Svartfotad katt[3] (Felis nigripes) är Afrikas minsta kattart[4] och den näst minsta i världen. Den lever i de torrare markerna i södra Afrika så som i Kalahari och Karoo.
| Svartfotad katt Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Kattdjur Felidae |
| Släkte | Felis |
| Art | Svartfotad katt F. nigripes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Felis nigripes | |
| Auktor | Burchell, 1824 |
| Utbredning | |
 Den svartfotade kattens utbredningsområde. | |
| Underarter[2] | |
| |
 Vilande individ | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende
redigeraDen svartfotade katten har en kroppslängd på 36–45 cm, svansen är 14–18 cm[5], mankhöjden 25 cm och kroppsvikten är bara 1,6–2,0 kg för hanar[5] respektive 1,3 kg för honor[1]. Huvudet är stort i proportion med övriga kroppen. Pälsen är gulaktig med svarta fläckar, strimmor eller ringar och svansspetsen är svart. Svansen är tydligt kortare än hos exempelvis tamkatten.[4]
Fotsulorna på arten är svarta, vilket gett den både dess trivialnamn och dess vetenskapliga namn, det senare kommer från latinets nigri som betyder svart och pes som betyder fot. I övrigt är huden rosa och saknar pigment.[4]
Utbredning
redigeraSvartfotad katt förekommer i södra Afrika, på savann och halvöken i Namibia, Botswana, Sydafrika och i de västra gränstrakterna av Zimbabwe. Möjligen når utbredningen tidvis till sydligaste Angola.[1] I utbredningsområdet, som ligger i låglandet och i bergstrakter upp till 2 000 meter över havet, faller vanligen 100 till 500 mm nederbörd per år.[1]
Ekologi
redigeraBeteende och nativitet
redigeraDen svartfotade katten är mycket skygg och gömmer sig när den känner sig hotad. Hittar den inget skydd försvarar den sig våldsamt. På afrikaans har arten fått namnet miershooptier ("myrstacktiger") då den ofta vilar på termitstackar.[4] Katten har bra förmåga att gräva men klättrar troligen inte i träd och buskar.[4]
Dessa katter är aktiva under gryningen och på natten. På dagen vilar de i bon som byggts av springharar, jordvarg eller jordpiggsvin.[4]
Individer i fångenskap har blivit upp till 13 år gamla.[6]
Revir och fortplantning
redigeraInom loppet av ett år vandrar honan genom ett revir som är cirka 10 km² stort och hanen genom ett revir som uppgår till cirka 21 km². Hanens revir överlappar med en till fyra honors revir. Varje natt vandrar dessa djur ungefär 8 km och i sällsynta fall upp till 17 km.[1] Reviret markeras med körtelvätska och urin.[6]
Parningen äger rum mellan juli och mars och de flesta ungar föds under november. Dräktigheten varar ungefär två månader. Per kull föds vanligtvis två, och högst fyra ungar.
Föda
redigeraPå grund av sin ringa storlek jagar den svartfotade katten huvudsakligen mindre djur som möss, näbbmöss och fåglar. Ibland dödar den bytesdjur som svarttrapp eller kaphare, som är större än katten själv. Vid jakten håller sig katten tätt utmed markytan och gömmer sig bakom stenar och buskar tills den når bytet. Den följer antingen efter bytet eller väntar vid bytets bo. Katten kan även sitta med slutna ögon och uppställda öron tills ett byte kommer tillräcklig nära. Sedan springer den fort och gör skutt upptill 2 meter långa och 1,4 meter höga.[7] Insekter, spindlar och as utgör bara en mindre del av födan.[7] De äter varje dygn ungefär 250 gram föda, vilket motsvarar 1/6 av deras kroppsvikt.[8] Vätskebehovet täcks genom födan, men den dricker när tillfälle ges.[4] Katten har observerats när den gräver ner kadaver, ett beteende som annars är mera vanligt bland hunddjur.[8]
Svartfotad katt och människan
redigeraStatus och hot
redigeraDen svartfotade katten förekommer glest över sitt utbredningsområde. Den hotas av habitatförstörelse på grund av omvandling av savanner till jordbruksmark och påverkas negativ av pesticider som används för att bekämpa skadedjur som gnagare. IUCN listar katten som sårbar (VU).[1]
Det finns uppskattningsvis 10 000 könsmogna svartfotade katter i det vilda.[9]
Forskning
redigeraFör närvarande finns ett forskningsprojekt på Benfontein Nature Reserve i centrala Sydafrika där flera katter är radiomärkta. Projektet drivs av Black-footed Cat Working Group och undersöker artens ekologi, utbredning, sjukdomar och reproduktionsbiologi.[9]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
redigera- ^ [a b c d e f] Sliwa, A., Wilson, B., Küsters, M. & Tordiffe, A. 2016 Felis nigripes . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 februari 2023.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Felis nigripes” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.14, läst 2018-09-01.
- ^ [a b c d e f g] Sunquist & Sunquist (2002) s. 76
- ^ [a b] Sunquist & Sunquist (2002) s. 80
- ^ [a b] Dr. A. Sliwa (14 juni 2007). ”Black-footed cat”. ARKive. Arkiverad från originalet den 16 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100316105414/http://www.arkive.org/black-footed-cat/felis-nigripes/#text=All. Läst 25 februari 2012.
- ^ [a b] Sunquist & Sunquist (2002) s. 77
- ^ [a b] Sunquist & Sunquist (2002) s. 78
- ^ [a b] Black-footed Cat Working Group 2011, Black-footed cat [Online, hämtad 2011-04-10]. URL: http://black-footed-cat.wild-cat.org/
Tryckta källor
redigera- Mel Sunquist & Fiona Sunquist (2002) Wild Cats of the World. The Universit of Chicago Press, Chicago, ISBN 0-226-77999-8
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Svartfotad katt.
