses som en förbättrad översättning från viss teknisk vinkel med avseende på att anordningen använder drivspegeln som "travare" (släde/gliddon), vilket traditionellt hophör med benämningen "skena",<ref name="Travare"/> jämte [[hjul]]/[[rullager]] som hophör med benämningen "räls", är i sig problematisk eftersom skenkanon militärt kan avse [[skenmål]] av kanoner.

Oavsett problematiken har "magnetvapen" varit avsevärt vanligare än "rälskanon" bland svenska nyhetsartiklar i modern tid enligt [[kungliga biblioteket]]s dagstidningsarkiv, med 7 användningar 2013 och 10 användningar 2014,<ref name="kb.se magnetvapen"/> jämte ett resultat för "rälskanon" från 1987, där [[Svenska Dagbladet|svenska dagbladet]] översatt ''railgun'' till "grovhuggen svenska".<ref name="kb.se rälskanon"/> "Elektromagnetisk kanon" är dock det avsevärt vanligaste begreppet oavsett avsedd konstruktion (rälskanon, spolkanon, gausskanon), med 53 träffar mellan 1902 och 2014.<ref name="kb.se elektromagnetisk kanon"/> Den tidigaste artikeln som beskriver en elektromagnetisk kanon med "skenor"  publicerades 8 januari 1934 i Trelleborgstidningen (1897–1954).<ref name="kb.se elektromagnetisk kanon skenor"/>

== Historia ==
[[Fil:Space railgun.jpg|miniatyr|Konceptteckning av en magnetkanonbeväpnad försvarssatelit, 1984.]]
Konceptet för magnetkanoner har funnits på pappret under lång tid och en fungerande småskalemodell skapades 1917 av franske uppfinnaren André Louis Octave Fauchon-Villeplée och det franska batteriföretaget "Tudor Ackumulator Aktiebolag" ({{lang-fr|Société anonyme des accumulateurs Tudor}}). Tekniken är dock dyr och svårutvecklad, varav magnetkanoner under mycket lång tid var förpassad till [[science-fiction]] och experiment.

Sedan 1990-talet har dock det militära intresset för magnetkanoner ökat och i modern tid förekommer flera militära utvecklingsprojekt av magnetkanoner. Den avsevärt högre potentiella projektilhastigheten jämte konventionellt [[eldrör]]sartilleri gör magnetkanoner eftertraktade som [[Sjöartilleri|örlogsbeväpning]] mot inkommande [[sjömålsrobot]]ar och dylikt.

2010 rapporterade tidningen [[Ny Teknik]] att en magnetkanon gjort ett rekordskott där man lyckats nå en mynningshastighet på 9000 km/h (nästan 8 gånger [[ljudets hastighet]]) och att man beräknar kunna skjuta en 10 kilos projektil 20 mil med magnetkanon, vilket är 20 gånger längre än med konventionellt eldrörsartilleri. Detta kräver dock en urladdning på 30 [[megajoule]].<ref name="nt 2010-12-17"/>

== Bilder ==
<gallery widths="180" heights="120">
Fil:Office of Naval Research-funded Electromagnetic Railgun launchers at the Naval Surface Warfare Center 03.jpg|Magnetkanonprototyp av [[BAE Systems]] i "skjutbock". Notera högen batterier i bakgrunden.
Fil:Office of Naval Research Electromagnetic Railgun - Naval Surface Warfare Center Dahlgren Division 02.jpg|miniatyr|Magnetkanonprototyp av [[BAE Systems]] i "provbock".
Fil:Record Setting Firing of Railgun.ogv|Video av skjutprov med magnetkanon av [[amerikanska flottan]], 2008.
</gallery>

== Referenser ==
{{enwp |url=https://en.wikipedia.org/wiki/Railgun |artikel=Railgun |datum=2023-03-06 }}

=== Webbkällor ===
*{{Webbref |url=https://app.tt.se/grafikobjekt/graphic/gf162614 |titel=Så fungerar en magnetkanon |hämtdatum=2023-03-06 |datum=2014-04-18 |verk=[[TT Nyhetsbyrån]] |utgivare=tt.se |språk=sv }}

=== Noter ===
<references>
<ref name="gauss-kanon">{{Webbref |url=https://www.ftf.lth.se/fileadmin/ftf/Course_pages/FAFA55/2013/FAFA55projekt2013.pdf |titel=Optimering av magnetkanon |hämtdatum=2023-05-28 |format=fysikrapport |verk=[[Lunds universitet]] |utgivare=ftf.lth.se |sid=34-41 |språk=sv }}</ref>
<ref name="Travare">{{Webbref |url=https://www.saob.se/artikel/?seek=travare&pz=1 |titel=Travare |hämtdatum=2023-05-28 |år=2007 |verk=[[Svenska Akademiens ordbok]] |utgivare=saob.se |språk=sv }}</ref>

<!-- Nyhetskällor -->
<ref name="nt 2010-12-17">{{Webbref |url=http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3043295.ece |titel=Rekordskott med magnetkanon |hämtdatum=2023-03-06 |datum=2010-12-17 |verk=[[Ny Teknik]] |utgivare=nyteknik.se |språk=sv |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101220023745/http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3043295.ece |arkivdatum=2010-12-20 }}</ref>
<ref name="svt 2014-04-18">{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/magnetvapen-kan-bli-verklighet |titel=Magnetvapen kan bli verklighet |hämtdatum=2023-05-28 |datum=2014-04-18 |format=nyhetsartikel |verk=[[SVT Nyheter]] |utgivare=svt.se |språk=sv |citat=Fakta: Elektromagnetisk kanon, Det som i fiktionen och på engelska kallas railgun har inget etablerat svenskt namn. Den otympliga termen ”elektromagnetisk kanon” är en tänkbar variant. En del vill förkorta till elkanon eller magnetvapen. Försvarets materielverk (FMV) har internt kallat det rälskanon. }}</ref>
<ref name="kb.se magnetvapen">{{Webbref |url=https://tidningar.kb.se/?q=magnetvapen |titel=Kungliga biblioteket, Svenska dagstidningar: "magnetvapen" |hämtdatum=2023-05-28 |utgivare=tidningar.kb.se }}</ref>
<ref name="kb.se rälskanon">{{Webbref |url=https://tidningar.kb.se/?q=rälskanon |titel=Kungliga biblioteket, Svenska dagstidningar: "rälskanon" |hämtdatum=2023-05-28 |utgivare=tidningar.kb.se }}</ref>
<ref name="kb.se elektromagnetisk kanon">{{Webbref |url=https://tidningar.kb.se/?q=%22elektromagnetisk%20kanon%22 |titel=Kungliga biblioteket, Svenska dagstidningar: "elektromagnetisk kanon" |hämtdatum=2023-05-28 |utgivare=tidningar.kb.se }}</ref>
<ref name="kb.se elektromagnetisk kanon skenor">{{Webbref |url=https://tidningar.kb.se/?q=elektromagnetisk%20kanon%20skenor |titel=Kungliga biblioteket, Svenska dagstidningar: "elektromagnetisk kanon skenor" |hämtdatum=2023-05-28 |utgivare=tidningar.kb.se }}</ref>

<!-- FOI/FMV/FM -->
<ref name="foi 2015-11">{{Webbref |url=https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4140--SE |titel=Framtidstrender för luftvärnssystem |hämtdatum=2022-04-15 |författare=FREDRIK BEREFELT, BJÖRN LARSSON OCH OVE STEINVALL |år=2015 |månad=november |format=pdf |verk=[[Totalförsvarets forskningsinstitut]] (FOI) |utgivare=foi.se }}</ref>
</references>

[[Kategori:Vapen]]
[[Kategori:Elektromagnetism]]