banbrytare

Svenska

Substantiv

Böjningar av banbrytare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	banbrytare	banbrytaren, vard. banbrytarn	banbrytare	banbrytarna
Genitiv	banbrytares	banbrytarens, vard. banbrytarns	banbrytares	banbrytarnas

banbrytare

1. person som är banbrytande eller gör något banbrytande

   Synonymer: föregångare, pionjär

   Se även tesaurus: Företag, Beredelse, Lärare, Prövning, Framsida, Början, Föregångare, Förebild

Översättningar

person som är banbrytande eller gör något banbrytande

• bokmål: banebryter m
• engelska: trailblazer ^(en)
• finska: edelläkävijä ^(fi), uranuurtaja ^(fi)
• isländska: brautryðjandi ^(is) m
• ryska: первопрохо́дец ^(ru) m
• tyska: Bahnbrecher m
• ungerska: úttörő ^(hu)