Visa källa för Hälsinge flygflottilj

{{coord|61|16|28|N|17|5|36|E|type:landmark|display=title}}
{{Militär enhet
|enhetsnamn         = Hälsinge flygflottilj<br />(F&nbsp;15)
|officielltnamn     = {{nowrap|Hälsinge flygflottilj}}
|grenfärg           = flygvapen
|bild               = [[Fil:Hälsinge flygflottilj vapen.svg|180px]]
|bildtext           = {{blasonering2|namn=Hälsinge flygflottilj}}
|datum              = 1945–1998
|land               = [[Sverige]]
|lojalitet          = 
|försvarsgren       = [[Svenska flygvapnet|Flygvapnet]] 
|typ                = [[Flygflottilj]] 
|roll               = [[Attackflyg]] {{Anmärkning|Åren 1945–1961 var flottiljen organiserad som jaktflyg, åren 1962–1993 som attackflyg, åren 1993–1998 som kombinerad attack- och spaningsflyg.}}
|storlek            = [[Flygflottilj|Flottilj]]
|ingående delar     = {{nowrap|[[151.&nbsp;attackflygdivisionen]] (Olle Röd)}}<br />{{nowrap|[[152.&nbsp;attackflygdivisionen]] (Olle Blå)}}<br />{{nowrap|[[153.&nbsp;attackflygdivisionen]] (Olle Gul)}}
|ingående delar beteckning =Flygdivisioner 
|kommando_struktur  = [[Mellersta militärområdet]] {{Anmärkning|Åren 1945–1948 var flottiljen underställd chefen för [[Tredje flygeskadern]], åren 1948–1961 chefen för [[Andra flygeskadern]], åren 1961–1966 chefen för [[Första flygeskadern]], åren 1966–1982 chefen för [[Östra militärområdet]], åren 1982–1993 chefen för [[Nedre Norrlands militärområde]], åren 1993–1998 chefen för [[Mellersta militärområdet]].}}
|högkvarter         = [[Söderhamns garnison]]
|förläggningsort    = [[Söderhamn]]/[[Sandarne]]
|övningsplats       = [[Söderhamns flygplats]]
|smeknamn           = 
|beskyddare         = 
|motto              = ''Nemo volat sine arte Vulcani''<br />{{nowrap|(Ingen flyger utan Vulcanus konst) {{Anmärkning|Valspråket syftar på guden
[[Vulcanus]] som ansågs vara upphovsman till eld och brännbara gaser, som i sin tur kan syfta på [[jetmotor]]n.<ref>{{webbref |url=https://klassikerforbundet.files.wordpress.com/2016/02/a-075-latinska-valspracc8ak-focc88r-flygflottiljer-m-fl.pdf |titel=Latinska valspråk för flygflottiljer och
andra militära enheter |hämtdatum=14 september 2019 |format= |verk=klassikerforbundet.files.wordpress.com |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210831153616/https://klassikerforbundet.files.wordpress.com/2016/02/a-075-latinska-valspracc8ak-focc88r-flygflottiljer-m-fl.pdf |arkivdatum=31 augusti 2021 }}</ref>}}}}
|färger             = 
|marsch             = "When the Saints" (Lidberg) {{Anmärkning|Förbandsmarschen antogs och fastställdes den 15 augusti 1967.<ref name="Sandberg (2007), s. 47">Sandberg (2007), s. 47</ref>}}
|maskot             = 
|slag               = 
|årsdagar           = 
|dekorationer       = 
|segernamn          = 
|webbplats          = 
<!-- Befälhavare -->
|befälhavare1       = {{nowrap|[[Sture Gafvelin]] {{Anmärkning|Sture Gafvelin blev sista chefen för flygflottiljen.}}}}
|titel befälhavare1 = Flottiljchef
|befälhavare2       = 
|titel befälhavare2 = 
|befälhavare3       = 
|titel befälhavare3 = 
|befälhavare4       = 
|titel befälhavare4 = 
<!-- Tjänstetecken -->
|identifikationssymbol              = [[Bild:Roundel of Sweden – Low Visibility.svg|75px]] [[Bild:Roundel of Sweden.svg|75px]]
|identifikationssymbol_beteckning   = Sköldemärken
|identifikationssymbol_2            = 
|identifikationssymbol_2_beteckning = 
|identifikationssymbol_3            = 
|identifikationssymbol_3_beteckning = 
|identifikationssymbol_4            = 
|identifikationssymbol_4_beteckning = 
<!-- Flygplan -->
|flygplan_attack      = [[A 32|A&nbsp;32A]], [[AJ&nbsp;37]],
|flygplan_bomb        = [[B&nbsp;5]], [[B&nbsp;17]]
|flygplan_tele        = 
|flygplan_jakt        = [[J 21|J&nbsp;21A]], [[J 28|J&nbsp;28B]], [[J&nbsp;29]] 
|flygplan_multi-role  = [[AJS&nbsp;37]], [[SF 37|AJSF&nbsp;37]], [[SH 37|AJSH&nbsp;37]]
|flygplan_torped      = 
|flygplan_spaning     = 
|flygplan_skol        = [[Sk&nbsp;12]], [[Sk&nbsp;14]], [[Sk&nbsp;15]], [[Sk&nbsp;16]], [[Sk&nbsp;50]], [[Sk&nbsp;60]] [[Sk&nbsp;61]], [[Sk&nbsp;37]]
|flygplan_transport   = [[Tp&nbsp;83]]
|flygplan_mål         = [[J 32|J&nbsp;32B]]
|flygplan_övrigt      = 
<!-- Helikoptar -->
|helikopter attack    = 
|helikopter transport = 
|helikopter spaning   = 
|helikopter räddning  = [[Helikopter 3|Hkp&nbsp;3]], [[Hkp 4]], [[Eurocopter AS332 Super Puma|Hkp&nbsp;10]]
|helikopter ubåtsjakt = 
|helikopter övrigt    =  
}}
[[Fil:HMS Hälsingland vapen.svg|miniatyr|{{blasonering2|namn=Hälsinge flygflottilj åren 1945–1994}}.]]
'''Hälsinge flygflottilj (F&nbsp;15)''' eller '''F&nbsp;15 Söderhamn''' var en [[flygflottilj]] inom [[svenska flygvapnet]] som verkade i olika former åren 1945–1998. Förbandsledningen var förlagd vid vid [[Söderhamns flygplats]] i [[Söderhamns garnison]].<ref name="Braunstein (2005), s. 99-101">Braunstein (2005), s. 99-101</ref>

==Historik==
===Bildandet===
Genom [[försvarsbeslutet 1936]] hade [[Svenska flygvapnet|Flygvapnet]] fått en ny och utökad organisation, vilken omfattade sju flottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, [[Svea flygflottilj]] (F&nbsp;8). Vilket föranledde att dåvarande [[Sveriges överbefälhavare|överbefälhavare]] [[Olof Thörnell]] i en promemoria den 8 augusti 1940 föreslog att fem nya flottiljer skulle sättas upp, däribland en jaktflottilj i Norrland. I 1941 års försvarsutredning föreslogs Söderhamn eller Umeå som förläggningsort. I Söderhamn såg man möjligheter för näringslivet och framförallt arbetsmarknadsskäl till att förlägga en flottilj där. Borgmästaren [[Axel Bäckman (borgmästare)|Axel Bäckman]], stadsfullmäktiges ordförande [[Ernst Lindley]], [[drätselkammare]]ns ordförande [[Carl Gustav Johansson]] och kommunalfullmäktiges ordförande [[Karl Rahm]] (känd som "Söderalakungen") i [[Söderala landskommun|Söderala kommun]] uppvaktade i härdigt politikerna i Stockholm, där bland annat Karl Rahm lovade att upplåta mark till flottiljen.<ref name="Flygvapennytt 1971-2-3">Flygvapennytt 1971-2-3</ref> Andra betydelsefulla personer som medverkade vid flottiljens tillkomst var överste [[Karl Silfverberg]] och major [[Carl Otto Hugosson]].<ref>Bäckman, Axel: ''När flottiljen kom till sta'n'', i ''Kungliga Hälsinge flygflottilj 1945-1970, utgiven med anledning av 25-årsjubileet 1970'' (1970), sid. 29</ref> I den försvarsplan som presenterades i januari 1942 namngavs dock "Norrlandsflottiljen" som Västerbottens flygflottilj (F&nbsp;15) i Umeå.<ref>{{webbref |url=https://tidningar.kb.se/2826843/1942-01-17/edition/149579/part/1/page/5/ |titel=Trelleborgs tidningen, Försvarsplanen, 17 januari 1942, s. 5 |hämtdatum=7 maj 2020 |format= |verk=tidningar.kb.se}}</ref>

Den 18 juli 1942 antog riksdagen regeringens proposition gällande [[försvarsbeslutet 1942]]. Med försvarsbeslutet beslutades att utöka Flygvapnet med tre jaktflottiljer (F&nbsp;13, F&nbsp;15, F&nbsp;16), en tung bombflottilj (F&nbsp;14) och en torpedflygflottilj (F&nbsp;17). I försvarsbeslutet angavs att Flygvapnet skulle sätta upp F&nbsp;15 i Söderhamn den 1 juli 1945.<ref name="Braunstein (2005), s. 99-101"/><ref>Bengtsson (2014), s. 209</ref> Ett avgörande till att "Norrlandsflottiljen" förlades till Söderhamn, var främst den prekära [[arbetsmarknad]]ssituationen i staden. Efter att [[sågverk]]sdöden börjat härja 1930 hade [[arbetslöshet]]en stigit kraftigt och medfört en betydande avflyttning av personer som inte kunde få någon utkomst på orten. [[Söderhamns stad|Söderhamn]] hade till följd av detta 1942, bortsett från [[Haparanda stad|Haparanda]], den högsta [[kommunalskatt]]en i Sverige. Man hänvisade även till vad bygden förlorat genom att [[Hälsinge regemente]] (I&nbsp;14) 1908 flyttats från [[Mohed]] till [[Gävle]]. 

Flottiljen sattes upp den 1 juli 1945 och tilldelades namnet Kungliga Hälsinge flygflottilj (F&nbsp;15). Den 2 juli 1945 tog flottiljens första chef, överstelöjtnant [[Gösta Seth]], befälet över flottiljens första och fåtaliga befäl. Flygtjänsten bedrevs inledningsvis vid det intilliggande flygfältet [[Söderhamn-Mohed flygfält|Mohed flygfält]], tidigare [[mötesplats (militär)|Mötesplats]] till [[Hälsinge regemente]].<ref name="Flygvapennytt 1971-2-3"/> Flygtjänsten som bedrevs vid Moheds flygfält bestod av två skolflygplan, [[Focke-Wulf Fw 44|Sk&nbsp;12]], vilket kompletterade under 1945 med två [[Klemm Kl 35|Sk&nbsp;15]], och 1946 med två [[North American NA-16|Sk&nbsp;14]]. Flottiljen som egentligen sattes upp som en jaktflottilj, men fick inte sina första jaktflygplan förrän i slutet av 1946.  Då beväpnades man med svensktillverkade [[Saab 21|J&nbsp;21]]. Dock kunde inte flygtjänsten med de nya flygplanen bedrivas i Söderhamn, då flygfältet inte klarade vikten på de nya och tyngre flygplanen. Flygtjänsten fick därför förläggas på nytt utanför Söderhamn, dock endast tidvis, men denna gång 700 km söder ut, till [[Blekinge flygflottilj]]. År 1948 var rullbanorna vid flottiljen färdigställda. Flottiljen kom därmed att placeras i [[Andra flygeskadern]] (E&nbsp;2), som var känd som Jakteskadern. 

===Jetåldern===
I februari 1952 inträdde flottiljen i den så kallade [[jetåldern]], då man beväpnades med [[de Havilland DH 100 Vampire|J 28B Vampire]]. Vid [[F 15 Flygmuseum]] finns en J&nbsp;28B från tiden vid flottiljen bevarad. När den återkom till Söderhamn var den i ett ytterst dåligt skick, då den varit skjutmål. Flygplanet genomgick ett omfattande arbete, och finns nu museets samling. Tiden för J&nbsp;28B Vampire vid flottiljen blev mycket kort, då den redan 1956 byttes ut mot [[Saab 29 Tunnan|J&nbsp;29F Tunnan]]. 

===Attackflygflottiljen===
Inför [[försvarsbeslutet 1958]] föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till flygvapnet, eller rättare sagt en reducering av krigsorganisationen. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen [[Saab 32 Lansen]] och [[Saab 35 Draken]]. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. De två flygflottiljer som föreslogs att avvecklas var [[Svea flygflottilj]] (F&nbsp;8) och Hallands flygflottilj (F&nbsp;14). Den föreslagna reduktionen av flygvapnet skulle dock gå ut över jaktflyget. Hallands flygflottilj som var en attackflygflottilj, skulle därmed ersättas genom att en jaktflygflottilj skulle omorganiseras till attackflygflottilj. Vilken jaktflygflottilj som skulle överta rollen som attackflygflottilj skulle utredas, för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken beträffande Hallands flygflottilj bara beslutade att flygflottiljen skulle avvecklas och att dess roll som attackflygflottilj skulle ersättas tidigast budgetåret 1961/1962.<ref>{{webbref |url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110-ar-1958_EJ37110b1 |titel=Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 |hämtdatum=20 januari 2018|format= |verk=riksdagen.se}}</ref>

Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen, efter förslag från chefen för flygvapnet, att Hälsinge flygflottilj (F&nbsp;15) skulle överta rollen som attackflygflottilj. Som alternativ till Hälsinge flygflottilj föreslogs [[Östgöta flygflottilj]] (F&nbsp;3). Valet av dessa två jaktflygflottiljer berodde på att de var de enda jaktflygflottiljer som inte hade ansvar för en [[luftförsvarssektor]]. Chefen för flygvapnet ansåg dock att Hälsinge flygflottilj hade de bästa möjligheterna att omorganiseras från dagjaktflottilj till attackflottilj. Bland annat genom att målplatserna, vilka skulle komma att uppföras, skulle kunna användas till övningar utan att utgöra något större hinder för annan flygverksamhet. Förutsättningarna i både tid och kostnad för att genomföra en förlängning av flottiljens rullbanor ansågs även rimliga. Beträffande hangarer och uppställningsplattor, ansåg flygvapenchefen att reservflygplan vid Hälsinge flygflottilj, kunde uppställas vid de hangarer som friställdes i Halmstad. Dock erfordrades ytterligare hangarutrymme, det minsta nybyggnadsbehovet förelåg emellertid vid Hälsinge flygflottilj. Därmed kom Hälsinge flygflottilj att föreslås till riksdagen att omorganiseras till attackflygflottilj och därigenom även fylla den lucka som uppstod i [[Första flygeskadern]] (E&nbsp;1).<ref>{{webbref |url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-117-ar-1959_EK30117 |titel=Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959 |hämtdatum=20 januari 2018|format= |verk=riksdagen.se}}</ref> Hösten 1959 började Hallands flottilj att överföra sina flygplan till Söderhamn. Den 29 april 1961 lämnade det sista flygplanet Halmstad,<ref>Kungl. Hallands flygkår</ref><ref>Braunstein (2005), s. 95-96</ref> och samtidigt hade de tre flygdivisionerna i Söderhamn omskolats från dagjaktflyg till attackflyg. Genom att F&nbsp;15 nu beväpnades med [[A 32|A&nbsp;32 Lansen]], blev även tiden för J&nbsp;29F Tunnan lika kortvarig som för J&nbsp;21.

===Viggenprojektet===
Från slutet av 1960-talet präglades Flygvapnet av ekonomiska besparingar, bakgrunden var det pågående Viggenprojektet, vilket fick [[Chefen för Flygvapnet|CFV]] [[Lage Thunberg]] att 1967 vakantsätta åtta flygdivisioner, i syfte att frigöra ekonomiska medel till anskaffningen av Viggen.<ref>Odqvist (1979), s. 41</ref> Vid Hälsinge flygflottilj vakantsattes [[153.&nbsp;attackflygdivisionen]] (Olle Gul). Samma år beställde regeringen 83 flygplan av AJ&nbsp;37 och 17 flygplan av Sk&nbsp;37. Hösten 1974 inleddes omskolning av flottiljens markpersonal. Den 2 december 1974 inledde [[151.&nbsp;attackflygdivisionen]] (Olle Röd) flygningar med AJ&nbsp;37, våren 1975 var de första 37-piloterna omskolade. I samband med omskolningen till Viggen, tillfördes flottiljen även samtliga operativa Sk&nbsp;37. De hade vid leverans från Saab baserats vid [[Skaraborgs flygflottilj]] (F&nbsp;7). I samband med att F&nbsp;7 omskolats till AJ&nbsp;37, överfördes typinflygningsskolan till F&nbsp;15.<ref>Stridsberg (2003), s. 70</ref><ref name="Stridsberg (2003), s. 72">Braunstein (2005), s. 72</ref> År 1976 tillfördes flottiljen typinflygningen för Viggen, TIS&nbsp;37, vilket i praktiken betydde att alla piloter grundutbildades vid flottiljen på samtliga Viggenversioner. JA&nbsp;37 fick egen typinflygning 1990 vid Upplands flygflottilj.

===1974 års regeringsform===
I samband med att [[1974 års regeringsform]] trädde i kraft den 1 januari 1975, ändrades namnet på regementet från Kungliga Hälsinge flygflottilj till enbart Hälsinge flygflottilj. Samtidigt fråntogs Konungen den formella rollen som [[högste befälhavare]] för [[krigsmakten]].

===Försvarsbesluten===
I [[Regeringen Palme I|Regeringen Palmes]] proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, [[Södermanlands flygflottilj]] (F&nbsp;11) och [[Kalmar flygflottilj]] (F&nbsp;12). I [[Försvarets fredsorganisationsutredning|Försvarets fredsorganisationsutrednings]] (FFU) förslag inför propositionen hade utretts en avveckling av en alternativ flottilj till F&nbsp;12. Tre flottiljer valdes bort rätt omgående, Jämtlands flygflottilj (F&nbsp;4), Hälsinge flygflottilj (F&nbsp;15) och Norrbottens flygflottilj (F&nbsp;21) på grund av att de låg inom ett regionalt stödområde. Samtidigt menade FFU att de operativa och regionalpolitiska skälen för att behålla dessa tre flottiljer var så starka att de inte borde avvecklas.<ref>Regeringens proposition 1975:75</ref>

I september 1992 beslutade riksdagen att Västgöta flygflottilj (F&nbsp;6) skulle avvecklas som ett vidare led i [[försvarsbeslutet 1992]]. Avvecklingen av F&nbsp;6, som även den var en attackflottilj, började 1 juli 1993. Genom avvecklingen frigjordes flygplan för två divisioner. Enligt försvarsbeslutet skulle F&nbsp;15 från den 1 juli 1993 organisera två divisioner AJ 37, istället för en division och en attackflyggrupp AJ&nbsp;37. Genom samma beslut tillfördes flottiljen även spaningsuppgifter, vilket innebar att flottiljen tillfördes ett antal [[SF 37|AJSF&nbsp;37]] och [[SH 37|AJSH&nbsp;37]]. De var alla i grunden uppgraderade SF/SH 37 Viggen, i syfte till att ge dem en begränsad JAS-kapacitet, det vill säga kapacitet för Jakt, Attack, Spaning.<ref name="Regeringens proposition 1991/92:102">Regeringens proposition 1991/92:102</ref>

I Regeringens proposition 1996/97:4 till riksdagen föreslogs att avveckla F&nbsp;15. Som alternativ till en avveckling av F&nbsp;15, hade även undersökts en avveckling av Skånska flygflottiljen (F&nbsp;10). För en fortlevnad av Skånska flygflottiljen talade att flygutbildning snabbt kunde överföras från Ljungbyhed till Ängelholm. Även [[Krigsflygskolan]] föreslogs avvecklas. Regeringen angav det diffusa argumentet för att behålla Skånska flygflottiljen att den hade dubbla rullbanor, något som även Hälsinge flygflottilj hade. Men att behålla F&nbsp;10 framför F&nbsp;15 skulle i det stora hela betyda att mindre verksamheter behövde omlokaliseras. Ängelholm hade också miljötillstånd för flygning med tre flygdivisioner JAS 39 Gripen, något som saknades för Söderhamn. Besparingarna vid en avveckling av F&nbsp;15 skulle bli avsevärt större än om F&nbsp;10 skulle lagts ned.<ref name="Regeringens proposition 1996/97:4">Regeringens proposition 1996/97:4</ref>  Som ett följd av [[försvarsbeslutet 1996]] kom flottiljen successivt att avvecklas. Flygverksamheten skulle enligt riksdagens beslut upphöra senast den 31 augusti 1997, dock kom den att upphöra redan den 30 juni 1997. Vid samma tidpunkt överfördes TIS&nbsp;37 till Jämtlands flygflottilj, som blev ansvarig för typinflygning på Viggen. Flottiljen skulle därefter vara helt avvecklad den 30 juni 1998. I samband med avvecklingen överfördes flottiljens fana och traditioner till [[Jämtlands flygflottilj]] (F&nbsp;4).

===Viktigare årtal===
Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet
{{kolumner}}
*1945: Flygflottilj bildas den 1 juli.
*1946: Flottiljen beväpnas med J&nbsp;21A.
*1948: Rullbanorna vid flygplatsen blir färdiga.
*1948: Flottiljen organiseras inom Andra flygeskadern (E&nbsp;2).
*1952: Flottiljen beväpnas med J&nbsp;28B och träder in i jetåldern.
*1956: Flottiljen beväpnas med J&nbsp;29F.
*1958: Flottiljen överförs till Första flygeskadern (E&nbsp;1).
*1960: Flottiljen påbörjar omorganiseras till en attackflottilj.
*1960: Flottiljen beväpnas med A&nbsp;32A.
*1961: Flottiljens samtliga tre divisioner är omskolade till attack.
*1966: Flottiljen tillförs flygräddningstjänst.
*1967: Olle Gul vakantsätts.
*1967: Målflyggruppen bildas.
*1969: Flottiljen övertar Gunnarn flygbas från Jämtlands flygflottilj.
*1972: Målflyget överförs till Östgöta flygflottilj.
*1975: Flottiljen börjar ombeväpning till AJ&nbsp;37.
*1976: Flottiljen tillförs TIS&nbsp;37.
*1983: Flygplatsen öppnas för civiltrafik.
*1989: Flottiljen tillförs ett detachement i Bollnäs.
*1991: Flottiljen tillförs Helikopter&nbsp;10.
*1993: Olle Blå organiseras som en full division.
*1994: Flottiljen tillförs TU&nbsp;AJS.
*1994: Flottiljen tilldelas en ny vapensköld.
*1995: Flottiljen firar sitt 50-årsjubileum 10 juni.
*1996: Riksdagen beslutar i december att flottiljen ska avvecklas.
*1997: TIS-37 överförs under sommaren till F&nbsp;4.
*1997: 30 juni genomförs den sista flygning med Viggen.
*1998: Flottiljen avvecklades den 30 juni.
{{kolumner-slut}}

===Olyckor och tillbud===
*Måndag den 5 augusti 1996 kl 9.07 startade en [[AJS&nbsp;37]] (nr 37806 (O&nbsp;44)) ur F&nbsp;15, för att delta enskilt i en övning, och genomföra ett attackanfall mot [[Ulvön]] cirka 3 km söder om Örnsköldsvik. Vid 09.30-tiden förlorade flygledaren vid flygplatsen radarkontakten, därvid larmades flygräddningscentralen/ARCC kl 9.40. Då det ingick andra flygplan från F&nbsp;15 i samma övning, rapporterade ett AJS 37 kl 10.09 om vrakdelar, en oljefläck och en livbåt i havet 5 km ostnordost om [[Ulvöhamn]]. Vid 11-tiden upptäcktes den livlöse piloten av en taxibåt som tidigare larmats. Piloten, en 28-årig man av fänriks grad, dödförklarades senare på [[Örnsköldsviks flygplats]]. [[Statens haverikommission]] ansåg att inga tekniska fel kan ha inträffat på flygplanet, utan att det sannolikt orsakades av att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser.<ref>Havkom.se (2000-03-14) [http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml2000_1.pdf Rapport ML 2000:1-Ärende ML-03/96] {{Wayback|url=http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml2000_1.pdf |date=20120617025618 }} Läst 2 juni 2012 {{pdf}}</ref>

*Onsdagen den 16 oktober 1996 deltog en [[Rote (flyg)|rote]] [[AJ 37|AJSH/AJSF&nbsp;37]] ur F&nbsp;15 i en spaningsövning i östra delarna av Östersjön, i syfte att spana mot en rysk fartygskonvoj, som bland annat bestod av kryssaren [[Pjotr Velikij (1996)]]. Vid identifieringen av kryssaren inträffade ett tillbud, vilket resulterade i att ena flygplanet kolliderade med vattenytan. En stor räddningsinsats påbörjades av både svenska, ryska och lettiska myndigheter, efter den 31-åriga föraren med kaptenens grad, som senare återfanns död. Statens haverikommission ansåg att inga tekniska fel kan inträffat på flygplanet, utan att det sannolikt orsakades av att piloten förlorade sina visuella höjdreferenser på grund av vädret. Två veckor efter haveriet påbörjade en bärgning av flygplanet, AJS&nbsp;37 nr&nbsp;37.908 (O&nbsp;81), 120 km SO om Gotland, ett arbete som pågick i drygt 4 veckor.<ref>Havkom.se (1998-10-26) [http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml1998_2.pdf Rapport ML 1998:2-Ärende ML-05/96] {{Wayback|url=http://www.havkom.se/virtupload/reports/ml1998_2.pdf |date=20120616224232 }} Läst 2 juni 2012 {{pdf}}</ref>

==Ingående enheter==
{| class="wikitable sortable" width=65% |  
|-
!Beteckning || Namn || Aktiv || Anmärkning
|-
| Olle Röd || [[151.&nbsp;attackflygdivisionen]] || 1945–1997 || Omorganiserad 1960 till attack<hr />Upplöst 1997
|-
| Olle Blå || [[152.&nbsp;attackflygdivisionen]] || 1945–1997 || Omorganiserad 1960 till attack<hr />Upplöst 1997
|-
|  Olle Gul || [[153.&nbsp;attackflygdivisionen]] ||1945–1967 || Omorganiserad 1960 till attack<hr />Upplöst 1967
|-
| FRÄD || Flygräddningsgruppen || 1966–1977<hr />1983–1997 || Överförd 1977 till [[Helikopterförsöksförbandet]]<hr />Återförd 1983 till F&nbsp;15. Upplöst 1997
|-
| FVRF || Flygvapenfrivilliga || 1989–1997 || Detachement överfört 1997 till F&nbsp;16
|-
| MFG || Målflyggruppen || 1967–1972 || Överförd 1972 till Malmslätt.
|-
| TIS&nbsp;37 || Typinflygningsskola || 1976–1998 || Överförd 1998 till F&nbsp;4
|-
| TU&nbsp;AJS || Taktisk Utprovning AJS || 1993–1998 || 
|-
|}

===151.&nbsp;attackflygdivisionen===
[[File:F 15 Söderhamn 25.JPG|mini|Minnessten över Olle Röd.]]
'''[[151.&nbsp;attackflygdivisionen]]''' eller '''Olle Röd''' var 1.&nbsp;divisionen vid flottiljen och bildades 1946 som en jaktflygdivision. År 1961 omskolades flygdivisionen till A&nbsp;32 och övergick därmed till att vara operativ som en attackflygdivision. Olle Röd var den division vid F 15 som omskolades först till Viggensystemet. Detta påbörjades med stationskompaniet hösten 1974 och divisionen den 2 december 1974. År 1978 invigdes divisionens och kompaniets nya hangar H33. Olle Röd var fram till 1993 enda divisionen vid flottiljen som var en renodlad AJ&nbsp;37 division. I samband med att Västgöta flygflottilj (F 6) avvecklades, överfördes ett antal AJ&nbsp;37 och AJS 37 individer därifrån till divisionen. Den 30 juni 1997 upplöstes divisionen efter tidigare riksdagsbeslut.<ref name="Stridsberg (2003), s. 74-75">Stridsberg (2003), s. 74-75</ref> Flertalet av divisionens flygplan överfördes till Skånska flygflottiljen och Norrbottens flygflottilj.<ref name="Stridsberg (2003), s. 171">Stridsberg (2003), s. 171</ref>

===152.&nbsp;attackflygdivisionen===
'''[[152.&nbsp;attackflygdivisionen]]''' eller '''Olle Blå''' var 2.&nbsp;divisionen vid flottiljen och bildades 1946 som en jaktflygdivision. År 1961 omskolades flygdivisionen till A&nbsp;32 och övergick därmed till att vara operativ som en attackflygdivision. Olle Blå blev sist med omskolning till AJ&nbsp;37. Dock kom den inte förrän 1993 att organiseras som en fulltalig attackflygdivision. De AJ&nbsp;37 som vid Olle Blå utgjorde endast en attackflyggrupp i divisionen. Då flottiljen var färdig med sin omskolning, kom Sk&nbsp;37 från sommaren 1976 att utgöra Flygvapnets centrala TIS&nbsp;37. Divisionen blev därmed en blandning av AJ&nbsp;37 och Sk&nbsp;37. Där AJ&nbsp;37 utgjorde en attackflyggrupp i divisionen. I december 1982 stod divisionens och stationskompaniets nya hangar H34 färdig, vilken hade uppförts på platsen för den rivna hangar H83. Konstellationen som både TIS och attackflyggrupp stod sig fram till sommaren 1993, då flottiljen tillfördes flygplan från Västgöta flygflottilj (F 6), vilket gjorde det möjligt att bilda en full AJ&nbsp;37 och AJS&nbsp;37 division.<ref name="Regeringens proposition 1991/92:102"/> TIS&nbsp;37 bildade samtidigt en egen TIS-grupp. Den 30 juni 1997 upplöstes divisionen, efter tidigare riksdagsbeslut.<ref name="Stridsberg (2003), s. 74-75"/> Flertalet av divisionens flygplan överfördes till Skånska flygflottiljen och Norrbottens flygflottilj.<ref name="Stridsberg (2003), s. 171"/>

===153.&nbsp;attackflygdivisionen===
'''[[153.&nbsp;attackflygdivisionen]]''' eller '''Olle Gul''' var 3.&nbsp;divisionen vid flottiljen och bildades 1946 som en jaktflygdivision. År 1961 omskolades flygdivisionen till A&nbsp;32 och övergick därmed till att vara operativ som en attackflygdivision. Flygdivisionen vakanssattes den 30 juni 1967, vilket i praktiken betydde att den upplöstes. Divisionen kom därmed aldrig ombeväpnas från A&nbsp;32A Lansen till AJ&nbsp;37&nbsp;Viggen.

===Flygräddningsgrupp===
'''Flygvapnets flygräddningsgrupp''' organiserades under andra världskriget, och var då utgångsbaserade vid [[Roslagens flygflottilj]] (F&nbsp;2). År 1966 skedde en omfördelning av helikoptrarna inom Flygvapnet. Då de tunga helikoptrar inom Flygvapnet fördelades till flottiljerna F&nbsp;8, F&nbsp;15, F&nbsp;17 och F&nbsp;21.<ref>Flygvapennytt 1994-2</ref> Genom att flottiljen tillfördes ett tungt helikoptersystem, bildades samma år, 1966, en [[Flygräddningsgruppen|flygräddningsgrupp]] utrustad med [[Helikopter 4]]. Den 1 oktober 1975 organiserades ett försöksförband, [[Helikopterförsöksförbandet]] (HKP&nbsp;F), vid [[Berga helikopterflygplats]]. Försöksförbandet bildades genom att Marinens och Flygvapnets tunga och Marinens lätta helikoptrar sammanfördes till ett förband. Där bland annat flygräddningsgruppen från F&nbsp;15 kom att ingå. År 1982 avslutades försöket med ett gemensamt helikopterförband, och F 15 återfick sin helikoptergrupp. År 1991 byttes Helikopter 4 ut mot två individer av Helikopter 10. Utöver att stötta den militära verksamheten, kom Flygräddningsgruppen även att bistå den civila sjukvården, genom sjuktransporter till och från Söderhamns sjukhus. Detta när den ordinarie sjukvårdshelikoptern inte fanns tillgänglig, eller vid brådskande transporter samt vid dåligt väder. Flygräddningsgruppen blev kvar vid flottiljen fram till 1997, då Flygräddningsgruppen med ytbärgare på grund av avvecklingsbeslutet organisatoriskt överfördes till Jämtlands flygflottilj. Beredskapen hade dock Flygräddningsgruppen i Sundsvall, där Försvarsmakten fick bygga upp ny infrastruktur, fastän bland annat en hangar avsedd för Helikopter 10 och nya drivmedelstankar fanns i Söderhamn. Men då flottiljen hade avvecklats, så skulle heller ingen militär verksamhet finnas kvar där. Den 1 januari 1998 samlades all helikopterverksamhet inom Försvaret i den nyuppsatta [[Helikopterflottiljen]] (Hkpflj). Flygräddningsgruppen som efter avvecklingen var operativ som en sjöräddningsgrupp avvecklades 2005 genom [[försvarsbeslutet 2004]].<ref>Flygvapennytt 1998-3</ref><ref name="Flygräddningens historia">Flygräddningens historia 1973-1998</ref>

===Målflyggruppen===
'''Målflyggruppen''' bildades efter att [[153. attackflygdivisionen]] (Olle Gul) vakantsattes 1967. Målflyggruppen bestod av sex [[J 32|J&nbsp;32B&nbsp;Lansen]]. Utöver målflygningarna utförde man även [[radiak]]flygningar åt [[FOA]]. Radiakflygningar är en sorts [[Dammsugare|dammsugning]] av luften på cirka 14&nbsp;000 meters höjd. Efter 1972 upphörde denna verksamhet på F&nbsp;15, och målflyggruppen överfördes till Malmslätt där den uppgick i [[Målflygdivisionen]]. I samband med proposition 1971:110, vilken behandlade en avveckling av Östgöta flygflottilj (F&nbsp;3), låg det även ett delbetänkande (Fö 1969:5) i propositionen. Där Chefen för flygvapnet hade lämnat underlag till Försvarets fredsorganisationsutrednings utredning, där han föreslog att målflygorganisationen skulle kvarstå på Malmslätt. FFU ansåg dock att den lösningen inte var optimal, utan hade undersökt en omlokalisering av målflygorganisationen till Västgöta flygflottilj (F&nbsp;6) eller Hälsinge flygflottilj. Dock så ansågs det att målflygorganisationen borde ligga så centralt som möjligt inom sitt verksamhetsområde, vilket fick FFU att föreslå att förlägga målflyget till Karlsborg. Dock så kom målflyget bli kvar vid Malmslätt till den 30 juni 1997.<ref>Regeringens proposition 1972:45</ref>

===Flygvapenfrivilliga===
[[File:AMA.0009883.jpg|mini|Gammelgården, Stagården, i Bollnäs sedd från matsalen.]]
'''Flygvapenfrivilliga (FVRF)''' hade i Bollnäs kursgården Stagården, vilken F&nbsp;15 ansvarade åren 1987–1997 för vinterutbildning. År 1997 var sista året som F&nbsp;15 utbildade flygbasjägare vid Stagården. Under hösten 1998 uppförde Bollnäs kommun fyra nya byggnader vid kursgården. Verksamheten vid Stagården var från den 1 juli 1998 ett detachement till Flygvapenfrivilliga. Den 12 juni 1999 placerades en Saab S&nbsp;35E Draken (S/N 35902) på pelare vid Stagården. Det för att visa samhörigheten mellan Flygvapenfrivilliga och Stagårdens kursgård.<ref>Flygvapennytt 1997-2</ref><ref>{{webbref |url=http://www.flyghistoria.org/flyghistoria/49-flygminnesmarken-foto/415-bevarade-flygplan-mm-utom-museum-gate-guards-bollnas |titel=Gate Guards Bollnäs |hämtdatum=5 mars 2020 |format= |verk=flyghistoria.org }}{{Död länk|datum=2020-05 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Under 2015 togs den dock ned och flyttades till [[Österlens flygmuseum]]. Detta då kursgården såldes i början av 2000-talet och fick en annan roll.

===Typinflygningsskede&nbsp;37===
'''Typinflygningsskede&nbsp;37 (TIS&nbsp;37)''' var en enhet som hade till uppgift att grundutbilda Flygvapnets Viggenpiloter. I samband med att Sk&nbsp;37 Viggen levererades till Flygvapnet, kom enheten till en början vara förlagd till Skaraborgs flygflottilj (F&nbsp;7), då flygplanen levererades dit. Efter att F&nbsp;7 omskolat samtliga sin tre flygdivisioner till AJ&nbsp;37, och F&nbsp;15 stod på tur för omskolning och ombeväpning, kom TIS&nbsp;37 tillsammans med Sk&nbsp;37 flyttas över till F&nbsp;15, vilket påbörjades den 2 december 1974. På grund av den vädergräns som passerar Söderhamn samt tillgången till övningsutrymme i luften, så blev verksamheten kvar i Söderhamn. Vid F&nbsp;15 ingick TIS&nbsp;37 i Olle Blå. Denna konstellation stod sig fram till den 1 juli 1993, då flottiljen tillfördes flygplan från Västgöta flygflottilj (F&nbsp;6). Vilket möjliggjorde det för Olle Blå att bilda en full AJ&nbsp;37 och AJS&nbsp;37 division, samt att TIS&nbsp;37 kunde bilda en egen TIS-grupp.<ref name="Stridsberg (2003), s. 74-75"/><ref name="FlygvapenNytt 1994-4">FlygvapenNytt 1994-4</ref> Typinflygningen på Viggen var dock inte den första som hade gjorts vid flottiljen. Detta då det genomfördes en typinflygning vid F&nbsp;15 och F&nbsp;4, i samband med att Österrike köpte en första omgång om 15 [[Saab 29 Tunnan|J&nbsp;29F Tunnan]]. Där utbildning av de österrikiska piloter och teknikerna genomfördes vid F&nbsp;4 och F&nbsp;15.<ref>[http://medlem.spray.se/superswede/F22/j29_i_osterrike.htm Utbildning av österrikiska flygofficerare] {{Wayback|url=http://medlem.spray.se/superswede/F22/j29_i_osterrike.htm |date=20120119124659 }} Läst 26 maj 2012</ref> I samband med att Försvarsmakten införskaffade [[Eurocopter AS332 Super Puma]], som i Försvarsmakten fick namnet Helikopter 10. Kom i juni 1993 TiS-verksamheten att förläggas vid F&nbsp;15. Utbildningen av piloterna genomfördes i tre steg, där de två sista stegen genomfördes i Stavanger i Norge och i Arboga.<ref name="FlygvapenNytt 1994-4"/> I samband med att flottiljen skulle avvecklas, och att flygverksamheten vid F&nbsp;15 skulle upphört senast den 30 juni 1997, kom TIS&nbsp;37 under sommaren 1997 att omlokaliseras till Jämtlands flygflottilj.<ref>Stridsberg (2003), s. 92</ref>

===Taktiska Uprovning AJS===
'''Taktiska Uprovning AJS (TU&nbsp;AJS)''' var ett modifieringsprogram som inleddes 1992 av flygplanssystemen [[AJ&nbsp;37]], [[SF&nbsp;37]] samt [[SH&nbsp;37]], som skulle ge de en begränsad [[Multirollflygplan|JAS-kapacitet]]. Den taktiska utprovning av AJS (TU&nbsp;AJS) förlades till en början till Västgöta flygflottilj (F&nbsp;6), men omlokaliserades till F&nbsp;15 den 1 januari 1994, detta i samband med att F&nbsp;6 skulle avvecklas samma år. TU&nbsp;AJS var en organisation för system- och taktikutveckling av AJS-konceptet, och som stödde de övriga flottiljerna som flög AJS&nbsp;37-systemet. Då AJS var ett system med begränsad JAS-kapacitet, hade det en direkt koppling till Gripensystem och TU&nbsp;JAS vid Skaraborgs flygflottilj.<ref name="FlygvapenNytt 1994-4"/>

==Förläggningar och övningsplatser==
[[File:F 15 Söderhamn 1.JPG|mini|Trafikledartornet]]
[[File:F 15 Söderhamn 19.JPG|mini|Hangar vid flygplatsen]]
{{Huvudartikel|Söderhamns flygplats}}
Genom riksdagen beslutades att flottiljen skulle förläggas till småorten [[Sandarne]] drygt 10 km söder om Söderhamn. Flottiljområdet uppfördes mellan 1942 och 1945 efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar. Något som medförde att flottiljen i stort sett fick likadana byggnader som tillkom vid andra flottiljer under samma tid.<ref name="Berg (2004), s. 114">Berg (2004), s. 114</ref> Genom flottiljens geografiska läge kom den att beröra [[Marma–Sandarne Järnväg]] (MaSJ). Järnvägen kom därför att behöva dras om söderut, för att undvika korsning med en av de blivande rullbanorna. Vilket innebar att den 8,9 kilometer långa järnvägslinjen kom att bli 1,1 kilometer längre. Det nya huvudspåret blev precis 10 kilometer långt. Flottiljens stab inrättades inledningsvis provisoriskt i en trerumslägenhet på Trädgårdsgatan 4 i Söderhamn. Även förläggningar, utspisnings- och utbildningslokaler inrättades i inhyrda lägenheter runt omkring i staden. Enligt planerna skulle all byggnation på flottiljområdet ha varit klar den 1 juli 1945. Bakgrunden till att verksamheten inte kunde bedrivas på flottiljområdet berodde på att det bara delvis var färdigställt. Vilket hade fördröjts på grund av [[metallstrejken 1945]]. Men även på grund av på brist av byggnadsmaterial, men även att män som arbetade som byggnadsarbetare kallats in till militärtjänstgöring. Allt eftersom byggnader färdigställde på flottiljen, flyttade avdelningarna in. År 1948 var rullbanorna vid flottiljen färdigställda. 

I slutet av 1950-talet ansåg Flygvapnet att rullbanorna var i behov att förlängas, eftersom de nya jetplanen behövde längre rullbanor. Vilket än en gång påverkade Marma–Sandarne Järnväg och ett behov med att dra om stärkningen, dock fanns det inget ledigt utrymme till att dra om järnvägen. Lösningen blev istället att järnvägen fick ligga kvar på sin nuvarande sträcka och korsa rullbanan i plan. För att gå med på detta krävde bolaget att järnvägen skulle ha förkörsrätt, och det var bara i ett nödläge som man fick stoppa tågen. Flygvapnet accepterade detta och så kom det sig då att flygledarna i flygledartornet hade en kontrollpanel, där de kunde reglera ljussignalerna både för tågen och flygplanen. När ett tåg närmade sig ringde en klocka i tornet och flygledarna tände då stoppljusen på rullbanorna och beordrade eventuella flygplan och gå i "väntläge". Sedan ställdes det till "kör" för tåget. Normalt var det cirka 10 tåg per dag som passerade och inga missöden inträffade under de år som detta var i bruk åren 1963–1980.<ref name="Berg (2004), s. 114"/> I samband med att flottiljen tillfördes AJ&nbsp;37 Viggen, påbörjades en stor ombyggnation av flottiljen. Bland annat byggdes Tekniska enheten ut 1974. Flygverkstaden och tillsynsverkstaden fick nya lokaler. År 1975 anlades klargöringsområde, Framom, vid bana&nbsp;12. Även en ny gemensam klargöringsplatta för fpl&nbsp;37 tillkom samma år. År 1983 öppnades flygplatsen för reguljär civiltrafik och en civil passagerarterminal byggdes. Inför att flottiljen skulle tillföras [[Eurocopter AS332 Super Puma|Helikopter&nbsp;10]] anlades 1990 en ny platta och drivmedelsanläggning för helikopter. Vidare kom även flygförrådet byggas om till en verkstad.

===Flygbaser===
Flottiljen hade förutom flygplatsen i Söderhamn fyra flygbaser, [[Färila flygbas]], cirka 13 km norr om Färila, [[Åmsele flygbas]], cirka 10 km norr om [[Åmsele]], [[Gunnarn flygbas]], cirka 5 km söder om [[Gunnarn]] och Borlänge flygbas. Baserna uppförde under 1940- och 1950-talet, och tillfördes F 15 i början av 1970-talet.<ref name="FlygvapenNytt 1994-4"/>

==Heraldik och traditioner==
Flottiljen har av en tillfällighet två fanor, den första fanan skänktes av olika organisationer och hantverksföreningar i Söderhamn. Bakgrunden till gåvan, var att flottiljen saknade egen fana inför firandet av [[svenska flaggans dag]]. Något som de övriga deltagande organisationerna deltog med. Det fick staden att besluta att man skulle överraska flottiljchefen med svensk fana inför firandet. Dock så kände inte staden till att Flygvapenchefen samma år avsåg att tilldela flottiljen en egen fana. I mars 1949 överlämnade Flygvapenchefen [[Bengt Nordenskiöld]] flottiljens fana till flottiljchefen i Söderhamn. Följden blev att flottiljen har två fanor, varav den ena är försedd med flygvapenemblemet och Hälsingebocken..<ref name="Flygvapennytt 1971-2-3"/><ref name="Braunstein (2005), s. 99-101"/> Som [[förbandsmarsch]] hade F&nbsp;15 "[[When the Saints Go Marching In]]" eller på svenska "Hälsinge flygflottiljs marsch". Förbandsmarschen antogs och fastställdes den 15 augusti 1967.<ref name="Sandberg (2007), s. 47"/> 

Den 10 juni 1995 hade Flygvapnet sin huvudflygdag i Söderhamn, detta i samband med att flottiljen firade sin 50-årsdag. Vid flyguppvisningen kunde bland annat samtliga svenskkonstruerade militära jetflygplan beskådas samt ett antal flygplan från USA:s flygvapen, bland annat en [[McDonnell Douglas F-15E Strike Eagle]]. I samband med flottiljens 50-årsdag 1995, skänktes flygplansindivid 37031 (Olle&nbsp;54), ett Viggen-flygplan, till staden som samma år firade sitt 375-årsjubileum. Flygplanet placerades på en pelare längs E4:an vid infarten till Söderhamn. Efter att suttit på sin pelare i 19 år målades flygplanet om sommaren 2014, och återfick sin ursprungliga kamouflagefärg.<ref>{{webbref |url=http://www.helahalsingland.se/halsingland/soderhamn/det-kanns-nastan-som-man-flyger |titel=Det känns nästan som man flyger |hämtdatum=21 juni 2014 |format= |verk=helahalsingland.se |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924025645/http://www.helahalsingland.se/halsingland/soderhamn/det-kanns-nastan-som-man-flyger |arkivdatum=24 september 2015 }}</ref>

När flottiljen avvecklades, övertog Jämtlands flygflottilj dess fana och traditioner. När sedan Jämtlands flygflottilj avvecklades 2005, övertog Norrbottens flygflottilj fana och traditioner från de båda avvecklade flottiljerna. Vilket återspeglas på dess nya fana, som F&nbsp;21 mottog den 2 september 2014 överlämnad av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. På den nya fanan återfinns vapenbilderna från Jämtlands flygflottilj (F&nbsp;4) och Hälsinge flygflottilj (F&nbsp;15) fanor tillsammans med Norrbottens flygflottiljs förbandsvapen.<ref>{{webbref |url=http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/09/flottiljen-tilldelades-ny-fana/ |titel=Flottiljen tilldelades ny fana |hämtdatum=2 augusti 2015 |format= |verk=forsvarsmakten.se }}</ref> Den 10 november 2016 besökte flygvapenchefen [[Mats Helgesson]] Söderhamn, för att uppmärksamma den före detta flygflottiljen med bland annat en kransnedläggning vid minnesstenen. Besöket i Söderhamn var ett i raden av de besök som flygvapenchefen genomförde vid både aktiva och avvecklade flottiljer under 2016, i syfte att uppmärksamma 90-årsfirandet av det flygvapnet.<ref>{{webbref |url=http://www.helahalsingland.se/gavleborg/soderhamn/flygvapenchefen-tillbaka-pa-nedlagda-f15-soderhamn-har-mitt-hjarta |titel=Flygvapenchefen tillbaka på nedlagda F15: "Söderhamn har mitt hjärta" |hämtdatum=18 april 2017 |format= |verk=helahalsingland.se |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170419105256/http://www.helahalsingland.se/gavleborg/soderhamn/flygvapenchefen-tillbaka-pa-nedlagda-f15-soderhamn-har-mitt-hjarta |arkivdatum=19 april 2017 }}</ref>

===Gate guardian===
Hälsinge flygflottilj har en så kallad [[Gate guardian|gate guard]]s. År 1995 placerades en AJ&nbsp;37 Viggen (37031) som gate guard vid [[E4]]:an avfart 206 mot Söderhamn. Flygplansindividen skänktes av Hälsinge flygflottilj som en gåva till Söderhamn i samband med stadens 375-årsjubileum som sammanföll med flottiljens 50-årsårsjubileum. Vidare finns ett antal flygplansindivider som utställningsobjekt vid [[F 15 Flygmuseum]] på det före detta flottiljområdet.

==Materiel vid förbandet==
[[Fil:F 15 Flygmuseum 09.JPG|miniatyr|AJS&nbsp;37 Viggen (37009) vid [[F&nbsp;15 Flygmuseum]].]]
[[Fil:AJ 37 Viggen 2.JPG|miniatyr|AJ&nbsp;37 Viggen (37031) på pelare vid E4:an.]]
{{#invoke:Kolumner|kolumner_manuell|kolumnbredd=2000
|<big>Huvudtyper</big>
|*1946–1952: [[Saab 21|J&nbsp;21A]]
|*1952–1956: [[De Havilland DH 100 Vampire|J&nbsp;28B Vampire]]
|*1956–1960: [[Saab 29 Tunnan|J&nbsp;29F Tunnan]]
|*1960–1974: [[A 32|A&nbsp;32A Lansen]]
|*1974–1997: [[AJ 37|AJ&nbsp;37 Viggen]]
|*1974–1997: [[Sk 37|Sk&nbsp;37 Viggen]]
|*1994–1997: [[Saab_37_Viggen|AJS&nbsp;37 Viggen]]
|%bryt
|<big>Övriga typer</big>
|*1969–1971: [[J 32|J 32B Lansen]]
|*1956–1978: [[Tp 83]]
|*1966–1992: [[Hkp 4]]
|*1989–1997: [[Eurocopter Super Puma|Hkp 10]]
}}

==Förbandschefer==
Förbandschefen titulerades flottiljchef och hade tjänstegraden [[överste]].
{{kolumner}}
*1945–1960: [[Gösta Seth]]
*1960–1965: [[Olle Knutsson]]
*1965–1972: [[Sven Lampell]]
*1972–1975: [[Ingvar Hedin]]
*1975–1978: [[Gunnar Unell]]
*1978–1981: [[Åke Sjögren (militär)|Åke Sjögren]]
*1981–1987: [[Roland Magndahl]]
*1987–1994: [[Sven Borgvald]]
*1994–1997: [[Christer Hjort]]
*1998–1998: [[Sture Gafvelin]]
{{kolumner-slut}}

==Namn, beteckning och förläggningsort==
{|
|-----
| valign="top" width=40% |
{| width="400" class="toccolours" style="float: auto; clear: none; margin: 0 0 0.5em 1em;"
|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"|'''Namn'''
|- style="vertical-align: top;"
| {{nowrap|''Kungl. Västerbottens flygflottilj''}} ||width="24%"| xxxx-xx-xx ||width="2%"|–||width="24%"| xxxx-xx-xx
|- style="vertical-align: top;"
| {{nowrap|''Kungl. Hälsinge flygflottilj''}} ||width="24%"| 1945-07-01 ||width="2%"|–||width="24%"| 1974-12-31
|- style="vertical-align: top;"
| {{nowrap|''Hälsinge flygflottilj''}} ||width="24%"| 1975-01-01 ||width="2%"|–||width="24%"| 1998-06-30
|}
{| width="400" class="toccolours" style="float: auto; clear: right; margin: 0 0 0.5em 1em;"
|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"|'''Beteckningar'''
|- style="vertical-align: top;"
| F&nbsp;15 ||width="24%"| 1945-07-01 ||width="2%"|–||width="24%"| 1998-06-30
|}
| valign="top" width=40% |
{| width="400" class="toccolours" style="float: auto; clear: right; margin: 0 0 0.5em 1em;"
|+ style="font-size: larger; margin-left: 1em;"|'''Förläggningsorter, detachement och baser'''
|- style="vertical-align: top;"
| [[Söderhamn-Mohed flygfält|Mohed flygfält]] (B)|| 1945-07-01 ||–|| 1948-??-??
|- style="vertical-align: top;"
| [[Ronneby Airport|Kallinge flygplats]] (D) || 1946-??-?? ||–|| 1948-??-??
|- style="vertical-align: top;"
| [[Söderhamns flygplats]] (F)|| 1948-??-?? ||–|| 1998-06-30
|- style="vertical-align: top;"
| [[Gunnarn flygbas]] (B) || 1969-??-?? ||–|| 1998-06-30
|- style="vertical-align: top;"
| [[Åmsele flygbas]] (B) || 1969-??-?? ||–|| 1998-06-30
|- style="vertical-align: top;"
| [[Färila flygbas]] (B) || 1969-??-?? ||–|| 1998-06-30
|- style="vertical-align: top;"
| [[Bollnäs]] (D) || 1989-??-?? ||–|| 1997-??-??
|}
|}

==Galleri==
<gallery mode="packed">
Fil:F 15 Söderhamn 12.JPG|Flottiljvakten
Fil:F 15 Söderhamn 11.JPG|Brandstationen
Fil:Flygstaden, Söderhamn, juni 2023.jpg|Kanslihuset
Fil:F 15 Söderhamn 15.JPG|Kaserner
Fil:F 15 Söderhamn 22.jpg|Minnessten
Fil:F 15 Söderhamn 6.JPG|Flygmuseum
</gallery>

==Se även==
{{Kolumner}}
*[[151.&nbsp;attackflygdivisionen]]
*[[152.&nbsp;attackflygdivisionen]]
*[[153.&nbsp;attackflygdivisionen]]
*[[Flygstaden, Söderhamns kommun]] 
*[[Söderhamns flygplats]]
*[[Söderhamn-Mohed flygfält]]
{{Kolumner-slut}}

==Referenser==
===Anmärkningar===
{{Anmärkningslista}}

===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref |titel=Från orre till vigg. Hälsinge flygflottilj 50 år 1945-1995 |efternamn= |förnamn |författarlänk= |medförfattare= |år=1995 |utgivare=Hälsinge flygflottilj |utgivningsort= |isbn=91-630-3205-8|sid=}}
*{{bokref |titel=Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet |efternamn= Braunstein|förnamn=Christian |författarlänk= |medförfattare= |år=2005 |utgivare=Christina von Arbin |utgivningsort= |isbn=91-971584-8-8|sid=99-101}}
*{{bokref |titel=Försvarets marscher och signaler förr och nu|efternamn=Sandberg|förnamn=Bo|författarlänk=|medförfattare=|år=2007 |utgivare=Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv |utgivningsort=Gävle|isbn=978-91-631-8699-8|sid=202}}
*{{bokref |efternamn=Bengtsson |förnamn=Sven-Åke |titel=En svensk tiger : hårda fakta och siffror över svensk beredskap och upprustning 1939-1945 |år=2014 |utgivare=Svenskt militärhistoriskt bibliotek |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-86837-71-6 |libris=16757734}}
*{{bokref |efternamn=Berg |förnamn=Ejnar |titel=Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader |år=2004 |utgivare=Probus |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-87184-75-3 |libris=9818451}}
*{{bokref|titel = Kungl. Västmanlands flygflottiljs historia-Del 1, 1929-1979| efternamn = Odqvist | förnamn = Gösta | medförfattare =  | redaktör = |år= 1979 |utgivare= Västmanlands flygflottiljs historiekommitté | libris = 604901 }}
*{{bokref |titel=Viggen |efternamn= Stridsberg|förnamn=Sven |författarlänk= |medförfattare= |år=2003 |utgivare=Frank Stenvalls förlag |utgivningsort=Malmö  |isbn=91-7266-161-5 |libris=9450285 }}

===Webbkällor===
*{{webbref |url=http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygbas/Flygbas/Flottilj/f14/F14_1963_2.pdf |titel=Kungl.Hallands flygkår, F 14-ett modernt skolförband|hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=fht.nu }}
*{{webbref |url=http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_2_94_tema_f17.pdf|titel=Flygvapennytt 1994-2|hämtdatum=1 augusti 2015|format= |verk=fht.nu }}
*{{webbref |url=http://fhtprov.se/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_4_94_tema_f15.pdf|titel=Flygvapennytt 1994-4|hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=fht.nu }}
*{{webbref |url=http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1997-2.pdf |titel=Flygvapennytt 1997-2 |hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=aef.se}}
*{{webbref |url=http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1998-3.pdf |titel=Flygvapennytt 1998-3|hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=aef.se }}
*{{webbref |url=http://home.swipnet.se/nv/right_historik.html |titel=Flygräddningens historia|hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=home.swipnet.se}}
*{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Kungl-Majts-proposition-anga_FV0345/ |titel=Regeringens proposition 1972:45 |hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=riksdagen.se}}
*{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-197575-Regeringens-propo_FY0375/ |titel=Regeringens proposition 1975:75 |hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=riksdagen.se}}
*{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Totalforsvarets-utveckling-til_GF03102/ |titel=Regeringens proposition 1991/92:102 |hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=riksdagen.se}}
*{{webbref |url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Totalforsvar-i-fornyelse---eta_GK034/ |titel=Regeringens proposition 1996/97:4 |hämtdatum=1 augusti 2015 |format= |verk=riksdagen.se}}

==Vidare läsning==
*{{bokref |titel=Från orre till vigg. Hälsinge flygflottilj 50 år 1945–1995 |redaktör=Ljungström, Helge |år=1995 |utgivare=Hälsinge flygflottilj |utgivningsort= |isbn=91-630-3205-8|libris=7450466}}

==Externa länkar==
*{{Commons|Category:F 15 Söderhamn}}
*[http://www.soderhamnflygmuseum.se/ Söderhamn/F 15 Flygmuseum]
*[http://www.youtube.com/watch?v=GRZ5jrmz4ek&feature=related F 15 50 år - Flygvapnets huvudflygdag 1995] - Film på Youtube.
*[http://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/Flottiljer/F15_Notis.htm Hälsinge flygflottilj] på Arboga Elektronikhistoriska Förenings webbsida
*[http://www.fht.nu/fv_bilder_flygbas_flottilj_f15.html Hälsinge flygflottilj] på Försvarets Historiska Telesamlingars webbsida

{{Flygvapnet}}
{{Försvarsmakten}}
[[Kategori:Söderhamns garnison]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska flygflottiljer]]
[[Kategori:Söderhamns historia]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Hälsinge flygflottilj]]
[[Kategori:Svenska militära enheter bildade 1945]]
[[Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1998]]