Marie Krøyer
Maria (Marie) Martha Mathilde Krøyer (efter 1912 Alfvén), född Triepcke 11 juni 1867 i Frederiksberg,[5] död 25 maj 1940 i Stockholm,[6] var en dansk konstnär. Hon slutade måla omkring 1910[7] och kom att uppmärksammas som konstnär efter sin död.
| Marie Krøyer | |
 | |
| Född | Marie Martha Mathilde Triepcke 11 juni 1867[1][2] Frederiksberg, Danmark |
|---|---|
| Död | 25 maj 1940[1][2] (72 år) Stockholm |
| Begravd | Leksands kyrkogård[3] |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Sysselsättning | Målare[4], arkitekt |
| Make | Peder Severin Krøyer (g. 1889–1905, skilsmässa) Hugo Alfvén (g. 1912–1936) |
| Barn | Vibeke Krøyer (f. 1895) Margita Alfvén (f. 1905) |
| Redigera Wikidata | |
Marie Krøyer föddes i Frederiksberg till tyska föräldrar. Hon växte upp i en medelklassmiljö tillsammans med två bröder. Marie Krøyer ville tidigt bli konstnär och studerade i Paris. Hon lärde sig naturalismens principer och influerade i stor utsträckning av de franska impressionisterna. Där träffade hon sin make konstnären Peder Severin Krøyer och 1891 bosatte sig paret i Skagen där de kommande år bodde under sommarhalvåret. Marie Krøyer var gift med Krøyer 1889–1905 som avporträtterade henne i flera av sina verk från Skagen. Tillsammans hade de dottern Vibeke Krøyer (1895–1985). Med den svenske tonsättaren Hugo Alfvén fick hon 1905 dottern Margita Alfvén. Paret gifte sig 1912[8] och bosatte sig i Uppsala och i Leksands socken i Dalarna. Äktenskapet upplöstes 1936 efter en mångårig rättsprocess.[9]
Under senare år har hennes konstnärskap uppmärksammats och lyfts fram. Bland annat återfanns verk av henne 2002.[10] Hon utvecklade och uppmärksammandes för sin formgivning, i synnerhet hennes arbete med möbler och textilier. Inspirerade av Charles Rennie Mackintosh inredde hon hemmet i Skagen och hemmet i Köpenhamn. I rollen som arkitekt stod hon bakom Alfvéngården i Tällberg.[11]
Hon är representerad vid Skagens Museum.[12] År 2024 visar Prins Eugens Waldemarsudde en utställning om henne i samarbete med Skagens Museum och Den Hirschsprungske Samling.[13]
Källor
redigera- ^ [a b] Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 3784, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8300942, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 16 januari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 19 januari 2017, ULAN: 500092342, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Landsarkivet i Uppsala, Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, volym A II aa:15 (församlingsbok 1904-1922), s 077
- ^ Hedwall: Hugo Alfvén, 1973, s 106
- ^ Nationalencyklopedin, band 11, s. 498
- ^ Landsarkivet i Uppsala, Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, volym E I:8 (lysnings- och vigselbok 1906-1916), s 215
- ^ Arnold 2000
- ^ https://skagenskunstmuseer.dk/en/artists/marie-kroyer/
- ^ https://www.marie-kroyer.dk/biografi/persongalleri/hugo_alfven/
- ^ https://skagenskunstmuseer.dk/en/exhibitions/marie-kroyer/
- ^ https://waldemarsudde.se/utstallningar/marie-kroyer/
Vidare läsning
redigera- Arnold, Tonni (2000): Balladen om Marie. Stockholm: Forum,,
- Krøyer, Marie & Bøgh Jensen, Mette (2004): Marie Krøyer Alfvén: måleri, teckningar, inredningskonst. Leksand: Leksands konstmuseum