Valrav

Valrav eller spermaceti är ett ämne som bildas i spermacetiorganet i kaskelotvalarnas huvuden. Dess konsistens är som vax.

I spermacetiorganet finns en blandning av flera olika ämnen som tillsammans kallas valravsolja. På den tiden när man jagade kaskelotvalar utvanns valraven och användes till exempel som huvudsaklig beståndsdel i vaxljus och i salvor. Valraven extraherades från valravsoljan genom kristallisering vid temperaturen 6 °C, under ökat tryck och i en ammoniaklösning. Valraven renades därefter genom silning och pressning och fick stelna långsamt i ett tennkärl. En enda kaskelot kunde ge 3 000–5 000 kg renad valrav.

Egenskaper

I renat tillstånd bildar valrav vita, pärlemorglänsande, genomlysbara, spröda kristaller, som känns feta och hala, har en mild, fettartad smak och nästan ingen lukt.

Smältning av olika beståndsdelar börjar vid 46–50 °C. Vid 62 °C har alltsammans blivit flytande. Vid 100 °C avges vit rök.

Valrav kan lösas i varm etanol, dietyleter, oljor och liknande. Den brinner med en klart lysande låga och lämnar inte någon fettfläck på tyg eller papper. Densitet 0,780–0,926.

I kemisk mening är valrav inte ett fett utan en blandning av flera likartade fasta estrar, av vilka den största delen är cetin, C₃₂H₆₄O₂, så kallat valravsfett, som i hög grad liknar den renade valraven, men har något högre smältpunkt (49 °C). Cetin är cetylpalmitat, estern av palmitinsyra och cetylalkohol, med den kemiska formeln C₁₅H₃₁COO–C₁₆H₃₃.

Bilder

Malning och pressning av rå spermaceti för att extrahera oljan.
Maskin för samtidig fyllning av oljan på uppskattningsvis omkring 150 flaskor.
Import av spermacetiolja till USA 1805–1905.
En kaskelotval dödas och oljan utvinns. Från filmen Down to the Sea in Ships (1922).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hvalraf, 1904–1926.