Visa källa för Azerbajdzjan

{{coord|40|N|48|E|display=title|type:country}}
{{Hänvisning|landet}}
{{landsfakta
|namn = Republiken Azerbajdzjan<br />Azərbaycan Respublikası
|genitiv=Azerbajdzjans
|flagga=Flag of Azerbaijan.svg
|statsvapen=Coat of arms of Azerbaijan.svg
|motto=inget
|karta= Azerbaijan (orthographic projection).png
|världsdel=[[Asien]], [[Europa]]
|statsskick=[[republik]] 
|språk=[[azerbajdzjanska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Baku]]
|störstastad=[[Baku]] (2&nbsp;150&nbsp;800 inv. 2013<ref name="BakuFolkm"> [http://www.stat.gov.az/source/regions/az/2_1.xls Azərbaycan Respublikasının Dövlət Statistika Komitəsi;  2012-Cİ İLDƏ İQTİSADİ RAYONLARIN ƏSAS SOSİAL-İQTİSADİ GÖSTƏRİCİLƏRİ ('''excelfil''')] Läst 21 juni 2014.</ref>)
|demonym=azerbajdzjan, azerbajdzjanier, azerier<ref name="Utrikesnamnbok2013"></ref>, azer
|statschef=[[Ilham Aliyev]]
|sct=presidenter
|sct2=president
|regeringschef=[[Äli Äsädov]]
|rct=premiärministrar
|rct2=premiärminister
|area_rank=111:e
|area=86600
|area_%vatten=försumbart
|folkmängd_rank=91:a
|folkmängd=9411800
|folkmängd_not = <ref name="stat">{{Webbref|efternamn= |förnamn= |författarlänk= |titel=11 iyul Ümumdünya Əhali Günüdür - Azərbаycаndа demoqrafik vəziyyət |verk= |utgivare=Stat.gov.az |år=2013 |url=http://www.stat.gov.az/admin/news.php?id=1847 |doi= |hämtdatum=10 juli 2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130806194050/http://www.stat.gov.az/admin/news.php?id=1847 |arkivdatum=6 augusti 2013 }}</ref> (juli 2013)
|befolkningstäthet_rank=71:a
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Bazardjuziu]]
|högstapunkt_meter=4 466
|störstasjö=[[Mingäçevirreservoaren]]
|störstasjö_yta=
|längstaflod=[[Kura]]
|längstaflod_längd=1 515
|självständighet=från [[Sovjetunionen]]
|självständighet_dekl=30 augusti 1991
|självständighet_erk=18 oktober 1991
|bnp_rank=77:e
|bnp_totalt=175,7 miljarder USD [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>
|bnp/invånare=17 153 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
| hdi = {{öka}} 0,745<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
| hdi_rank = 91:a
| hdi_år = 2021
|valuta=[[azerbajdzjansk manat]]
|valutakod=AZN
|tidszon=[[Azerbajdzjansk normaltid|AZT]] ([[UTC+4]])
|nationaldag=[[28 maj]]
|nationalsång=[[Republiken Azerbajdzjans nationalsång]]
|nationalitetsmärke=AZ
|landskod=AZ, AZE, 031
|landsdomän=[[Toppdomän#A|.az]]
|landsnummer=994
|år=2022
|fotnot=
|bnp/invånare_rank=89:e|bnp_nominell_totalt=73,4 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=76:e|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell/invånare=7 165 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=91:a|gini=26,6<ref>{{Webbref|url=https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI|titel=Gini index|hämtdatum=8 december 20322|utgivare=Worldbank|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2005}}
'''Azerbajdzjan''' ({{lang-az|Azərbaycan}}), formellt '''Republiken Azerbajdzjan''', alternativt ''Azerbajdzjanska republiken''<ref name="Utrikesnamnbok2013">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |format=[[Portable Document Format]] |utgåva=9., rev. uppl. |år=2013 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=66 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141006224003/http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |arkivdatum=2014-10-06 |hämtdatum=2014-09-26 }} {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146 |date=20141006224003 }}</ref> (''Azərbaycan Respublikası''), är en [[republik]] i sydöstra [[Kaukasien]] som geografiskt ligger till största del i [[Asien]] men med en liten landremsa i [[Europa]]. [[Förenta nationerna]] räknar Azerbajdzjan som ett västasiatiskt land,<ref name="UnReg">[http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm United Nations, Statistics Division; Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings]</ref> men politiskt ses landet ibland som europeiskt. Landet gränsar till [[Armenien]], [[Georgien]], [[Iran]], [[Ryssland]] och [[Turkiet]] (den senare via [[exklav]]en [[Nachitjevan]]) samt har kust mot [[Kaspiska havet]]. Större städer är [[Baku]], [[Ganja]] och [[Sumgait]]. Landets styrs som en [[diktatur]] av en familjedynasti.<ref name="ui">{{Webbref|titel=Azerbajdzjan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2022-02-08|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Journalister på bjudresa i diktatur och anonym Tv4-källa kändes igen|url=https://sverigesradio.se/artikel/journalister-pa-bjudresa-i-diktatur-och-anonym-tv4-kalla-kandes-igen|tidning=Sveriges Radio|datum=2021-11-12|hämtdatum=2022-02-08|språk=sv}}</ref>

Majoritetsbefolkningen i Azerbajdzjan kallas azerer, azerier eller azerbajdzjanturkar.<ref>[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/befolkning-och-sprak/ Landguiden]</ref>

== Etymologi ==
Namnet Azerbajdzjan härstammar från [[Medelpersiska|medelpersiskans]] ''Āturpātākān'' i betydelsen "Eldens väktare" eller "Eldens boning". Den medelpersiska beteckningen övergick under medeltiden i [[nypersiska|nypersiskans]] ''Ādharbādhagān'' och till sist i ''Āzarbāydjān''.<ref>Farian Sabahi, ''La pecora e il tappeto: i nomadi Shahsevan dell'Azerbaigian iraniano'', Rom: Ariele, 2000, s. 23. {{ISBN|978-88-86480-74-1}}.</ref> På republikens officiella språk, [[azerbajdzjanska]], heter landet ''Azərbaycan'', vilket vid translitterering till svenska egentligen blir ''Azärbaycan''. Den svenska stavningen Azerbajdzjan är kvar sedan den tid [[ryska]]n hade mer dominerande status i området.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Azerbajdzjans historia}}
===Iranska statsbildningar===
Klassamhället formades i Azerbajdzjan {{förtydliga|datum=2018-09}} i början av första årtusendet f.Kr. De första staterna i området var [[Mannéer|Mannai]], [[Medien]], [[Atropatene]] och [[Kaukasiska Albanien]]. Befolkningen talade olika [[iranska språk]].<ref>http://www.iranicaonline.org/articles/azerbaijan-index</ref> Landet har hämtat sitt namn från [[persiska]]ns ''āzar'' ("eld") och ''pāigān'' ("väktare") har med hänvisning till att en av de främsta [[zoroastriska]] eldarna brann i nuvarande [[Takht-e Soleyman|Takht-e Soleiman]]. Under 700-talet erövrades landet av [[Umayyadiska kalifatet]] och området [[Islamiska expansionen|islamiserades]].

===Turkiskans spridning===
Under 900-talet började [[turkfolk|turkiska]] stammar flytta till området, och under [[Seljuker|seljukisk]] tid började dessa blandas med den iranska befolkningen, vilket resulterade i att större delen av nuvarande Azerbajdzjan var [[turkiska|turkisktalande]] på 1600-talet under [[Safavider|safaviderna]]. Landets officiella språk, azerbajdzjanska eller azeriska, är ett [[turkspråk]], som var safavidernas modersmål.

Det finns ännu en [[minoritet]] i Azerbajdzjan som talar [[Tati (olika betydelser)|tati]], ett [[Iranska språk|iranskt språk]], som talades av majoriteten av befolkningen före turkiskan.<ref>Vladimir Minorsky, "Tat", ''The Encyclopædia of Islam: A Dictionary of the Geography, Ethnography and Biography of the Muhammadan Peoples'', 4 vols., red. M. Th. Houtsma et al., Leiden & London, 1913–38.</ref>

===Regionens styre och namnvalet för den moderna republiken===
Dagens republik Azerbajdzjan blev [[Safavider|safavidiskt]] under början av [[1500-talet]] och förblev så till början av [[1800-talet]] då [[Ryssland]] avancerade söder om [[Kaukasus]]. Safaviderna styrde från Iran och införde [[Shia|shia-islam]] i området. Efter det [[rysk-persiska kriget 1804-1813|rysk-persiska kriget]] 1804-1813 slöts i [[Gulistan]] ett fördrag som satte gränsen mellan Ryssland och Persien till floden [[Aras]]. År 1828 slöts en fred i [[Torkmanchay]] som åter stadfäste gränsen efter att Persien brutit det förra fredsfördraget och inlett det [[andra rysk-persiska kriget]] (1826-1828). Södra delen av det kulturella Azerbajdzjan är ett [[iran]]skt landskap (se vidare [[Azarbaijan]]). 

[[File:Map of Armenia during Middle Ages, 1736.jpg|thumb|Karta över området under medeltiden, utgiven i London 1736.]]
[[File:Map of Asia Minor and Armenia, 1822.jpg|thumb|Karta över området i början av 1800-talet, utgiven i Paris 1822.]]

Det bör påtalas att namnvalet "Azerbajdzjan", vid utropandet av republiken 28 maj 1918 av allt att tyda var ett politiskt val och inte hade någon förankring i historisk bemärkelse. Före detta datum hade benämningen Azerbajdzjan (eller dess tidigare form "[[Atropatene]]"), aldrig använts för att geografiskt benämna områden norr om floden [[Aras]]. Dagens Azerbajdzjan har fram till 1918 istället varit känt som Albanien eller [[Kaukasiska Albanien]].<ref>George A. Bournoutian, ''Two Chronicles on The History of Karabagh: Mirza Jamal Javanshir’s Tarikh-e Karabagh and Mirza Adigozal Beg’s Karabagh-name'' (Mazda Publisher, California, 2004), s. XV; John Bostock and H.T. Riley, ''The Natural History of Pliny'', Vol. II, London, 1890, s. 27-28; V. Minorsky, Caucasica IV, ''Bulletin of the School of Oriental and African Studies'' (University of London, Vol. 15, No. 3, 1953), s. 504.</ref> Albanien kom senare att splittras upp i olika delar och ersattes av bl.a. provinserna Shirvan och Aran.<ref>James Bell, ''A System of Geography'', Vol. IV, Glasgow, 1832, s. 88, 89, 91, 263-264; Ben Fowkes,''Ethnicity and ethnic conflict in the post-communist world'' (Basingstoke: Palgrave, 2002), s. 30.</ref> Fram till 1918 brukade man använda benämningar som ”muslimer”, ”kaukasiska turkar” eller den term som användes mest, nämligen ”tatarer” för dess invånare.<ref>Michael P. Croissant, ''The Armenia-Azerbaijan conflict: causes and implications'' (Greenwood Publishing Group, 1998), s.7, 8. Se även Luigi Villari, ''Fire and sword in the Caucasus'' (T. F. Unwin, 1906), s. 20; {{webbref|url=http://armenianhouse.org/villari/caucasus/fire-and-sword.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-02-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090125004205/http://www.armenianhouse.org/villari/caucasus/fire-and-sword.html |arkivdatum=2009-01-25 }}); Viscount Bryce, ''The Treatment of Armenians in the Ottoman Empire 1915-16: Documents presented to Viscount Grey of Fallodon Secretary of State for Foreign Affairs'' (London: Textor Verlag, 1916), s. 99; http://net.lib.byu.edu/~rdh7/wwi/1915/bryce.</ref>

Valet av namnet Azerbajdzjan 1918 förargade regeringen i Persien (dagens Iran) som misstänkte att republiken inte var något annat än ett verktyg i de osmanska turkarnas planer för att så småningom även göra anspråk på den persiska provinsen Azarbaijan i Persiens nordvästra spets som angränsade till Turkiet och det nybildade Azerbajdzjan. Denna misstanke kunde även bekräftas i de osmanska ledarnas planer, bl.a. genom ett citat av den turkiske generalen Vehib pascha under förhandlingarna med Armenien. Historieprofessorn och orientalexperten Bert G. Fragner håller med sin kollega Tadeusz Swietochowski när denne hävdar att namnet Azerbajdzjan valdes med intentionen att på sikt göra anspråk på persiska [[Azarbaijan]].<ref>Bert G. Fragner, Soviet Nationalism: An Ideological Legacy to the Independent Republics of Central Asia, i Willem Van Schendel (red.), ''Identity Politics in Central Asia and the Muslim World: Nationalism, Ethnicity and Labour in the Twentieth Century'' (London, GBR: I. B. Tauris & Company, 2001); Tadeusz Swietochowski, ''Russia and Azerbaijan: A Borderland in Transition'' (New York: Columbia University Press, 1995), s. 69.</ref> Historikern och Främre orientexperten Igor M. Diakonoff skriver att dåtidens största muslimska politiska parti i Transkaukasus, Musavat-partiet, ”förlitade sig på att Persien skulle upplösas totalt under denna period och hoppades att, på ett enkelt sätt, kunna annektera iranska Azarbaijan. Fram till 1900-talet kallade förfäderna till dagens azerier sig för Turk medan ryssarna kallade dem för tatarer.”<ref>Igor M. Diakonoff and Geoffery Alan Hosking, ''The Paths of History'' (Cambridge University Press, 1999), s. 100.</ref> Även Nationernas förbund (föregångaren till dagens FN), avslog den nya republikens medlemsansökan och förklarade att beslutet bland annat baserades på följande: 


''…[Azerbajdzjan] verkar aldrig tidigare ha utgjort en stat, men istället alltid varit en del av större statsbildningar som det mongoliska eller det persiska och sedan 1813, Ryska imperiet. Namnet Azerbajdzjan som valts för den nya republiken är också namnet på den angränsande persiska provinsen.''<ref>League of Nations, ''Admission of Azerbaijan to the League of Nations: Memorandum by the Secretary-General'', November 1920, 20/48/108.</ref>

===Erövring av Röda armén===
Den norra delen av det historiska landet styrdes efter [[ryska revolutionen]] först av armeniska [[bolsjeviker]] och [[dasjnaker]]. Den [[28 maj]] [[1918]] blev landet självständigt (från [[Transkaukasiska demokratiska federativa republiken]]) och världens första [[republik]] med [[islam|muslimsk]] majoritetsbefolkning grundades (Azerbajdzjanska Folkrepubliken). Även kvinnlig rösträtt infördes. Regeringen, ledd av [[M. EE. Rasulzade]], arbetade hårt för att lösa ekonomiska och andra problem och bygga upp en fungerande försvarsmakt. Trots alla dessa ansträngningar existerade republiken endast i två år. [[Röda armén]] invaderade den 28 april [[1920]] huvudstaden Baku och landet införlivades med [[Sovjetunionen]].

===Sovjetstyret===
Landet var mellan [[1922]] och [[1936]] en del av den [[transkaukasiska sovjetrepubliken]] och blev efter detta [[Azerbajdzjanska SSR]]. Sovjetstyret gick hårt åt den azeriska kulturen. Bland annat revs många [[moské]]er och [[kollektivisering]]en av jordbruket var mycket hårdför. [[Befolkningspolitik]]en var också brutal mot befolkningen, då hundratusentals azerbajdzjaner på 1930- och 1940-talet tvingades att lämna sina hem i Armenien och [[Nagorno-Karabach]] till följd av [[Josef Stalin]]s politik.

===Nationalism===
I och med den politiska osäkerheten i Sovjet i slutet av [[1980-talet]] började nationalistiska strömningar återuppliva den etniska konflikten mellan azerer och armenier. Detta ledde till att det armenier-dominerade området [[Nagorno-Karabach]] sattes direkt under den sovjetiska centralregeringens styre, något som dock inte erkändes av vare sig den armeniska lokalbefolkningen eller Armeniens regering.

===Självständighet===
I slutet av 1980-talet tog självständighetsrörelsen i Azerbajdzjan fart, precis som i de flesta andra sovjetrepubliker. I början av 1990 valde centralregeringen i Moskva att slå ner denna huvudsakligen fredliga rörelse militärt under så kallade [[Svarta januari]], vilket ledde till civilas död och avgjorde Azerbajdzjans slutliga utträde ur Sovjetunionen. I samband med Sovjetunionens upplösning blev det före detta sovjetiska Azerbajdzjan återigen självständigt den [[30 augusti]] [[1991]]. Nagorno-Karabach inkluderades då som ett autonomt område inom Azerbajdzjan, vilket inte erkändes av den armeniska regeringen vilket förklarade området vara armeniskt.

===Konflikten om Nagorno-Karabach===
Konflikten om enklaven Nagorno-Karabach (härlett från ryskans ''nagorny'', "bergigt") går tillbaka till perioden efter första världskriget, närmare bestämt 1918 då de tre republikerna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien utropade sig som självständiga från det ryska imperiet. I ett högst heterogent Kaukasus som bestod av en mosaik av olika etniska grupper, uppkom flera territoriella dispyter mellan de tre nya staterna.<ref>För en mer utförlig och detaljerad bakgrund och analys besök ''Konflikten om Nagorno-Karabach; ''http:/[[/www.karabach.se]]/</ref> [[File:Territoriella dispyter i Kaukasus 1918.gif|thumb|Territoriella dispyter i Kaukasus 1918]]

Som direkt följd av den dåtida, ungturkiska ledningens planer på att förena det osmanska imperiet med dess turkiska kusiner i Centralasien (den s.k. panturkiska drömmen, som var ett av grundskälen till [[armeniska folkmordet]]) uppmanade man ledarna i Baku att göra anspråk på de armeniskbefolkade regionerna [[Nachitjevan]], Zangezur (azeriska: Zängäzur) och [[Nagorno-Karabach]]. Detta skulle skapa en landkorridor mellan Osmanska imperiet och republiken Azerbajdzjan och bana väg att för ytterligare expansion till andra turkisktalande folk i Centralasien. Dock möttes man av armeniska protester i respektive områden och mynnade så småningom ut i regelrätt krig mellan Armenien och Azerbajdzjan, vilket slutade med armenisk kontroll över samtliga områden. Dock gick man med på att invänta på ett officiellt utslag från den pågående fredskonferensen i Paris. Under tiden skulle Karabach, under brittisk översyn, kvarstå under azerisk suveränitet.

Men snart invaderades alla tre republikerna av Röda armén och införlivades i det blivande Sovjetunionen. Frågan om gränsdragningarna i Kaukasus blev en angelägen fråga för ledningen i Moskva och i synnerhet för [[Josef Stalin]], dåtida sovjetkommissarie för nationaliteter. Den 12 juni 1921 tog Kommunistpartiets byrå i Kaukasus upp frågan till debatt och beslöt att ”baserat på deklarationen från Revolutionära kommittén i Socialistiska sovjetiska republiken Azerbajdzjan och i enlighet med överenskommelse mellan Armeniska SSR och Azerbajdzjanska SSR, deklareras härmed att Bergiga Karabach från och med nu är en del av Armeniska SSR.”<ref>Michael P. Croissant, ''The Armenia-Azerbaijan conflict: causes and implications'' (Greenwood Publishing Group, 1998), s. 19.</ref> Azerbajdzjans representant vid mötet varnade att förlusten av Karabach skulle kunna orsaka antisovjetisk aktivitet i Azerbajdzjan men det påverkade knappast kommissionens rekommendation. Kommunistpartiets byrå möttes åter för att granska kommissionens rekommendationer och en gång för alla lösa de territoriella konflikterna i Transkaukasus. Den 4 juli bestämde byrån, med majoritetsröst, att överföra Karabach till Armeniska SSR. Även Josef Stalin var närvarande vid mötet men deltog inte i debatten. Man känner inte till detaljerna i vad Stalin sagt, men efter att mötet avslutats ska han i ett slutet och hemligt möte inför byråmedlemmarna ha yppat sin åsikt angående beslutet att överföra Nagorno-Karabach till Armeniska SSR. Dagen efter, utan vare sig överläggning eller formell omröstning kungjorde byrån följande uttalande:

Med hänsyn till nödvändigheten av nationell fred mellan muslimer och armenier och med hänsyn till de ekonomiska banden mellan övre [bergiga] och lägre Karabach samt dess permanenta band med Azerbajdzjan, ska Bergiga Karabach kvarstå inom Azerbajdzjanska SSR:s gränser, få bred regional autonomi med administrativt centrum i [[Sjusja]] och bli en autonom region.<ref>Croissant, s. 19.</ref> 

[[File:Armenien, Sovjet encyclopedia 1926.jpg|thumb|Gränserna för Armenien och Karabach enligt Sovjet encyclopedia 1926]]
[[File:Armeniens och Karabchs gränser, 1929.jpg|thumb|Armeniens och Karabchs gränser ur en kartbok från 1929]]
[[File:Armeniska SSR och enklaven Nagorno-Karabach.gif|thumb|Armeniska SSR och enklaven Nagorno-Karabach med den av Stalin skapade Latchin-korridoren samt gemensamma gränsen mellan Turkiet och Nachitjevan.]]

Läget blev mer eller mindre så under Sovjettiden fram till 1980-talet då [[Gorbatjov]] lanserade sin policy för [[perestrojka]] (ombyggnad och ekonomiska reformer) och [[glasnost]] (öppenhet och yttrandefrihet). Denna uppluckring av det starkt auktoritära sovjetiska styret blev den katalysator som olika undertryckta konflikter och frågor i Sovjetunionen behövde för att utlösas på nytt. Karabach-befolkningens krav på återförening med Armeniska SSR och med påföljande demonstrationer var de allra första i sitt slag i Sovjetunionen. Den folkliga rörelsen nådde sin höjdpunkt när Karabachs Sovjet för folkets representanter (motsvarigheten till parlament), den 20 februari 1988, med siffrorna 110 mot 17, röstade för ett krav på överföring av regionen till Armenien. Detta var utan motstycke regional sovjet i Sovjetunionens historia, men fullt enlighet med Sovjetunionens konstitution, närmare bestämt artikeln om rätten till utträde.<ref>Se kapitel 8, artikel 72, ''Sovjetunionens 1977 års konstitution'', (Bucknell University: Lewisburg, PA, 1996); http://www.departments.bucknell.edu/russian/const/1977toc.html</ref> Beslutet förde ut tiotusentals demonstranter, både i Stepanakert och i Jerevan, men Moskva beslutade så småningom att avslå Karabachs krav på återförening (23 mars). Svaret på dessa krav inne i Azerbajdzjan blev brutala dåd, utförda den 26 februari 1988 av azeriska nationalister i [[Sumgait]], den tredje största staden i Azerbajdzjan och dess näst största industristad vid Kaspiska havet. Armeniska individer attackerades i sina hem, på sina jobb och på gatorna. Den hätska förföljelsen av armenier pågick under två dagar utan att de azeriska auktoriteterna gjorde det minsta ingrepp. Enligt officiella siffror miste minst 32 personer (26 armenier och 6 azerier) livet innan sovjetiska trupper satte stopp för blodbadet. Efter händelserna i Sumgait blev en fredlig överföring av Karabach till Armenien omöjlig.

Snart inträffade ännu fler armeniska massakrer (Kirovabad, 1988 och Baku, 1990).<ref>Richard G. Hovannisian, Etiology and Sequelae of the Armenian Genocide, in George J. Andreopoulos (ed.), ''Genocide: Conceptual and Historical Dimensions'' (Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 1994), s. 111-140.<br>
Robert Kushen, ''Conflict in the Soviet Union: Black January in Azerbaidzhan'' (Human Rights Watch, 1991), s. 7.<br>
Francis X. Clines, Evolution in Europe; Russians Denied Refuge in Own Land, i ''The New York Times'', 24 April, 1990.</ref> Pogromer och ömsesidiga trakasserier av respektive minoritet ledde till att både Armenien och Azerbajdzjan tömdes på sina respektive minoritetsgrupp. Den väpnade konflikten eskalerade snart till regelrätt krig som utkämpades fram till 12 maj 1994 då ett avtal om eldupphör undertecknades mellan parterna. Då hade kriget krävt uppemot 30 000 liv medan uppemot en miljon människor hade tvingats bort från sina hem (cirka 300 000 armenier samt uppemot 700 000 azerier). 

Sedan dess har Minskgruppen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ([[OSSE]]) försökt att medla fram en varaktig fred - dock utan framgång. Under åren har flera olika förslag till lösning av konflikten, men varken Armenien eller Azerbajdzjan har accepterat dessa förslag som tillfredsställande.

Frustrationen över bristande framsteg i fredsprocessen har utmynnat i ökad spänning vid frontlinjen som orsakat många dödsfall, främst på grund av prickskyttar. I april 2016 eskalerade situationen vilket ledde till krig. Stridigheterna varade i fyra dagar med slutligen Azerbajdzjansk seger. Det var första gången på 24 år som Azerbajdzjan återtog delar av Karabach. 

Den 27 september 2020 bröt konflikten ut igen, vilket är ett fortsättningskrig mellan samma parter. Striderna räknas som de största sedan 2016. Armenien har anklagat Turkiet för inblandning i konflikten genom att ha skickat 4 000 soldater till Azerbajdzjan.<ref name="27 september 2020">[https://www.svt.se/nyheter/nya-strider-mellan-armenien-och-azerbadzjan Konflikten mellan Armenien och Azerbadzjan har åter blossat upp], [[Sveriges Television]]. Läst den 8 november 2020. Uppdaterad 28 september 2020. Publicerad 27 september 2020.</ref><ref name="Turkiet">[https://www.svt.se/nyheter/utrikes/valdsamma-strider-mellan-armenien-och-azerbadjan Armenien: Turkiet har skickat trupper till Azerbajdzjan], [[Sveriges Television]]. Läst 16 november 2020. Uppdaterad 29 september 2020. Publicerad 28 september 2020.</ref> FN-experter framför att de har fått många rapporter om att Azerbajdzjan med hjälp av Turkiet rekryterat [[Legosoldat|legosoldater]] från Syrien för strid i området.<ref>{{Webbref|titel=OHCHR {{!}} Mercenaries in and around the Nagorno-Karabakh conflict zone must be withdrawn – UN experts|url=https://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=26494&LangID=E|verk=www.ohchr.org|hämtdatum=2020-11-14}}</ref> Den 6 november 2020 avancerade azerbajdzjanska styrkor till en ny ståndpunkt som var cirka tre - fyra kilometer från [[Sjusja]].<ref name="Nära Sjusja">[https://www.dn.se/varlden/nagorno-karabach-azerbajdzjanska-styrkor-nara-att-ta-sjusja/ Nagorno-Karabach: Azerbajdzjanska styrkor nära att ta Sjusja], [[DN]]. Publicerat den 6 november 2020. Läst den 8 november 2020.</ref> Den 8 november 2020 meddelade Azerbajdzjan att de hade intagit staden. Armenien däremot hävdade motsatsen.<ref name="Sjusja">[https://svenska.yle.fi/artikel/2020/11/08/nagorno-karabach-azerbajdzjan-pastar-sig-ha-intagit-strategiskt-viktiga-sjusja Nagorno-Karabach: Azerbajdzjan påstår sig ha intagit strategiskt viktiga Sjusja – enligt Armenien fortsätter striden om staden], [[Yle]]. Läst 16 november 2020. Publicerad 8 november 2020.</ref> Måndagen den 9 november 2020 medgav de styrande i Nagorno-Karabach att deras näst största stad Sjusja hade intagits av azeriska styrkor. Ett eldupphöravtal skrevs på och trädde i kraft efter midnatt natten mot tisdagen den 10 november 2020. En rysk fredsbevarande styrka på 1 960 personer har upprättat en korridor mellan Armenien och Nagorno-Karabach uppger ryska försvarsdepartementet. Turkiet ska också delta i det fredsbevarande uppdraget enligt Azerbajdzjans president Ilham Äliyev, något som förnekas av Armenien. Avtalet innebär att Armenien drar sig ur de viktiga buffertzonerna som finns mellan Nagorno-Karabach och Armenien. Detta innebär också att den självutropade republiken (kallad Artsach av armenierna) skulle ha blivit en isolerad ö om inte en, av ryssarna bevakad korridor hade upprättats till Armenien. Avtalet innebär att Azerbajdzjan får tillbaka merparten av de områden som landet förlorade till armenierna på 1990-talet. Sedan stridigheterna inleddes 2020 uppskattas omkring 5000 soldater på vardera sida ha blivit dödade. Efter kriget har azeriska soldater åtalats för att ha halshuggit civila och skändat gravar<ref>{{Tidningsref|rubrik=Nagorno-Karabakh conflict: Azeri soldiers charged with war crimes|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-55308460|tidning=BBC News|datum=2020-12-14|hämtdatum=2020-12-15|språk=en-GB}}</ref> <ref>[https://www.svt.se/nyheter/utrikes/avtal-klart-om-nagorno-karabach Avtal klart om Nagorno-Karabach], [[Sveriges Television]]. Läst den 11 november 2020. Publicerad den 10 november 2020.</ref><ref>[https://www.svt.se/nyheter/utrikes/bekraftar-azerbaijan-har-tagit-staden Bekräftar: Azerbajdzjan har tagit staden], [[Sveriges Television]]. Läst den 11 november 2020. Uppdaterad den 10 november 2020. Publicerad den 9 november 202.0</ref><ref>[https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-ryssland-den-stora-vinnaren-i-fredsavtalet-om-nagorno-karabach Analys: ”Ryssland den stora vinnaren i fredsavtalet om Nagorno-Karabach”], [[Sveriges Television]]. Läst den 11 november 2020. Publicerad den 11 november 2020.</ref>

===Instabil pseudodemokrati===
Efter självständighetsförklaringen blev ordföranden i det azerbajdzjanska kommunistpartiet, [[Gejdar Alijev]], vald till president 1993. Alijev hade en klart dominerande civilpolitisk ställning, som vid hans död 2003 övertogs av sonen [[Ilham Aliyev]]; de val som hållits om presidentposten har hårt kritiserats av internationella valobservatörer. Azerbajdzjan har även plågats svårt av inrikesstridigheter mellan olika politiska grupper (framför allt mellan [[nationalism|nationalister]] och [[kommunism|kommunister]]) och landets politiska situation har tidvis varit mycket instabil. Det ökade auktoritära styret utmynnade under 2013 och 2014 i en rad arresteringar av demokratikämpar och förespråkare för mänskliga rättigheter. Europaparlamentet har påtalat den politiska försämringen och föreslagit att man ska införa riktade sanktioner mot regeringen i Baku.<ref>{{Webbref|url = http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B8-2014-0091&format=XML&language=EN|titel = MOTION FOR A RESOLUTION: European Parliament resolution on Persecution of human rights defenders in Azerbaijan (2014/2832(RSP))|hämtdatum = 16 oktober 2014}}</ref> Krav på sanktioner har även väckts av högt uppsatta amerikanska statstjänstemän, bland andra av den f.d. amerikanska ambassadören i Azerbajdzjan, Richard Kauzlarich.<ref>{{Webbref|url = http://www.the-american-interest.com/articles/2014/10/02/time-for-sanctions-on-baku/|titel = Time for Sanctions on Baku|hämtdatum = 16 oktober 2014}}</ref> Även USA:s president, Barack Obama, påpekade detta när han, under sitt tal i FN, nämnde Azerbajdzjan som ett exempel på länder där "lagen gör det extremt svårt för ideella organisationer att ens verka."<ref>{{Webbref|url = http://www.meydan.tv/en/site/news/3191/Obama-mentions-Azerbaijan-in-his-speech.htm|titel = Obama mentions Azerbaijan in his speech|hämtdatum = 16 oktober 2014|arkivurl = https://web.archive.org/web/20141007230356/http://www.meydan.tv/en/site/news/3191/Obama-mentions-Azerbaijan-in-his-speech.htm|arkivdatum = 7 oktober 2014}}</ref>

== Geografi ==
{{Se även|Azerbajdzjans natur}}
[[Fil:Aj-map.png|250px|miniatyr|Engelskspråkig karta över Azerbajdzjan]]

Azerbajdzjans geografi domineras av de höga [[Kaukasus|kaukasiska]] bergen och mellan dessa [[Kuralåglandet]] runt floderna [[Kura]]s och [[Aras]] [[Floddelta|delta]] ut i [[Kaspiska havet]]. Den högsta punkten är berget [[Bazardüzü]] på 4&nbsp;466 meter över havet och den lägsta är Kaspiska havet på 28 meter under havsnivån. Den största sjön är [[Mingäçevirreservoaren]], en reservoar anlagd på landets längsta flod, [[Kura]] (1&nbsp;515 kilometer lång, räknat från dess källor i Turkiet). [[Klimat]]et är torrt [[stäpp]]klimat i de centrala och östra delarna, subtropiskt i sydöst och tempererat vid kusten. [[Torrperiod]]er förekommer.

Landet är mycket rikt på naturtillgångar som [[petroleum]], [[naturgas]], [[järnmalm]], [[aluminium]], [[koppar]], [[molybden]], [[alunit]], [[svavelkis]] och [[stensalt]].

== Statsskick och politik ==
Azerbajdzjan är officiellt en demokratisk republik, men [[Lista över Azerbajdzjans presidenter|presidentämbetet]] innebär mycket stor makt. [[Utrikespolitiska Institutet|Utrikespolitiska institutet]] (UI) beskriver landet som en [[diktatur]].<ref name="ui"/>  Valen i landet är hårt kritiserade av internationella valobservatörer. Presidentposten har sedan landets självständighet innehafts i tio år av [[Gejdar Alijev]] för att vid dennes död 2003 i praktiken ärvas av hans son [[Ilham Alijev]]. Den politiska situationen är mycket instabil; dels på grund av konflikten med Armenien angående området [[Nagorno-Karabach]], dels på grund av inrikes stridigheter mellan olika politiska grupper (framför allt mellan [[nationalism|nationalister]] och [[kommunism|kommunister]]).

Azerbajdzjan hade år 2015 fler politiska fångar än Ryssland och Vitryssland tillsammans och hamnade på plats 162 av 180 i en granskning av pressfriheten i olika länder.<ref name="svt_1sep2015">{{webbref|titel=Telia-avslöjare döms till 7,5 års fängelse|url=http://www.svt.se/nyheter/utrikes/teliavslojare-doms-till-7-5-ars-fangelse|utgivare=[[Sveriges Television]]|hämtdatum=1 september 2015}}</ref>

Den azerbajdzjanska regeringen under president İlham Aliyev förblir ytterst auktoritär och visar inga tecken till att mjukna, trots upprepade protester från en rad internationella organisationer. Efter hårt kritiserade parlamentsval 2015 och 2020 har regeringen fortsatt att fängsla oppositionella och tysta kritiska medier.<ref>{{Webbref|titel=Azerbajdzjan|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/azerbajdzjan/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-10-31|språk=sv}}</ref>

=== Försvarsväsende ===
{{Huvudartikel|Azerbajdzjans försvarsmakt}}
Azerbajdzjan antog 2010 en [[försvarsdoktrin]] som fokuserar på konflikten med Armenien om Nagorno-Karabach. "Den armeniska ockupationen av azerbajdzjanskt territorium" lyfts fram som det viktigaste hotet mot landet. Samtidigt har regeringens talespersoner upprepade gånger låtit förstå, att om inte en politisk lösning av denna konflikt kan ske återstår bara ett militärt alternativ. Mellan 2009 och 2012 fördubblades Azerbajdzjan försvarsbudget. Men [[korruption]]en inom försvarsministeriet är endemisk och ökade anslag betyder i Azerbajdzjan inte alltid ökad militärförmåga.<ref name="Free">[http://www.rferl.org/content/azerbaijan_to_reform_military_conscription/24491577.html Azerbaijan To Reform Military Conscription] 2014-03-28.</ref>

=== Administrativ indelning ===
{{Huvudartikel|Azerbajdzjans administrativa indelning}}

Azerbajdzjan är indelat i 59 distrikt (''rayonlar'') och 11 städer (''şəhərlər'') samt den [[autonomi|autonoma]] republiken (''muxtar respublika'') [[Nachitjevan]], som är uppdelad i sju distrikt och en stad.

== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Azerbajdzjans ekonomi|Gruvdrift i Azerbajdzjan}}
Under 1990-talet var Azerbajdzjans ekonomi helt förstörd efter Sovjetunionens fall. Kriget mot Armenien försvårade situationen ännu mer, men det dröjde inte länge innan landets oljeindustri kom igång. Ökande intressen från internationella oljebolag ledde till att landet började utvecklas, tack vare sina naturtillgångar.

Azerbajdzjans ekonomiska tillväxt har ökat kraftigt på senaste tid. Azerbajdzjan exporterar 430 000 fat olja per dag och räknas som en av Europas största oljeexportörer. Oljeinkomsterna fördelas emellertid ojämnt inom befolkningen och detta har lett till att landet har hög arbetslöshet och utbredd fattigdom.<ref>{{Webbref |url=http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/5daaad2d0a073ee259a195cc4a749a74/Azerbajdzjan.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-05-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120119225713/http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/080325/5daaad2d0a073ee259a195cc4a749a74/Azerbajdzjan.pdf |arkivdatum=2012-01-19 }}</ref> Korruptionen i landet orsakar stora problem för ekonomin, speciellt i skattesystemet och detta har lett till fattigdom. Men efter regeringens stora reformer under 2008 har korruptionen minskat med 23 % jämfört med 2005. Den höga inflationen i landet tvingade regeringen att införa nya manat som designades av [[Euro]]-designern [[Robert Kalina]]. Under 2010 motsvarade en [[AZN]] ca 10 [[svenska kronor]].

Azerbajdzjan har samma problem med att övergå från [[planekonomi]] till [[marknadsekonomi]] som flera andra tidigare sovjetrepubliker, men den inrikespolitiska osäkerheten och konflikten med Armenien är ytterligare hinder i utvecklingen. Under 2007/2008 toppade Azerbajdzjan Världsbankens rankning gällande ekonomisk utveckling med en ökning på 11 %.

Landets största [[export]]vara är [[petroleum]], följt av andra naturtillgångar. Man har förhandlat fram avtal med utländska företag om att utvinna oljan. Detta ger möjlighet att få in utländskt kapital i landet för att kunna utveckla även andra industriella [[Bransch|branscher]], så att man inte ska vara fullständigt beroende av oljepriserna. 

Azerbajdzjan är genomfartsland för [[narkotika]] (opiater) från sydvästra Asien till Ryssland.

76 % av [[elektricitet]]en produceras av fossila bränslen som olja; resten framställs med [[vattenkraft]] och [[vindkraft]].

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Azerbajdzjans demografi}}
[[Fil:Bibi Heybat Baku2.jpg|miniatyr|250px|Bibi Heybat-moskén i Baku]]
=== Befolkningsstorlek===
Azerbajdzjan har 9&nbsp;411&nbsp;800 invånare<ref name="stat" />. Denna siffra är emellertid osäker på grund av de många internflyktingarna och [[Nagorno-Karabach]]s oklara status och invånarantal. Den genomsnittliga befolkningstätheten är 98 invånare per km². Det tätast befolkade området är [[Apsjeronhalvön]], medan vissa svårtillgängliga bergsområdet har betydligt lägre folktäthet, då omkring 51 procent av befolkningen bor i städer, av vilka en fjärdedel i huvudstaden [[Baku]].  

=== Religion ===

Cirka 95 procent av befolkningen är [[islam|muslimer]] (av dessa är 85 procent [[shia]]- och 15 procent [[sunni]]muslimer).<ref>[http://files.preslib.az/projects/remz/pdf_en/atr_din.pdf Religion in Azerbaijan. Administrative Department of the President of the Republic of Azerbaijan — Presidential Library.]</ref> De största kristna trossamfunden är de [[rysk-ortodoxa kyrkan|rysk-ortodoxa]] (3,8 procent 1998) och [[armeniska apostoliska kyrkan|armenisk-apostoliska]] kyrkorna. Den sistnämnda (med 2,3 procent) finns enbart i Nagorno-Karabach. 

=== Armenier ===
Enligt [[UNHCR]] flydde 360 000 armenier från Azerbajdzjan mellan åren 1988-93. Detta skedde som en följd av [[pogrom]]er, etniskt rensning och som en konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach.<ref>{{Webbref|titel=Some 65,000 refugees from Azerbaijan gain Armenian citizenship|url=https://www.unhcr.org/news/latest/2004/2/40239bba4/65000-refugees-azerbaijan-gain-armenian-citizenship.html|verk=UNHCR|hämtdatum=2022-02-08|språk=en|förnamn=United Nations High Commissioner for|efternamn=Refugees}}</ref> 

== Kultur ==
{{Huvudartikel|Kultur i Azerbajdzjan}}
[[Fil:Azeri 7.jpg|miniatyr|250px|Azeriska musiker.]]
Azerbajdzjansk musik innefattar olika stilar med ursprung i musik från [[Kaukasien]], [[Centralasien]] och [[Iran]]. Azerbajdzjansk musik har också mycket gemensamt med den armeniska och persiska musiken. Den klassiska azerbajdzjanska musiken är [[muğam]], som vanligen är en uppsättning av poesi med instrumentala mellanspel. Azerisk muğam inbegriper musikalisk improvisation. [[Alim Qasimov]] är den främste muğamsångaren i Azerbajdzjan. Han har släppt nio album och har haft konserter i bl.a. [[USA]], [[Frankrike]], [[Storbritannien]], [[Tyskland]], [[Belgien]], [[Spanien]], [[Brasilien]] och [[Iran]].

En annan azerisk musikstil är ''meyxana''. Bland traditionella musikinstrument märks stränginstrumenten ''tar'', ''[[kamantja]]'', ''[[oud]]'' och ''[[saz]]'', blåsinstrumentet ''[[duduk|balaban]]'', trummorna ''[[ghaval]]'' och ''[[naghara]]'', samt ''zurna'', ''garmon'', ''tutek'', ''[[Daf (musikinstrument)|daf]]'' och ''dhol''. Asjig är resande poeter som sjunger, spelar saz och berättar historier. De mest kända azeriska musikerna är jazzsångerskan [[Aziza Mustafa Zadeh]] och hennes far [[Vagif Mustafa Zadeh]], vilka är ganska populära internationellt i jazzkretsar.

År [[Eurovision Song Contest 2008|2008]] deltog Azerbajdzjan i [[Eurovision Song Contest]] för första gången. [[Elnur Hüseynov]] & [[Samir Javadzadeh]] blev utvalda med låten "[[Day After Day (låt av Elnur och Samir)|Day After Day]]", som i finalen slutade på en åttonde plats. [[Eurovision Song Contest 2009|Året efter]] var de tillbaka igen, den här gången med svensk-iranska [[Arash Labaf|Arash]] & azerbajdzjanska [[AySel]] som slutade på tredje plats i finalen med låten "[[Always (Arash sång)|Always]]". År [[Eurovision Song Contest 2010|2010]] återkom de till [[Oslo]], den här gången med den svenskskrivna låten "[[Drip Drop]]" framför av azerbajdzjanska [[Safura]]. Låten skrevs av bland annat [[Anders Bagge]]. I finalen 2010 slutade landet på femte plats. Azerbajdzjan vann [[Eurovision Song Contest 2011|2011 års upplaga av Eurovision Song Contest]] med låten "[[Running Scared (låt av Ell & Nikki)|Running scared]]" som framfördes av [[Eldar Qasımov]] och [[Nigar Dzjamal]]. Den 57:e upplagan av [[Eurovision Song Contest 2012]] ägde rum den 22, 24 och 26 maj 2012 i Baku, Azerbajdzjan.

Hösten 2008 debuterade landet i [[Eurovision Dance Contest]]. Det blev en femte plats av totalt 14. Det beslutades att Azerbajdzjan skulle arrangera denna tävling 2009, men på grund av lågt deltagarintresse blev den uppskjuten ett år framåt, för att sedan bli uppskjuten igen, den här gången på obestämd framtid.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/azerbaijan Index of Economic Freedom 2019]
| 60 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/azerbaijan Pressfrihetsindex 2019]
| 166 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 152 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 87 av 189
|}

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commons|Azerbaijan}}
* [http://www.azlink.info Azerbajdzjan Links News]
* [https://web.archive.org/web/20160303175451/http://gallery.azlink.info/ Azerbajdzjan Photo Gallery]
* [http://www.theodora.com/wfbcurrent/azerbaijan/azerbaijan_economy.html Azerbajdzjan Economy]

{{Navigeringsmallar Azerbajdzjan}}

{{auktoritetsdata}} 

[[Kategori:Azerbajdzjan| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Kaukasien]]