Visa källa för Ludvig XIV av Frankrike

{{Regent|barn = [[Ludvig av Frankrike (1661-1711)|Ludvig]]<br />Anne-Elisbeth<br />Marie-Anne<br />Marie-Thérèse<br />Filip<br />Louis François<br />Louise<br />[[Louis Auguste de Bourbon, hertig av Maine|Louis Auguste]]<br />Louis César<br />[[Louise-Françoise de Bourbon|Louise-Françoise]]<br />Louise-Marie<br />[[Françoise-Marie de Bourbon|Françoise-Marie]]<br />[[Louis Alexandre de Bourbon (greve av Toulouse)|Louis Alexandre]]|begravningsplats = [[Klosterkyrkan Saint-Denis]], [[Saint-Denis]], [[Frankrike]]|bild = Louis XIV of France.jpg|bildtext = '''Ludvig XIV''',<br /> porträtterad av [[Hyacinthe Rigaud]] 1701|dödsdatum = 1 september 1715<br />{{Ålder i år och dagar|1638|9|5|1715|9|1}}|dödsplats = [[Slottet i Versailles]], [[Versailles]], [[Frankrike]]|efterträdare = [[Ludvig XV av Frankrike|Ludvig XV]]|far = [[Ludvig XIII av Frankrike|Ludvig XIII]]|födelsedatum = 5 september 1638|födelseplats = [[Slottet i Saint-Germain-en-Laye]], [[Saint-Germain-en-Laye]], [[Frankrike]]|företrädare = [[Ludvig XIII av Frankrike|Ludvig XIII]]|gemål = [[Maria Teresia av Österrike (1638-1683)|Maria Teresia av Österrike]]<br />[[Françoise d'Aubigné de Maintenon]]|kröning = 7 juni 1654<br />[[Notre-Dame de Reims|Notre-Damekatedralen]] i [[Reims]], [[Frankrike]]|mor = [[Anna av Österrike]]|namn = Ludvig XIV|namnteckning = Louis XIV Signature.svg|regeringstid = 14 maj 1643-1 september 1715<br />{{Ålder i år och dagar|1643|5|14|1715|9|1}}|succession = [[Lista över Frankrikes regenter|Kung av Frankrike och Navarra]]|ätt = [[Huset Bourbon|Bourbon]]}}

'''Ludvig XIV''' ({{lang-fr|Louis XIV}}), kallad solkungen (''le Roi Soleil''), född [[5 september]] [[1638]] i [[Saint-Germain-en-Laye]], [[Frankrike]], död [[1 september]] [[1715]] i [[Versailles]], [[Frankrike]], var kung av [[Frankrike]] och [[Navarra]] från [[14 maj]] [[1643]] till sin död.

Son till [[Ludvig XIII av Frankrike|Ludvig XIII]] och [[Anna av Österrike]] som var dotter till [[Filip III av Spanien]] och [[Margareta av Österrike (1584–1611)|Margareta av Österrike]]. Han besteg tronen ett par månader före sin femte födelsedag, men fram till [[1661]] styrdes riket av [[kardinal]] [[Jules Mazarin|Mazarin]]. Ludvig XIV var kung i 72 år och är därmed den längst regerande monarken i [[Europas historia]]. Ludvig stärkte Frankrikes position som stormakt och införde [[Absolut monarki|kungligt envälde]] i landet. Under hans tid vid makten utkämpade Frankrike tre storkrig: [[Fransk-nederländska kriget]], [[pfalziska tronföljdskriget]] och [[spanska tronföljdskriget]].

Hans roll i politiken och i militären fylldes i av namn som Mazarin, [[Nicolas Fouquet|Fouquet]], [[Jean-Baptiste Colbert|Colbert]], [[Louis II Condé|prinsen av Condé]], [[Anne Geneviève de Bourbon|Bourbon]], [[Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne|Turenne]], [[Sébastien Le Prestre de Vauban|Vauban]], [[Claude Louis Hector de Villars|Villars]] med flera. Även på den konstnärliga sidan ökade Frankrikes inflytande genom personer som [[Molière]], [[Jean Racine|Racine]], [[Madame de La Fayette|Lafayette]], [[Nicolas Boileau|Boileau]], [[Jean de La Fontaine|de La Fontaine]], [[Charles Le Brun|Le Brun]], Markisinnan de Sablé, [[Jules Hardouin-Mansart|Hardouin-Mansart]], [[Hyacinthe Rigaud|Rigaud]], [[Jean-Baptiste Lully|Lully]], [[André Le Nôtre|Le Nôtre]] med flera.

== Biografi ==
Fram till [[1661]] styrdes Ludvigs rike inte av honom personligen, utan av kardinal Mazarin. Under denna tid vann Frankrike i [[Westfaliska freden]] efter det [[trettioåriga kriget]].

När Ludvig personligen tog över regeringen var Frankrike [[Europa]]s mäktigaste stat. I det vidsträckta tyska kejsarriket hade franske kungen mer att säga till om än vad den tyske kejsaren hade.

Ludvig lät bygga till det av Ludvig XIII påbörjade slottet i [[Slottet i Versailles|Versailles]], som blev den stora förebilden för många andra regenter och furstar runt om i Europa när det gällde att skapa arkitektonisk inramning till furstlig makt.

=== Tidiga år ===
[[Fil:Louis XIV as an infant with his nurse Longuet de la Giraudiere.jpg|miniatyr|vänster|Ludvig som bebis med sin [[Amma (yrke)|amma]] Longuet de la Giraudiere.]]
Ludvig föddes [[1638]]. Hans föräldrar, [[Anna av Österrike]] och Ludvig XIII hade varit barnlösa i 23 år och nu var glädjen stor att en tronarvinge hade fötts. Han kallades "''Louis-Dieudonné''" (''"dieudonné" betyder "gudagåva"'').

Man har lyckats räkna ut att Ludvigs förfäder var 28&nbsp;% franska, 26&nbsp;% spanska, 11&nbsp;% tyska och österrikiska, 10&nbsp;% portugisiska, 8&nbsp;% italienska, 7&nbsp;% slaviska och 7&nbsp;% engelska.

Ludvig XIII avled och hans son Ludvig (XIV) blev [[kung]] [[14 maj]] [[1643]]. Hans mor bestämde att kardinal Mazarin skulle styra landet till dess att Ludvig var myndig.

Under sin uppväxttid sysselsatte sig Ludvig med militära övningar, med litterära studier (som visserligen blev rätt ofullständiga), samt med jakt. Kardinalen själv gjorde honom förtrogen med statens intressen och lärde honom grundligt principerna för en obegränsad kunglig makt och en erövringspolitik. Den unge monarken överlät med stort förtroende statens ledning åt Mazarin.<ref name=":0">{{Webbref|titel=136 (Världshistoria / Nya tiden 1650-1815)|url=https://runeberg.org/vrldhist/5/0158.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2022-01-15|språk=sv|förnamn=Hans|efternamn=Hildebrand|förnamn2=Harald|efternamn2=Hjärne|förnamn3=Julius von|efternamn3=Pflugk-Harttung}}</ref>

Det [[trettioåriga kriget]] slutade [[1648]] med den [[Westfaliska freden]]. Freden säkrade [[Nederländerna]]s [[självständighet]] från [[Spanien]] och startade även [[Sverige]]s inflytande i tyska och europeiska affärer. Men Frankrike tjänade mest på freden. Landet erhöll av [[Österrike]] [[Habsburg]]s områden i [[Alsace]] och några områden i nuvarande [[Tyskland]].
[[Fil:Europe map 1648.PNG|miniatyr|220px|Europa efter den Westfaliska freden 1648.]]
[[Fil:Ryttarporträtt med Ludvig XIV (1638-1715) och Maria Teresa drottning (1638-83), 1660 - Skoklosters slott - 99595.tif|miniatyr|Ryttarporträtt med Ludvig XIV och drottning [[Maria Teresia av Österrike (1638–1683)|Maria Teresa]], 1660. Skoklosters slott.]]
I slutet av det trettioåriga kriget startade [[fronden]], ett [[inbördeskrig]] i Frankrike. Detta minskade Frankrikes chanser att dra fördelar av Westfaliska freden. Orsaken till fronden var att makten hade blivit alltför centraliserad. Kardinal Mazarin försökte försvara kungahuset, något som urartade i [[kravall]]er i [[Paris]]. Folkmassan krävde att få se sin kung. Änkedrottningen flydde från huvudstaden. Strax efteråt skrevs Westfaliska freden på. [[Louis II Condé]] slog ner upproret.

Den andra fronden startade [[1650]], men slogs ned [[1653]].

=== Slut på krigen och personligt styre ===
Ett krig mot Spanien hade startat [[1635]] (i samband med det [[trettioåriga kriget]]). Spanien besegrades och [[1659]] avslutades kriget med [[freden vid Pyrenéerna]]. Frankrike erhöll hela [[Roussillon]], [[Artois]] samt delar av [[Flandern]] och [[Luxemburg]]. Ludvig tvingades också gifta sig med [[Maria Teresia av Österrike (1638–1683)|Maria Teresia av Spanien]], med en [[hemgift]] på 500&nbsp;000 [[Écu|guldécus]]. De gifte sig den [[9 juni]] [[1660]]. Hela hemgiften betalades aldrig av Spanien, som var [[bankrutt]].

Den 9 mars 1661 dog Mazarin. På morgonen följande dag framträdde Ludvig för ministrarna och förklarade:<ref name=":0" />

{{citat|Mina herrar, jag har låtit kalla eder hit för att säga eder, att det nu är tid, att jag själf regerar. I skolen gifva mig edra råd, så ofta jag beder eder därom. Jag förbjuder eder att underteckna något, hvad det vara må, till och med ett pass, utan min befallning. I skolen hvarje dag personligen aflägga räkenskap för mig och ej gynna någon framför den andre.}}

Därmed började Ludvig XIV:s självhärskardöme.

Frankrikes ekonomi var mycket dålig, och [[1665]] gjorde Ludvig [[Jean-Baptiste Colbert]] till [[finansminister]]. [[Statsskuld]]en minskades genom ett lättare skattesystem. För att öka [[export]]en av franska varor anställdes professionella arbetare från utlandet, bland annat [[järn]]arbetare från [[Sverige]] och [[Skeppsbyggnad|skeppsbyggare]] från Nederländerna. Kvaliteten ökade på varorna, exporten ökande och [[Örlogsflotta|flottan]] förbättrades. Colbert räknas till en av [[merkantilism]]ens grundare.
[[Fil:Louis XIV, King of France, after Lefebvre - Les collections du château de Versailles.jpg|miniatyr|220px|Ludvig XIV omkring 1670.]]
Ludvig genomförde också reformer, och skapade ett nytt [[Lag|lagsystem]], ''Code Louis''. Den innebar att Frankrike nu hade ett gemensamt lagsystem. Tidigare hade de norra delarna av Frankrike [[sedvanerätt]] (''coutume'') och de södra hade [[Romersk rätt|ett romerskt lagsystem]]. Den nya lagen skyddade också [[skog]]arna från förstörelse. 

Ludvig förklarade sig 1672 för [[Franska Akademien]]s beskyddare och han lät akademien hålla sina sammanträden i det kungliga palatset i Louvre. I samråd med Colbert upprättade han [[Académie des inscriptions et belles-lettres]] samt [[Franska vetenskapsakademin]]. På samma sätt sörjdes för konsterna. Först stiftades en akademi för de fria konsterna, därpå en fransk konstskola i Rom. Sedan följde en akademi för byggnadskonst och en musikakademi.<ref>{{Webbref|titel=156 (Världshistoria / Nya tiden 1650-1815)|url=https://runeberg.org/vrldhist/5/0178.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2022-01-15|språk=sv|förnamn=Hans|efternamn=Hildebrand|förnamn2=Harald|efternamn2=Hjärne|förnamn3=Julius von|efternamn3=Pflugk-Harttung}}</ref> Ludvig XIV stödde också [[Molière]], [[Charles Le Brun]] och [[Jean-Baptiste Lully]], [[Jean de La Fontaine]], [[Pierre Mignard]], med flera ekonomiskt. Han gav uppdrag åt [[Hyacinthe Rigaud]] som blev hovmålare. Kompositörer som [[François Couperin]] blev berömda under hans tid.

Bland kända byggen kan nämnas [[Hôtel des Invalides]] och [[slottet i Versailles]]. [[Giovanni Lorenzo Bernini]] var arkitekt bakom flera andra kända byggen. Han anställde [[Claude Perrault]] till att bygga en ny del i slottet [[Louvren]].

=== Krig i Nederländerna ===
När Ludvigs svärfar och morbror [[Filip IV av Spanien]] avled [[1665]] blev [[Karl II av Spanien]] kung. Ludvig gjorde anspråk på [[Brabant]], ett område i dagens Nederländerna som styrdes av den spanske kungen hade "överlåtits" till hans hustru, Maria Teresia. På grund av detta startade [[devolutionskriget]] [[1667]]. Det varade till [[1668]]. Ludvig deltog själv i många operationer och [[Slag (krig)|slag]] i kriget, bland annat [[belägringen av Lille]]. Fredsavtalet skrevs i [[freden i Aix-la-Chapelle|Aix-la-Chapelle]] 1668. Frankrike erhöll alla erövringar i [[Flandern]] och staden [[Lille]]. 

Det blev ytterligare problem i Nederländerna. [[Johan de Witt]] fruktade att [[Vilhelm III av England|Vilhelm III, prins av Oranien]] skulle skaffa sig mer makt i Nederländerna efter [[Vilhelm II av Oranien]]:s död [[1650]]. Detta utlöste en maktkamp, som resulterade i det [[andra engelsk-nederländska kriget]]. Englands allierade Ludvig XIV erövrade snabbt både [[Flandern]] och [[Franche-Comté]]. Detta till trots formar dock England, Nederländerna och [[Sverige]] 1668 en trippelallians mot Frankrike, vars anspråk i Spanska Nederländerna stod i konflikt med den engelske kungens Karl II dito. 

[[Fil:Louis le Grand; Rigaud Hyacinthe.jpg|miniatyr|220px|Ludvig XIV av Hyacinthe Rigaud år 1701.]]
Trippelalliansen höll dock inte länge. År [[1670]] skrev [[Karl II av England|Karl II]] och Ludvig XIV på det [[hemliga avtalet i Dover]]. Man startade då krig mot den gemensamma fienden Nederländerna, det [[fransk-nederländska kriget]]. Fransmännen ockuperade stora delar av Nederländerna, och de Witt avsattes. Vilhelm III fick nu mer makt. Han skapade en allians med Spanien, vilket ledde till [[freden i Westminster]], där England lämnade kriget och återgick till [[status quo]]. Vilhelm III gifte sig med [[Maria II av England|Maria II]], kusin till Karl II. Ludvig beordrade nu att armén skulle ställas om till en mer defensiv position. 

Trots detta erövrades [[1674]] Franche-Comté och [[Alsace]] av fransmännen. Dessutom anslöt sig nu [[Sverige]] till kriget, på Frankrikes sida. I Sverige är denna konflikt mera känd som [[skånska kriget]]. Frankrike erövrade snabbt [[Gent]] och kriget tog slut [[1678]] med [[freden i Nijmegen]]. I fredsavtalet tvingades Spanien avträda Franche-Comté till Frankrike, medan Frankrike återlämnade alla territorier som man hade erövrat från Nederländerna under kriget. 

Ludvig själv var mycket missnöjd med fredsavtalet, även om det stärkte Frankrikes position i Europa. Han avskedade [[diplomat]]en [[Simon Arnauld]], eftersom han hade varit "för [[pacifism|pacifistisk]]."

Kungen förbättrade armén, men genom diplomati lyckades han göra fler landvinningar. Tack vare de oklara formuleringarna i fredsavtal på den här tiden, kunde han påstå att de territorier som hade avträtts till honom i tidigare fredsavtal, även skulle gälla de områden territoriet tidigare låg i. Detta slutade med att Frankrike ockuperade vissa städer och områden. Bland de ockuperade områdena fanns [[Strasbourg]] (ockuperat [[1681]], [[Luxemburg (stad)|Luxemburg]] och [[Saarbrücken]]. Det hela var [[Sébastien Le Prestre de Vauban|Vaubans]] idé.

Strasbourg erkändes som en del av Frankrike [[1697]], efter [[pfalziska tronföljdskriget]].

=== På höjden av sin makt ===
I början på 1680-talet tilltog Frankrikes makt kraftigt. Vid [[Jean-Baptiste Colbert]]s död [[1683]] hade skatteintäkterna tredubblats och ekonomin förbättrats. Europas furstar började efterlikna Ludvig, alltifrån hans [[konst]]smak, [[mat]]rätter han åt samt hans [[mode]], till Frankrikes politiska system. Många tog även officiella [[mätress]]er, bara för att det gjordes i Versailles. Frankrikes kolonier i [[Afrika]], [[Asien]] och i [[Amerika]] mångfaldigades. Upptäcktsresanden [[René-Robert Cavelier]] gjorde [[1682]] anspråk på området vid [[Mississippifloden|Mississippi]] och namngav det ''Louisiane'' (nuvarande [[Louisiana]]) efter Ludvig.
[[Fil:Pierre_Mignard_-_Françoise_d'Aubigné,_marquise_de_Maintenon_(1694).jpg|miniatyr|150px|Françoise d'Aubigné de Maintenon, Ludvigs andra hustru.]] 
[[Fil:Louis14-Versailles1685.jpg|miniatyr|300px|Dogen av Genua i Versailles, [[15 maj]] [[1685]]. Målning av [[Claude Guy Halle]].]]
På det religiösa planet försökte han reformera [[påve]]ns auktoritet.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Haag den 20 Septemb.|tidning=Ordinarie Stockholmiske Posttijdender|datum=1688-10-08|sid=7}}</ref> Kungens makt stärktes medan påvens minskade. Ludvig förbjöd påven att skicka [[Legat (diplomati)|legat]]er till Frankrike utan hans personliga medgivande. [[Biskop]]ar förbjöds lämna Frankrike utan hans godkännande, inga statstjänstemän fick [[bannlysning|bannlysas]] av påven med mera. 

Han förvandlade [[Versailles]] från ett jaktslott som användes av hans far till ett spektakulärt kungligt palats. Det byggdes om i fyra olika byggperioder. Han flyttade officiellt in i slottet den [[6 maj]] [[1682]]. Versailles bländande och respektingivande miljö var respekthöjande för landet, bland högt uppsatta personer, samtidigt som uppmärksamheten inte delades med folket. Hovlivet var lyxigt. Hovmännen levde i ett enormt överflöd av magnifika kläder, samtidigt som [[fest]]er, middagar med mera nästan alltid hölls på slottet. Hovmännen tävlade också om kungens uppmärksamhet; det var en ära att sitta vid samma bord som Ludvig, eller bära en [[ljusstake]] till hans sovrum. 

[[1685]] stod Ludvig XIV vid sin makts höjd. Ärkefienden Österrike var ockuperade av [[Osmanska riket]] till följd av [[Heliga ligan (osmanska krigen)|kriget mot Osmanska riket]]. Kriget började [[1683]] och avslutades [[1699]]. Storvesiren hade nästan erövrat [[Wien]], men [[1683]] lyckades [[Johan III Sobieski]] [[Slaget vid Wien|besegra turkarna]]. Under tiden hade Ludvig XIV fått kontroll över nya områden, till exempel [[Luxemburg]] och [[Strasbourg]], vilka skyddade gränsen och Frankrike från en invasion. Efter att den [[Leopold I (tysk-romersk kejsare)|tysk-romerske kejsaren]] svarat på attacken mot Wien, svävade inte riket i livsfara längre, men det Tysk-romerska riket återtog aldrig de provinser som Ludvig XIV hade annekterat. 

Frankrike bombade [[Genua]] [[1684]], som straff för att staden hade låtit spanjorerna låna stadens krigsfartyg i det tidigare avslutade fransk-nederländska kriget. I [[maj]] [[1685]] reste [[Doge|dogen]] till Paris för att be Ludvig om ursäkt. 

Hans hustru, Maria Teresia, avled [[1683]]. Det sägs att han gjorde sin "äktenskapliga plikt" varje dag, men ändå hade flera älskarinnor, av vilka de mest kända var [[Françoise Louise de La Baume Le Blanc de La Vallière]], [[Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan]] samt [[Marie-Angelique Fontanges]]. Som ett resultat av detta, fick han många utomäktenskapliga barn. Dessa gav han fina titlar, lät dem gifta in sig i förnäma släkter, till och med i den kungliga familjen. Han var dock mer trogen sin nästa fru, [[Françoise d'Aubigné de Maintenon]]. De gifte sig troligtvis i slutet av 1685, hemligt och [[Morganatiskt äktenskap|morganatiskt]], ett äktenskap som skulle vara fram till hans död.

Madame de Maintenon var [[katolik]] och hade konverterat från [[protestantismen]]. Tidigare hade hon stött en förföljelse av protestanter och pressat Ludvig XIV att återkalla [[ediktet i Nantes]], vilken gav [[hugenotter]]na en viss rätt att utöva sin religion. Ludvig stödde planen att återkalla ediktet, eftersom han ville ena Frankrike bakom en och samma religion – i det här fallet, den romerska katolicismen. 

I [[oktober]] [[1685]] utfärdade han [[ediktet i Fontainebleau]]. Det blev förbjudet att utöva någon annan religion än katolicismen, alla protestantiska och hugenottiska kyrkor revs eller stängdes. Den [[17 januari]] [[1686]] påstod Ludvig att endast 1&nbsp;000–1&nbsp;500 hugenotter fanns kvar i Frankrike. Omkring 200&nbsp;000 hugenotter lämnade Frankrike och sökte [[asyl]] i bland annat [[England]], Nederländerna, [[Danmark]], det [[Tysk-romerska riket]] och [[Nordamerika]].<ref>[[Jackson J. Spielvogel|Spielvogel]], ''Western Civilization – Volume II: Since 1500'' (5th Edition, [[2003]]) sid. 410 {{språkikon|en|engelska}}</ref> Hugenotterna tog med sin kunskap till sina nya hemländer, men folk i Frankrike ansåg ändå att ediktet var bra, bland annat eftersom [[Vauban]] tyckte så.

=== Pfalziska tronföljdskriget ===
[[Fil:Equestrian portrait louis xiv 1692.jpg|miniatyr|220px|Ludvig XIV vid belägringen av Namur.]]

På 1680-talet blev flera stater i Europa missnöjda över Frankrikes stora makt och startade den [[Augusburgska ligan]] mot Frankrike. Anledningen var bland annat att Frankrike [[1684]] ockuperat [[Luxemburg]]. I ligan ingick Tysk-romerska riket, [[Bayern]], [[Pfalz]], [[Mark Brandenburg|Brandenburg]], Sverige, Spanien och Nederländerna. År [[1688]] anföll Frankrike Pfalz och vann. Pfalz tvingades lämna ligan och med detta försvagades den ytterligare. 

Frankrike trodde att Englands katolske kung [[Jakob II av England|Jakob II]] skulle förbli neutral, men i samband med den [[ärorika revolutionen]], förändrades detta. Jakob II blev avsatt, och istället blev [[Vilhelm III av England|Vilhelm III]] kung och dennes hustru [[Maria II av England|Maria]] medregent och gick med i ligan. 

Det [[pfalziska tronföljdskriget]] kunde börja. 

Kriget gick bra för Frankrike. Kejsarens trupper var fullt upptagna med att kriga mot [[Osmanska riket]]. Frankrike stödde Jakob II.s försök att återta den engelska kronan, men den planen grusades i samband med [[slaget vid Boyne]]. Wiliamiterna kunde då sätta in fler trupper mot Frankrike på kontinenten. Men det hjälpte föga, då [[François-Henri de Montmorency]], känd elev till [[Louis II Condé]], krossade de allierade arméerna vid [[slaget vid Fleurus (1690)|slaget vid Fleurus]], [[slaget vid Steenkerque]] ([[1692]]) och [[slaget vid Neerwinden]] ([[1693]]). Under Ludvig XIV:s personliga ledning tog den franska armén [[Mons]] och [[Namur]] [[1691]] respektive [[1692]]. Efter [[slaget vid Marsaglia|slagen vid Marsaglia]] och [[slaget vid Staffarda|Staffarda]] och [[sjöslaget vid Beachy Head]] öppnades [[Katalonien]] för en fransk invasion. År [[1696]] tecknade [[Savojen|hertigen av Savojen]] ett fredsavtal med fransmännen. Senare erövrade fransmännen [[Barcelona]]. 

Fredsavtalet tecknades i [[freden i Ryswick|Ryswick]] [[1697]]. Frankrike avträdde vissa områden öster om [[Rhen]], bland annat [[Luxemburg (stad)|Luxemburg]], [[Freiburg im Breisgau|Freiburg]] och [[Breisach am Rhein]], men fick behålla [[Strasbourg]]. Frankrikes innehav av [[Haiti]] erkändes. Ludvig tvingades erkänna Vilhelm III och Maria II som regenter av England och lovade att inte stödja Jakob II. 

Den augsburgska ligan upplöstes och Frankrikes fiender var inte längre enade. Å andra sidan fick Spanien tillbaka Katalonien och allt annat territorium förlorat under kriget. 

Frankrikes makt var fortfarande stor. Ludvig föreslog att hans kusin [[François Louis, prins av Conti|François Louis]] skulle bli kung av [[Polen]], men istället blev [[August den starke]] Polens kung.

=== Spanska tronföljdskriget ===

Efter freden i Ryswick var den [[Lista över Spaniens statsöverhuvuden|spanska tronföljdsfrågan]] ett hett ämne i [[Europa]]. [[Karl II av Spanien|Karl II]] var mentalsjuk och kunde inte styra landet. Karl II regerade förutom Spanien också [[Neapel]], [[Milano]], [[Sicilien]], [[Spanska Nederländerna]] samt ett stort kolonialimperium i form av [[Spanska imperiet]]. Frankrike och Österrike gjorde båda anspråk på den spanska tronen. [[Filip V av Spanien|Filip, duc d'Anjou]], son till Ludvig XIV, ville regera Spanien, liksom [[Karl VI (tysk-romersk kejsare)|Prins Karl av Österrike]] (son till [[Leopold I (tysk-romersk kejsare)|Leopold I]]). Filip var avlägset släkt till [[Filip III av Spanien|Filip III]] och Karl var avlägset släkt med [[Maria Anna av Spanien]], dotter till Filip III.

Många europeiska länder fruktade, att om Frankrike eller kejsaren fick kontroll över Spanien skulle maktbalansen i Europa rubbas. England och Nederländerna hade därför en egen kandidat – [[Josef Ferdinand av Bayern]], sonson till [[Leopold I (tysk-romersk kejsare)|Leopold I]]. Ett avtal undertecknades [[1698]] mellan Frankrike och England i [[Haag]]. Avtalet innebar att Josef Ferdinand blev kung av Spanien, medan [[Ludvig av Frankrike (1661–1711)|kronprins Ludvig]] skulle erhålla Neapel, Sicilien och [[Storhertigdömet Toscana|Toscana]]. [[Karl VI (tysk-romersk kejsare)|Karl VI]] (prins Karl) fick Spanska Nederländerna. Spanien motsatte sig avtalet. 

Sex månader senare insjuknade och avled Josef Ferdinand i [[smittkoppor]]. Det spanska kungahuset ville behålla hela det stora spanska riket under ett överhuvud. Detta kunde, enligt Karl II endast ske genom att man valde en efterträdare som tillhörde ett franskt eller österrikiskt hus. Karl II, under press från sin tyska fru, valde [[Habsburg]] och Karl VI. Ludvig XIV ignorerade detta och han och [[Vilhelm III av England|Vilhelm III]] skrev ett nytt avtal som betydde att prins Karl tog Spanien, Nederländerna och de spanska kolonierna medan kronprins Ludvig tog de italienska provinserna, med en tanke på att byta ut dem mot [[Savojen]] eller [[Lorraine]].

=== Hälsa ===
Kungen hade under sitt liv en mängd krämpor.<ref>{{bokref|efternamn=Lindqvist|förnamn=Herman|titel=Ludvig XIV: solkungen|år=2011|utgivare=Albert Bonniers Förlag|isbn=9789100125370}}</ref>

Som nittonåring drabbades han av [[dysenteri]]. Han överlevde, men tappade allt sitt hår och inget nytt växte ut. Detta gjorde att han började använda peruk något som blev högsta mode i hela Europa och i kolonier runt om i världen.
 
Han hade dåliga tänder, varför läkarna drog ut dem så att han var tandlös då han var i fyrtioårsåldern. Kungen hade fått en smärtande [[fistel]] på ena skinkan så att han inte längre kunde rida. Efter en mycket plågsam operation lyckades läkarna bota honom. Han led dessutom av [[gikt]], [[reumatism]] och dålig mage.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Paris den 11 Decemb.|tidning=Swenska Ordinarie Post-Tijender|datum=1680-01-06|sid=3}}</ref> Mot slutet av livet tvingades han leva på nedkylda, mogna eller nästan halvruttna [[fikon]], [[mullbär]] och [[melon]]er.

== Citat ==
Frasen "L'État, c'est moi" ("Staten, det är jag") tillskrivs ofta Ludvig XIV, men detta anses vara felaktigt av historiker.<ref>{{Webbref|url=http://timescorrespondents.typepad.com/charles_bremner/2009/11/things-french-kings-never-said.html |titel=Things French kings never said |författare=Charles Bremner, [[The Times|Times]] Blogs |hämtdatum=29 november 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091202070422/http://timescorrespondents.typepad.com/charles_bremner/2009/11/things-french-kings-never-said.html |arkivdatum= 2 december 2009 |språk=engelska }}</ref>

I kontrast till detta ifrågasatta citat, är det dokumenterat att Ludvig XIV på sin dödsbädd faktiskt skall ha sagt: "Je m'en vais, mais l'État demeurera toujours." ("Jag går bort, men staten består för evigt").<ref>{{Webbref |url = http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k55404p.image.r=M%C3%A9moire+sur+la+mort+de+Louis+XIV.f27.langFR |titel = Mémoire sur la mort de Louis XIV (on page 24) |författare = Marquis de Dangeau |hämtdatum = 29 november 2009 |språk=franska}}</ref>

== Äktenskap och barn ==
Ludvig XIV fick 1660 en illegitim dotter med dottern till en trädgårdsmästare, och ryktades vara far till ett stort antal barn utanför äktenskapet. De enda utomäktenskapliga barn han formellt [[legitimering|legitimerade]] var de barn han fick med sina officiella [[mätress]]er, som uppnådde vuxen ålder. 

=== Äktenskap ===
Gift 1659 med sin kusin [[Maria Teresia av Österrike (1638–1683)|Maria Teresia]], dotter till [[Filip IV av Spanien]] och [[Elisabet av Frankrike (1602–1644)|Elisabet av Frankrike]].

Hans första hustru kom emellertid helt i skymundan av hans mätresser, bland vilka de mest kända var:

* [[Louise de la Vallière|Françoise Louise de La Baume Le Blanc de La Vallière]] (mätress 1661–67)
* [[Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan]] (mätress 1667–78)
* [[Marie-Angelique de Fontanges]] (mätress 1678–81)

År 1683 gifte sig Ludvig XIV i hemlighet med [[Françoise d'Aubigné de Maintenon]], som kom att utöva ett stort inflytande på kungen, särskilt på det religiösa planet.

=== Barn med Maria Theresia av Österrike ===
# [[Ludvig av Frankrike (1661–1711)|Ludvig av Frankrike]], ''le Grand [[Dauphin]]'', född 1661, död 1711, far till [[Filip V av Spanien]] och farfar till [[Ludvig XV av Frankrike]] 
# Anne-Elisabeth, född och död 1662
# Marie-Anne, född och död 1664
# Marie-Thérèse, född 1667, död 1672
# Filip av Anjou, född 1668, död 1671
# Louis-François, född och död 1672

Ludvig XIV:s äldste son och även dennes äldste [[Ludvig av Frankrike (1682–1712)|son]] avled före honom; han efterträddes som [[Frankrikes kung]] enligt principen om agnatisk [[primogenitur]] av sin sonsonsson, [[Ludvig XV av Frankrike|Ludvig (XV)]]

=== Barn med Louise de La Vallière ===
* Tre barn som avled unga
* [[Marie Anne de Bourbon|Marie Anne]] (1666–1739; gift med [[Louis Armand de Bourbon, prins av Conti]])
* [[Ludvig av Vermandois|Louis]] (1667-83; greve av Vermandois)

=== Barn med Madame de Montespan ===
* Louise (1669–72)
* [[Louis Auguste de Bourbon (hertig av Maine)|Louis Auguste]] (1670–1736, hertig av Maine)
* Louis César (1672–83)
* [[Louise-Françoise de Bourbon|Louise Françoise]] (1673–1743, gift med [[Louis III av Bourbon]])
* Louise Marie (1674–81)
* [[Françoise-Marie de Bourbon|Françoise Marie]] (1677–1749, gift med [[Filip II av Orléans|Filip av Orléans]])
* [[Louis Alexandre de Bourbon (greve av Toulouse)|Louis Alexandre]] (1678–1737, greve av Toulouse, amiral)

===Barn med [[Claude de Vin des Œillets]]===
* [[Louise de Maisonblanche]] (1676-1718, gift med Bernard de Prez, Baron de La Queue)

==Galleri==
<gallery>
Fransk barnprins, troligen Ludvig XIV eller XV från 1600-talets första hälft - Skoklosters slott - 95015.tif|Troligen Ludvig XIV som barn.
Louis XIV 1648 Henri Testelin.jpg|Ludvig XIV som tioåring.
Musée des Beaux-Arts de Dijon - Louis XIV 2.jpg|Byst föreställande Ludvig XIV.
Diego Velázquez 030b.jpg|Ludvigs blivande fru [[Maria Teresia av Österrike (1638–1683)|Maria Teresia av Österrike]] 1652–53.
</gallery>

== Anfäder ==
{{anfäder
|namn=1. '''Kung Ludvig XIV'''
|far=2. [[Ludvig XIII av Frankrike|Kung Ludvig XIII]]
|farfar=4. [[Henrik IV av Frankrike|Kung Henrik IV]]
|farfarsfar=8. [[Anton av Bourbon|Anton, titulärkung av Navarra]]
|farfarsfarfar=16. [[Karl IV av Bourbon|Karl IV av Bourbon, hertig av Vendôme]]
|farfarsfarmor=17. Françoise d'Alençon
|farfarsmor=9. [[Johanna III av Navarra|Drottning Johanna III av Navarra]]
|farfarsmorfar=18. [[Henrik II av Navarra|Kung Henrik II av Navarra]]
|farfarsmormor=19. [[Margareta av Angoulême]]
|farmor=5. [[Maria av Medici]]
|farmorsfar=10. [[Frans I av Toscana|Storhertig Frans I av Toscana]]
|farmorsfarfar=20. [[Cosimo I de' Medici|Storhertig Cosimo I av Toscana]]
|farmorsfarmor=21. [[Eleonora de Toledo]]
|farmorsmor=11. [[Johanna av Österrike (1547–1578)|Johanna av Österrike]]
|farmorsmorfar=22. [[Ferdinand I (tysk-romersk kejsare)|Kejsar Ferdinand I av det Tysk-romerska riket]] (''även 28'')
|farmorsmormor=23. [[Anna av Böhmen och Ungern]] (''även 29'')
|mor=3. [[Anna av Österrike]]
|morfar=6. [[Filip III av Spanien|Kung Filip III av Spanien & Portugal]]
|morfarsfar=12. [[Filip II av Spanien|Kung Filip II av Spanien & Portugal]]
|morfarsfarfar=24. [[Karl V (tysk-romersk kejsare)|Kejsar Karl V av det Tysk-romerska riket & Spaniens kung]]
|morfarsfarmor=25. [[Isabella av Portugal]]
|morfarsmor=13. [[Anna av Österrike (1549–1580)|Anna av Österrike]]
|morfarsmorfar=26. [[Maximilian II (tysk-romersk kejsare)|Kejsar Maximilian II av det Tysk-romerska riket]]
|morfarsmormor=27. [[Maria av Österrike]]
|mormor=7. [[Margareta av Österrike (1584-1611)|Margareta av Österrike]]
|mormorsfar=14. [[Karl II av Inre Österrike|Karl II, ärkehertig av Inre Österrike]]
|mormorsfarfar=28. samma som ''22''
|mormorsfarmor=29. samma som ''23''
|mormorsmor=15. [[Maria av Bayern]]
|mormorsmorfar=30. [[Albrekt V av Bayern|Hertig Albrekt V av Bayern]]
|mormorsmormor=31. [[Anna av Österrike (1528–1590)|Anna av Österrike]]
}}

== Källor ==
=== Tryckta källor ===
* Burke, Peter. ''En kung blir till'', 1992
* Fraser, Antonia. ''Love and Louis XIV: The Women in the Life of the Sun King''. London: Weidenfeld & Nicolson, 2006 {{språkikon|en|engelska}}
* Thompson, Ian. ''The Sun King's Garden: Louis XIV, André Le Nôtre And the Creation of the Gardens of Versailles''. London: Bloomsbury Publishing, 2006 ({{ISBN|1-58234-631-3}}). {{språkikon|en|engelska}}

=== Noter ===
<references />

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Marklund |förnamn=Andreas |titel=Ludvig XIV |år=2022 |utgivare=Historiska Media |isbn=9789180500203 |libris=xc8d9cp2vxmt6bkk }}

== Externa länkar ==
* {{Commons|Louis_XIV_de_France}}
* {{wikiquote|Louis XIV of France}}
* {{wikisource|Ludvig XIV:s 60-årsdag|kungens 60-årsdag}}
* {{Libris namn|Ludvig XIV|kung av Frankrike|år=1638-1715|auth=194162}}<!-- eller 314300 eller 314478 ? -->

{{Successionsbox
|  företrädare = [[Ludvig XIII av Frankrike|Ludvig XIII]]
|        titel = [[Lista över Frankrikes regenter|Kung av Frankrike]]
|           år = 1643–1715
| efterträdare = [[Ludvig XV av Frankrike|Ludvig XV]]
|            f = 2
|            e = 2   
|        titel2 = [[Lista över Navarras monarker|Kung av Navarra]]
|           år2 = 1643–1715
}}
{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Ludvig 14 av Frankrike}}

[[Kategori:Frankrikes regenter]]
[[Kategori:Huset Bourbon]]
[[Kategori:Franska politiker under 1600-talet]]
[[Kategori:Personer från Saint-Germain-en-Laye]]
[[Kategori:Födda 1638]]
[[Kategori:Avlidna 1715]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Gravsatta i klosterkyrkan Saint-Denis]]
[[Kategori:Franska politiker under 1700-talet]]
[[Kategori:Personer under fronden]]
[[Kategori:Andorras furstar]]