Svenska

redigera
Böjningar av medge  Aktiv Passiv
Infinitiv medge medges
Presens medger medges
Preteritum medgav medgavs
Supinum medgett medgetts
Imperativ medge
Particip
Presens medgivande, medgivandes
Perfekt medgiven

medge

  1. acceptera och erkänna att någon annan har eller hade rätt i en viss fråga
    Jag medger att du hade rätt angående Doris Lessing; hon föddes 1919 och inte 1918 som jag hävdade.
    Debatten är över! Medge att du hade fel!
    Jämför: tillstå
    Antonymer: förneka
  2. ge möjlighet till, tillåta
    2007: Konsumenttjänstlagen:
    Näringsidkaren kan [...] inte ge dig sämre avtalsvillkor eller strängare ansvar för avtalsbrott än lagen medger.
 
Varianter: medgiva (ålderdomligt)
Besläktade ord: medgivande

Översättningar

redigera