Visa källa för Cebuano

{{fler källor|månad=2016-01}}
{{språkbox
|namn=Cebuano
|inhemskt namn=Sinugboanon
|stat=[[Filippinerna]]
|region=[[Visayas]] och [[Mindanao]]
|talare=över 20 miljoner
|status=regionalt språk
|fam1=[[Austronesiska språk|Austronesiskt]]
|fam2=[[Malajo-polynesiska språk|Malajo-polynesiskt]]
|fam3=[[Västliga malajo-polynesiska språk|Västligt malajo-polynesiskt]]
|fam4=[[Centralfilippinska språk|Centralfilippinskt]]
|myndighet=
|iso1=|iso2=ceb|iso3=ceb}}
[[Fil:Distribution of cebuano language.png|thumb|Cebuano-talande områden i Filippinerna]]
{{IPA-meddelande}}

'''Cebuano''' (''sebuano'', ''sugbuanon'', ''sugbuhanon''<ref name=ne/> eller ''sinugboanon'') är ett [[austronesiska språk|västaustronesiskt språk]] inom språkgruppen [[visayaspråk|bisaya]]. 2007 talades det av cirka 21 miljoner människor.<ref name=ne/> Cebuano är även namnet på folket som har cebuano som modersmål, och det är den största [[folkgrupp]]en på [[Filippinerna]]. Språket är huvudspråk i stora delar av centrala och södra Filippinerna och talas framför allt på öarna [[Cebu]], [[Negros]], [[Bohol]] och [[Leyte]].<ref name=ne/> Dessutom är det huvudspråket på stora delar av [[Mindanao]].

Språkets [[grammatik]] och huvuddelen av ordförrådet är [[austronesiskt språk|austronesiskt]], men [[spanska]]n har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning [[räkneord]] – både spanska och austronesiska. Cebuano har en lång skrifttradition, tidigare baserad på en egen [[stavelseskrift]] men sedan Spaniens erövring av öarna på 1500-talet skriven med det [[latinska alfabetet]].<ref name=ne/>

Som folkligt [[talspråk]] och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på [[filipino]] och [[engelska]] även i områden där alla elever har cebuano som [[modersmål]]. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker<ref name=ne/>.

== Systematik ==
Cebuano tillhör den [[centralfilippinska språk]]gruppen inom den [[malajopolynesiska språk|malajopolynesiska]] grenen av den stora [[austronesiska språk]]familjen. Närbesläktade språk är till exempel [[waray-waray]], [[bikol]] och [[tagalog]], som alla talas i Filippinerna.

Det finns ett antal olika dialekter av cebuano, som ibland betraktas som separata språk. Till exempel på ön [[Bohol]] talas boholano, som skiljer sig påtagligt från den cebuano som talas på närbelägna [[Cebu]], även om den ömsesidiga begripligheten fortfarande är god.

== Skrift och fonologi ==
Cebuano har 21 [[fonem]]. Sexton är [[konsonant]]er: p, t, k,
{{IPA|?}} ([[glottal klusil]]), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem [[vokal]]er: i, e, a, o, och u.

Traditionellt har cebuano skrivits med
[[Baybayin]]-alfabetet, men idag används en delmängd av det
[[latinska alfabetet]], kallad [[Abakada]], motsvarande de fonem som räknats upp ovan.

=== Vokaler ===
Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem:
{{IPA|/a/}}, {{IPA|/i/}}, och {{IPA|/u/}}. Med introduktionen av spanska lånord expanderade vokaluppsättningen med {{IPA|/ɛ/}}
och {{IPA|/o/}}, även om {{IPA|/o/}} och {{IPA|/u/}} fortfarande är nära nog
[[allofon]]er, liksom {{IPA|/ɛ/}} och {{IPA|/i/}}, och används utbytbart i inhemska ord.

=== Konsonanter ===
Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano.
[[Klusil]]er (stoppkonsonanter) är alltid [[Aspiration (fonetik)|oaspirerade]]. Den [[velar nasal|velara nasalen]] (''ng'')
används även i början av ord, i motsats till svenskans [[ng-ljudet|ng]].

{|class="wikitable"
|-
!colspan=2|
![[Bilabial konsonant|Bilabial]]
![[Dental konsonant|Dental]]
![[Palatal konsonant|Palatal]]
![[Velar konsonant|Velar]]
![[Glottal konsonant|Glottal]]
|-
! colspan=2 | [[Nasal konsonant|Nasal]]
|align="center"|{{IPA|m}}
|align="center"|{{IPA|n}}
|
|align="center"|{{IPA|ŋ}}
|
|-
!rowspan=2 | [[Klusil]]
! style="text-align: left; font-size: 80%;" | [[Tonlös]]
|align="center"|{{IPA|p}}
|align="center"|{{IPA|t}}
|
|align="center"|{{IPA|k}}
|align="center"|{{IPA|ʔ}}
|-
! style="text-align: left; font-size: 80%;" |[[Tonande]]
|align="center"|{{IPA|b}}
|align="center"|{{IPA|d}}
|
|align="center"|{{IPA|g}}
|-
! colspan=2 | [[Affrikata]]
|
|align="center"|{{IPA|s}}
|
|
|align="center"|{{IPA|h}}
|-
! colspan=2 | [[Flapp]]
|
|align="center"|{{IPA|ɾ}}
|
|
|
|-
! colspan=2 | [[Lateral]]
|
|align="center"|{{IPA|l}}
|
|
|-
! colspan=2 | [[Approximant]]
|align="center"|{{IPA|w}}
|
|align="center"|{{IPA|j}}
|
|
|}

=== Betoning ===
Betoning kan vara betydelseskiljande, så att ''dápit'' med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan
''dapít'' med betoning på andra stavelsen betyder "nära".

== Grammatik ==
Cebuano är ett språk med [[grundordföljd]] [[VSO-språk|VSO]] ([[verb]] [[Subjekt (grammatik)|subjekt]] [[objekt (satsdel)|objekt]]).  Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att [[topikalisering]] av en komponent kan ske genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska, även om topikalisering normalt sker genom grammatiska markörer.  Adjektiv och substantiv kopplas ihop med förbindelseordet ''nga'', och kan stå i godtycklig ordning bara ''nga'' är mellan dem.

=== Substantiv ===

Substantiv i cebuano [[Böjning (grammatik)|böjs]] inte, men [[kasus|kasusmarkörer]]
läggs normalt till framför dem.  Kasus fungerar dock på ett helt annat sätt i Cebuano än i svenska och de flesta andra europeiska språk. Cebuano kan analyseras som ett [[ergativa språk|ergativt språk]].  Medan svenska skiljer på [[nominativ]] ([[Subjekt (grammatik)|subjekt]]) och [[ackusativ]] ([[objekt (satsdel)|objekt]]), skiljer istället ergativa språk mellan:

* [[Ergativ]]: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb.
* [[Absolutiv]]: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb '''eller subjektet till ett intransitivt'''.

Men i Cebuano beror exakt vilka roller som olika kasusmarkörer indikerar också på hur verbet böjs. Olika verbformer tilldelar olika roller till absolutivt och ergativt markerade substantiv.

Det finns tre typer av kasusmarkörer:
* Kinsa ([[absolutiv]])
* Tag-iya ([[ergativ]] och [[genitiv]])
* Gitagan-an ([[Oblik (grammatik)|oblik]])

''Kinsa'' används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.

''Tag-iya'' används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.

''Gitagan-an''-markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.

Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.

Nedan är en tabell med kasusmarkörer. ''Mga'' (uttalat [{{IPA|maˈŋa}}]) är pluralmarkör.

{| class="wikitable"
!&nbsp;
!Kinsa
!Tag-iya
!Gitagan-an
|-
|'''allmänt singular'''
|ang
|sa
|sa
|-
|'''allmänt plural'''
|ang mga
|sa mga
|sa mga
|-
|'''person i singular'''
|si
|ni*
|kang
|-
|'''person i plural'''
|sila si/ silang
|nila ni/ nilang*
|kanila ni/ kanilang
|}

Exempel:

'''Miabot si Manang Kcy.'''<br />
''har-kommit Manang Kcy''<br />
"Manang Kcy hae kommit."

'''Gwapo si Roland Christian.'''<br />
''Snygg är Roland Christian.''<br />
"Roland Christian är snygg."

'''Nakit-an ni Nicoy si Janx.'''<br />
''såg Nicoy Janx''<br />
"Nicoy såg Janx."

'''Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd.'''<br />
''Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd''<br />
"Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."

'''Hain ang mga libro?'''<br />
''Var de där bok''<br />
"Var är böckerna?"

'''To-a kang Williever ang yawe.'''<br />
''Vid med Williever den nyckel''<br />
"Williever har nyckeln."

=== Pronomen ===
Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.

{| class="wikitable"
!&nbsp;
!Kinsa
!Tag-iya (primär)<sup>1</sup>
!Tag-iya (modifierande)<sup>2</sup>
!Gitagan-an
|-
|'''Första person singular'''
|ako
|akoa<sup>3</sup>
|nako
|kanako
|-
|'''Andra person singular'''
|ikaw
|imoha<sup>3</sup>
|nimo
|kanimo
|-
|'''Tredje person singular'''
|siya / sya
|iyaha /iya
|niya
|kaniya
|-
|'''Första person plural inklusiv (jag & du)'''
|kita
|atoa / ato
|nato
|kanato
|-
|'''Första person plural exklusiv (jag & de)'''
|kami
|amoa / amo
|namo
|kanamo
|-
|'''Andra person plural'''
|kamo
|inyoha
|ninyo
|kaninyo
|-
|'''Tredje person plural'''
|sila
|ilaha
|nila
|kanila
|}
:<sup>1</sup> ''Det finns två varianter av tag-iya.  De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet ''nga'' medan...''
:<sup>2</sup> ''... modifierande tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement.''
:<sup>3</sup> ''Sista stavelsen bortfaller ofta.''

När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:

{| class="wikitable"
!&nbsp;
!Kinsa
!Tag-iya (primär)
!Tag-iya (modifierande)
!Gitagan-an
|-
|'''Första person singular'''
|ko<sup>1</sup>
|ako
|ko
|nako
|-
|'''Andra person singular'''
|ka
|imo
|mo
|nimo
|-
|'''Tredje person singular'''
|siya
|iya
|niya
|niya
|-
|'''Första person plural inklusiv'''
|ta<sup>2</sup>
|ato
|nato
|nato
|-
|'''Första person plural exklusiv'''
|mi
|amo
|namo
|namo
|-
|'''Andra person plural'''
|kamo
|inyo
|ninyo
|ninyo
|-
|'''Tredje person plural'''
|sila
|ila
|nila
|nila
|}
:<sup>1</sup> ''När objektet är i andra person används ibland'' ta ''istället för'' ko.
:<sup>2</sup> ''När objektet är i andra person kan'' ta ''betyda första person singular.''

Det inklusiva vi, ''kita'', syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.

Det exklusiva vi, ''kamí'', syftar på talaren och någon/några andra, men '''inte''' den tilltalade.

Exempel (notera skillnaden i verbformer, som styr vilken roll ett kinsa-pronomen har):

* ''Misulat ko'' – "Jag skrev".

* ''Gisulatan ko niya'' eller ''Misulat siya nako'' (beroende på om sändare eller mottagare är i fokus) – "Han/hon skrev till mig".

* ''Akong ihatag niya'' – "Jag ska ge det till honom/henne".

''Modifier tag-iya''-pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ett ''modifier tag-iya''-pronomen men föregår då det ord de bestämmer.

* ''Ang balay nako'' / ''Ang akong balay'' – "Mitt hus".

* ''Wala tay bugas'' – "Vi (du och jag) har inget ris".

* ''Wala miy bugas'' – "Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris". 

Pronomen i cebuano är [[könsneutrala pronomen|könsneutrala]]; ''siyá'' betyder alltså både han och hon.

=== Demonstrativa pronomen ===
{| class="wikitable"
!&nbsp;
!Kinsa
!Tag-iya
!Gitagan-an<sup>1</sup>
|-
|'''Närmast talaren (det här)'''
|kiri, (ri)<sup>2</sup>
|iri
|ngari
|-
|'''Nära talaren och den tilltalade (det här)'''
|kini, (ni)
|ini
|nganhi
|-
|'''Närmast den tilltalade (det där)'''
|kana, (na)
|ana
|nganha
|-
|'''Långt bort från båda'''
|kadto, (to)
|ato
|ngadto
|}

:<sup>1</sup> ''Formen med nga- kan ersättas med di- så att ''ngari, nganhi, nganha, ngadto'' blir ''diri, dinhi, dinha, didto''.
:<sup>2</sup> ''Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.''

Exempel:

Unsa ni?<br />
Vad detta?
"Vad är det här?"

Kinsa nang tawhana?<br />
Vem den där man?
"Vem är den där mannen?"

Gikan ni Pedro ning sulata.<br />
Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev
"Det här brevet är från Pedro."

Mangaon sila didto.<br />
Ska-äta de där-borta
"De ska äta där."

Mikaon ana ang bata.<br />
Åt det där det barn.
"Barnet åt det där."

=== Verb ===
Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet.  Verben har [[affix]] som kan ange [[fokus (språkvetenskap)|fokus]], [[aspekt]], [[modus]], och annat, men däremot inte direkt [[tempus]] som vi är vana vid.

==== Aspekt ====
Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus.
[[Imperativ]] används för uppmaningar, ungefär som i svenska.
Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn: '''incepted''' och
'''incepting'''.

# '''imperativ aspekt''' - för uppmaningar.
# '''incepted aspekt''' - handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas.
# '''incepting aspekt''' - handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. [[futurum]] och vanemässigt upprepade handlingar.

Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:

Förfluten tid
:1. ''Jag '''åkte''' till Europa.''
:Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
:'''''Miadto''' ko sa Uropa .''

:2. ''Äntligen '''hittade''' jag dig,''
:Handlingen påbörjades i det förflutna, på cebuano:
:'''''Nakaplagan''' ra gyud ta ka.''

Pågående handlingar
:1. ''Jag '''går''' (håller på att gå) till köket.''
:Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
:'''''Nagpadulong''' ko sa kusina.''

:2. ''Peter '''hittar''' Miriam.''
:Handlingen påbörjades innan yttrandet sades:
:'''''Nakaplagan''' ni Pedro si Miriam.''

Exempel på "INCEPTING" ASPEKT

Framtida handlingar
:1. ''Jag '''kommer att återvända''' till jul.''
:Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
:'''''Mobalik''' ko karong Pasko.''

:2. ''Hon '''kommer att hitta''' dig.''
:Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
:''Iya kang '''makit-an.'''''

Vanemässiga handlingar
:1. ''Hon '''går''' till stranden varje morgon.''
:Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:
:'''''Moadto''' siya matag buntag sa baybayon.''

:2. ''Han '''hittar''' alltid henne där.''
:Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen
:''Kanunay siya niyang '''makaplagan''' didto.''

==== Fokus ====
Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens [[tema (semantik)|tema]], det som [[topikalisering|topikaliserats]] i meningen genom att ges [[absolutiv]]t [[kasus]].

Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.

===== ''um''-verb =====
Former:

{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| -(um)-
| mi-
| mo-
| mo-
|-
|}

* Funktion: den här formen används i följande två fall:
*# man betonar att händelsen är momentan
*# man betonar att händelsen är en medveten handling
* Tema: den som utför handlingen.

===== ''pag''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| pag-
| nag-
| mag-
| mag-
|-
|}

* Funktion: uttrycker handlingar som: 
*# pågår ett tag
*# inte nödvändigtvis är medvetna

* Tema: den som utför handlingen.

===== ''pang''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| pang-
| nang-
| mang-
| mang-
|-
|}

* Funktion: pluritiv form{{förtydliga|är det pluralform som avses?|datum=2017-05}} av um-verb. 
* Tema: den som utför handlingen.

===== ''ka''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| ka-
| na-
| ma-
| ma-
|-
|}
* Funktion: om förändringar. 
* Tema: det som förändras. 

===== ''magka''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| none{{förtydliga|menas "ingen"? då kan man skriva "–" istället.|datum=2017-05}}
| nagka-
| magka-
| magka-
|-
|}

* Funktion: om långsamt fortskridande förändringar. 
* Tema: den som förändras.

===== Reciproka verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| pag-in-ay
| nag-in-ay
| mag-in-ay
| mag-in-ay
|-
|}
* Funktion: ömsesidiga handlingar. 
* Tema: minst två personer/saker som gör något ömsesidigt mot varandra. 

===== ''on''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| -a
| gi-
| -on
| -a
|-
|}

Det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer. 

===== ''an''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| -i
| gi-an
| -an
| -i
|-
|}

Det indirekta objektet är oftast tema.

===== ''i''-verb =====
{| class="wikitable"
|-
! imperativ
! ''incepted''
! ''incepting''
! ''wala''-bas
|-
| i-
| gi-
| i-
| i-
|-
|}

Det använda instrumentet är ofta tema.

==== Modus ====
Det finns tre [[modus]] i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.

# '''Intuitiv''' – intuitiv är verbets normala modus. Verbformerna i tidigare avsnitt ovan är i intuitiv.
# '''Icke-intuitiv''' – icke-intuitiv används för att uttrycka oväntade eller oavsiktliga händelser. Det finns därför inga icke-intuitiva imperativ.
# '''Aptativ''' – aptativ uttrycker möjligheten av en handling. Liksom icke-intuitiv saknar även aptativ en imperativform.  I ''incepted''-aspekt motsvarar aptativ närmast svenskans perfekt. I ''incepting''-aspekt motsvarar det svenska uttryck med "kan/kunde".

===== Icke-intuitiv =====
{| class="wikitable"
|-
! Icke intuitiv
! ''incepted''-aspekt
! ''incepting''-aspekt
! ''wala'' form
|-
| um verb
| nahi-
| mahi-
| mahi-
|-
| pag verb
| nahi-
| mahi-
| mahi-
|-
| pang verb
| nahipang-
| mahipang-
| mahipang-
|-
| ka verb
| naha-
| maha-
| maha-
|-
| magka verb
| none
| none
| none
|-
| reciproka verb
| nagka-in-ay
| magka-in-ay
| magka-in-ay
|-
| on verb
| na-
| ma-
| ma-
|-
| an verb
| hing-an
| mahi-an
| hing-i
|-
| i verb
| nai-
| mai-
| mai-
|}

===== Aptativ =====
{| class="wikitable"
|-
! Aptativ
! ''incepted''-aspekt
! ''incepting''-aspekt
! ''wala''-form
|-
| ''um''-verb
| naka-
| maka-
| maka-
|-
| ''pag''-verb
| naka-
| maka-
| maka-
|-
| ''pang''-verb
| nakapang-
| makapang-
| makapang-
|-
| ''ka''-verb
| none
| none
| none
|-
| ''magka''-verb
| none
| none
| none
|-
| Reciproka verb
| none
| none
| none
|-
| ''on''-verb
| na-
| ma-
| ma-
|-
| ''an''-verb
| na-an
| ma-an
| ma-i
|-
| ''i''-verb
| gika-
| ika-
| ikaw
|}

=== Bestämningar ===
Adjektiv i cebuano (och substantiv som används som bestämningar) länkas till det ord de bestämmer med länkordet ''nga''.  Om ''nga'' kommer efter ett ord som slutar på vokal, glottalt stopp eller bokstaven N så assimileras ''nga'' som ett suffix, ''-ng'', på det ordet.

'''Adjektiv''' placeras oftast före det ord de bestämmer, men kan också placeras efter.

Exempel:
:''maayong buntag''     – god morgon
:''dakong panon''       – en stor skara
:''mga matang malulot'' – vackra ögon

Ett '''substantiv''' placeras däremot alltid efter det ord det bestämmer.

Exempel{{förtydliga|exemplen visar inte vilket substantiv som är det modifierade och vilket som modifierar; vad som betyder vad.|datum=2017-05}}:
:''balay nga bato''     – stenhus
:''hangin nga habagat'' – sydöstmonsun

'''Superlativ''' uttrycks med affixet ''kina--an'' eller partikeln
''labing'' eller prefixet ''pinaka-''

Exempel:
:''kinamaayohan''    – bäst
:''kinadak-an''      – störst
:''labing malulot''  – vackrast
:''pinakagwapa''     – vackrast

'''Komparativ''' uttrycks med någon av partiklarna ''mas'' eller ''labawng''.

=== Enklitiska partiklar ===
Cebuano har enklitiska partiklar som bär mycket information om betydelsenyanser

Några exempel på vanligt förekommande partiklar:

# ''na'' och ''pa''
#* ''na'': nu, redan, än
#* ''pa'': fortfarande, annars, utöver, än
# ''man'': partikel som används för att bortse från orsaker eller resultat;även, fastän
# ''pud,sad'': också
# ''lamang'' (''lang''): begränsande partikel; bara
# ''daw, kuno'': en partikel som uttrycker att informationen i yttrandet är hörsägen; man säger, det sägs att, det lär vara så att, ...
# ''gyud'': artig partikel
# ''ba'': används i ja/nej-frågor och ibland i andra sorters frågor
# ''sa'': för tillfället, för ett ögonblick men ändå (i negativa fraser)
# ''kaha'': uttrycker förvåning; jag undrar, kanske, minsann (används ibland också i frågor).
# ''kay'': uttrycker orsak; eftersom, alltså
# ''diay'': insiktspartikel; uttrycker att talaren har insett eller plötsligt kommit ihåg något.
# ''tingali'': uttrycker osäkerhet; kanske, eventuellt, tycks
# ''unta'': uttrycker hopp, orealiserat villkor (med verb i incepting aspekt), används i villkorliga uttryck.

=== Negation ===
Det finns tre negationer i cebuano: ''dili'', ''wala'', och ''ayaw''.

'''Dili''' negerar adjektiv, substantiv, och "incepting" verb.

* ''Dili ko motrabaho ugma.''
:"Jag kommer inte att arbeta imorgon."

* ''Dili dato tong babayhana.''
: "Den kvinnan är inte rik."

'''Wala''' negerar "incepted"-verb och existentiella påståenden.

* ''Wala koy kwarta.''
: "Jag har inga pengar."

* ''Wala ko motrabaho tibuok adlaw.''
: "Jag arbetade inte hela dagen."

'''Ayaw''' används för negativa befallningar.

* ''Ayaw og hilak.''
: "Gråt inte."

* ''Ayaw mo pagdagan-dagan dinhi.''
: "Spring inte här!"

=== Frågeord ===
* ''Unsa?'' – Vad?
* ''Asa?''– Var? (för en plats)
* ''Diin?'', ''Dis-a?'' – Var?
* ''Hain?'', ''Saa?'' – Var? (för ett föremål eller en person)
* ''Kinsa?'' – Vem?
* ''Ngano?'' – Varför?
* ''Kangkinsa?'' – Till vem?
* ''Giunsa?'' – Hur?
* ''Kanus-a?'' – När?
* ''Pila ka buok?'', ''Pila?'' – Hur många?
* ''Tagpila?'' – Hur mycket?
* ''Diay ba?'' – Verkligen?

==== ''Asa'' eller ''hain''? ====
'''Asa''' och '''hain'''—båda betyder ''var''—används i olika kontext i formell cebuano.

''Asa'' används när man frågar efter en plats.
** ''Asa ka padulong?'' (Vart går du?)
** ''Asa ta molarga?'' (Vart reser vi?)

''Hain'' används när man frågar efter personer eller saker.
** ''Hain na ang gunting?'' (Var är saxen?)
** ''Hain na si Arsenia?'' (Var är Arsenia?)

I talspråk används däremot mest ''asa''.  Det är sällan man hör ''hain''.

== Vokabulär ==
[[Swadeshlista]] med grundläggande ord på svenska och cebuano:

'''Svenska – cebuano'''
{{div col|3}}
# jag – ''ako''
# du – ''ikaw''
# han, hon – ''siya''
# vi – ''kita'' (inkl), ''kami'' (exkl)
# ni – ''kamo''
# de – ''sila''
# det här – ''kani'', ''ining'', ''ini''
# det där – ''kanâ'', ''anang'', ''anâ''
# här – ''diri'', ''dinhi'', ''di-ani'', ''di-ari''
# där – ''dihâ'', ''dinhâ'', ''di-anâ'', ''di-arâ''
# vem – ''kinsa''
# vad – ''unsa''
# var – ''ahà''
# när – ''kanus-a''
# hur – ''gi-unsa''
# inte – ''dilî'', ''wala''
# allt – ''tanan''
# många – ''daghan''
# några – ''pila-pila''
# få, lite – ''gamay''
# annan – ''uban''
# ett – ''usà'', ''uno''
# två – ''duhà'', ''dos''
# tre – ''tulò'', ''tres''
# fyra – ''upat'', ''kwatro''
# fem – ''limà'', ''singko''
# stor – ''dako'', ''dagko''
# lång – ''ta-as''
# bred – ''lapad''
# tjock – ''bagâ''
# tung – ''bug-at''
# liten – ''gamay''
# kort – ''mobô''
# smal – ''kitid'', ''pi-ot''
# tunn – ''niwang''
# kvinna – ''babae''
# man – ''lalaki''
# människa – ''tao''
# barn – ''anak'' (egna barn), ''batâ'' (andras ungar)
# maka – ''asawa''
# make – ''bana'', ''asawa''
# moder – ''inahan'', ''mama''
# fader – ''amahan'', ''papa''
# djur – ''mananap''
# fisk – ''isda''
# fågel – ''langgam''
# kyckling – ''manok''
# hund – ''irô''
# lus – ''kuto''
# gnet (lusägg) – ''lusâ''
# orm – ''halas'', ''ha'as''
# mask – ''bulati'', ''ulod'', ''u'od''
# träd – ''kahoy''
# skog – ''kakahoyan'' (skogsdunge), ''lasang'', ''kalasangan'' (djungel)
# pinne – ''kahoy'', ''sanga'' (gren), ''tukog'' (kvist)
# frukt – ''bunga''
# frö – ''liso''
# löv – ''dahon''
# rot – ''gamot''
# fruktskal – ''panit sa bunga''
# blomma – ''bulak'', ''buwak''
# gräs – ''sagbot''
# rep – ''pisî''
# skinn – ''panit''
# kött – ''karne'', ''carne''
# blod – ''dugô''
# ben (i skelettet) – ''bukog''
# fett – ''tambok'', ''mantika''
# ägg – ''itlog''
# horn – ''sungay''
# svans – ''ikog''
# fjäder – ''balahibo''
# hår – ''buhok'', ''balahibo''
# huvud – ''ulo''
# öra – ''dalunggan'', ''dunggan''
# öga – ''mata''
# näsa – ''ilong''
# mun – ''bâ-bâ''
# tand – ''ngipon''
# tunga – ''dila''
# nagel – ''kuko''
# fot – ''ti-il''
# ben – ''paa'' (även lår), ''bagtak'' (underben), ''hita'' höft)
# knä – ''tuhod''
# hand – ''kamot''
# vinge – ''pakô''
# mage – ''tiyan''
# inälvor – ''tinae''
# hals – ''li-ug''
# rygg – ''luyo''
# bröst (på kvinna) – ''totoy'', ''susô'', ''dughan''
# bröst (bringa) – ''dughan''
# hjärta – ''kasing-kasing'', ''dughan''
# lever – ''atay''
# dricka – ''inom''
# äta – ''kaon''
# bita – ''paak'' (bite), ''kitkit'' (nibble)
# suga – ''supsup''
# spotta – ''luwâ''
# kräkas – ''suka''
# blåsa – ''huyop''
# andas – ''ginhawa''
# skratta – ''katawa''
# se – ''kitâ''
# höra – ''dungog''
# veta – ''kabalo'', ''kabawo''
# tänka – ''huna-huna''
# lukta – ''simhot''
# frukta – ''hadlok''
# sova – ''tulog'', ''tu'og''
# liv – ''kinabuhi''
# dö – ''patay'', ''mamatay''
# döda – ''mupatay'', ''nipatay''
# kämpa – ''away'', ''laban'' (även välja sida)
# jaga – ''nangaso''
# slå – ''igô'', ''tira''
# skära – ''putol'' (skära av), ''hiwa'' (skiva), ''gunting'' (klippa)
# klyva – ''tungâ'', ''hatî''
# hugga – ''saksak'', ''dunggab''
# klia – ''katol''
# gräva – ''kalot'', ''kotkot''
# simma – ''langoy''
# flyga  – ''lupad''
# gå – ''lakaw''
# komma – ''anhi'', ''halî''
# ligga – ''higdâ''
# ligga på mage – ''kulob''
# sitta – ''lingkod''
# stå – ''tindog''
# vända – ''likô''
# falla – ''hulog''
# ge – ''hatag''
# hålla – ''gunit''
# klämma – ''pig-it'', ''pi-it'' (pressa), ''pisâ'', ''pusâ'' (klämma sönder)
# gnugga – ''kuskus''
# tvätta – ''hugas''
# torka av – ''pahid'' (gnida), ''trapo'', ''punas'' (torka rent)
# dra – ''bira''
# putta – ''tuklod''
# kasta – ''labay''
# binda – ''higot''
# sy – ''tahî''
# räkna – ''ihap''
# säga – ''sulti'', ''ingon''
# sjunga – ''kanta''
# ljud – ''tingog''
# leka – ''dulâ''
# flyta – ''lutaw''
# rinna – ''agas''
# frysa – ''nigahî'' (also harden)
# svälla – ''burot''
# sol – ''adlaw''
# måne – ''bulan'', ''buwan''
# stjärna – ''bituon''
# vatten – ''tubig''
# regn – ''ulan'', ''uwan''
# flod – ''ilog'' (större flod), ''sapa'' (mindre vattendrag, bäck)
# sjö – ''lawâ''
# hav – ''dagat''
# salt – ''asin''
# sten – ''bato''
# sand – ''balas'', ''ba'as''
# damm – ''abog''
# jord – ''yutâ''
# moln – ''ambon''
# dimma – ''yamog'', ''tun-og''
# himmel – ''langit''
# vind – ''hangin''
# snö – ''nyebe''
# is – ''yelo''
# hård – ''gahî''
# rök – ''aso''
# eld – ''kalayo'', ''kayo''
# aska – ''abo''
# brinna – ''sunog''
# väg – ''dalan'', da'an''
# berg – ''bukid'', ''buntod'', ''bungtod''
# lukta illa – ''bahô''
# röd – ''pula'', ''puwa''
# grön – ''berde''
# gul – ''dilaw''
# vit – ''putî''
# svart – ''itom''
# natt – ''gabii''
# dag – ''adlaw'' (also sun), ''buntag'' (also morning)
# år – ''tu-ig''
# varm – ''langgaw'' (ljummen), ''igang'' (obehagligt varm), ''init'' (het)
# kall – ''bugnaw'', ''tugnaw'', ''tun-og''
# full – ''punô''
# ny – ''bag-o''
# gammal – ''da-an''
# bra – ''maayo''
# dålig – ''batî'' (även ful), ''la-in''
# rutten – ''latâ'', ''bulok''
# smutsig – ''hugaw''
# rak – ''tulid''
# rund – ''lingin''
# vass – ''ha-it''
# slö – ''puol'', ''pulpol'', ''habol''
# jämn – ''hamis''
# våt – ''basâ''
# torr – ''uga''
# rätt – ''tuod'', ''sakto'', ''ensakto''
# fel – ''sayop'', ''malî''
# nära – ''duol'', ''tapad'' (beside)
# långt bort – ''layô''
# ha rätt – ''tu-o'' (to be correct)
# vid – ''sa''
# i – ''sa'' [''sulod sa'']
# med – ''uban sa''
# och – ''ug''
# om – ''kung''
# eftersom – ''kay'', ''tungod kay''
# namn – ''ngalan''
{{div col end}}

== Källor ==
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Cebuano_language&oldid=260233169|språkversion=engelskspråkiga}}

===Noter===
<references>
<ref name=ne>{{NE |författare= Masja Koptjevskaja Tamm|titel =cebuano |namn=cebuano |hämtdatum = 24 januari 2016 }}</ref>
</references>

{{Interwiki|språkkod=ceb}}

== Externa länkar ==
* [https://www.ethnologue.com/language/ceb Cebuano på ethnologue.com]
* [http://www.bohol.ph/books/Jimenez/EnglishBisayaGrammar.html English Bisaya Grammar]
* [https://web.archive.org/web/20120127222209/http://floridalinguistics.com/Florida_Linguistics/FLA_Academic_Paper_Collective_files/A%20Functional%20Reference%20Grammar%20of%20Cebuano.pdf Functional Reference Grammar of Cebuano]

[[Kategori:Malajo-polynesiska språk]]
[[Kategori:Språk i Filippinerna]]
[[Kategori:Verb–subjekt–objekt-språk]]