Intersexualism

att ha en kropp som anatomiskt inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna
(Omdirigerad från Intersexuella)


Intersexualism (ibland intersexualitet eller intersex, i Finland används beteckningen interkönad[1]) beskriver anatomiska skillnader hos en individ som innebär att kroppen och anatomin, inkluderat gener, könshormoner och/eller könsorgan, inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna. Det biologiska könet på en intersexperson kan alltså inte alltid entydigt definieras som kvinnligt eller manligt, utan uppvisar variationer som på ett eller flera sätt inte följer normen.

Deltagare i Third International Intersex Forum, på Malta, i december 2013

Intersex täcker en stor grupp variationer. I Sverige i dag används inte begreppet 'intersexualism' inom vården. Istället används begreppet "DSD" (disorder of sex development), vilket definieras innefatta medfödda tillstånd i vilket könets kromosomala, gonadala (= könskörtlar, dvs. testiklar eller äggstockar) eller anatomiska utveckling är atypisk. Intersexualitet diagnosticeras under Q56 i ICD-10 om tillståndet är medfött, och bland annat som E34.5 om tillståndet är till följd av hormonell sjukdom.

Begreppet omfattar ett flertal diagnoser och det är inte alltid som tillstånden upptäcks vid födseln. En del av diagnoserna innebär att inre och/eller yttre könsorgan är atypiska, men alla intersexuella diagnoser innebär inte detta. Tidigare kallades intersexuella för hermafroditer men den termen anses idag som nedvärderande. Den vanligaste diagnosen för intersexuella är adrenogenitalt syndrom.

Förekomst

redigera

Man räknar med att 0,5–1 procent av alla nyfödda barn har någon form av intersexuellt tillstånd.[2] Mörkertalet anses dock vara stort[2], och det råder skilda meningar om vilka medicinska tillstånd som ska räknas som intersexuella. Termens definition ska därför inte ses som självklar då det inte råder en enhetlig konsensus om vad den inkluderar.

I utredningen Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag redovisas att "den angivna prevalensen omfattar även barn där könet med lätthet går att avgöra men där någon – ofta lindrig – form av missbildning av könsorganen föreligger. I gruppen ingår exempelvis hypospadi, en form av missbildning av urinröret som drabbar ca 1 av 300 nyfödda pojkar. Görs begränsningen enbart till barn med obestämbart kön blir prevalensen betydligt lägre. Under åren 1999–2004 anmäldes 15 fall av obestämt kön till Missbildningsregistret vid svenska Socialstyrelsen. År 2005 anmäldes endast ett fall."[2]

Intersexuella tillstånd

redigera

Om man utgår från definitionen att intersexuell är ett barn med ett medfött tillstånd i vilket könets kromosomala, gonadala (= könskörtlar, dvs. testiklar eller äggstockar) eller anatomiska utveckling skiljer sig från det som statistisk räknas som normalt, inkluderas minst följande medicinska tillstånd:

Kirurgi

redigera

Idag opereras nästa inga med intersex-variation, om inte någon annan medicinsk orsak finns, innan barnet blir 12.[3] Före 2020 var det vanligt att barn med synlig intersex-variation opererades för att få, vad som såg som, ett "entydigt kön".[4]

Problemet med detta var att denna operation tog bort känslig vävnad som personen i fråga skulle kunna sakna senare i livet I Sverige finns i princip ingen rättslig reglering, utan praxis vilar endast på formuleringen i patientsäkerhetslagen att all behandling inom svensk hälso- och sjukvård ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Förändringen 2020 för angicks av en vetenskaplig kontrovers kring nyttan av dessa ingrepp. Colombia, Malta och Chile är de enda länderna i världen som uttryckligen har förbjudit operationer på barn med intersex-variation om de inte är medicinskt motiverade.[5]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ RegnbågsbegreppJustitieministeriet
  2. ^ [a b c] SOU 2007:16 Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. 2007. sid. 38 
  3. ^ Vård och behandling vid tillstånd som påverkar könsutvecklingen (”DSD”) Kunskapsstöd med nationella rekommendationer. April 2020. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-4-6695.pdf. Läst 16 september 2024 
  4. ^ SOU 2007:16 Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag. 2007. sid. 18 
  5. ^ Garland, Jameson (2016). On Science, Law and Medicine - The case of gender-"normalizing" interventions on children who are diagnosed as different in sex development. Uppsala Universitet. sid. 578,579,615-623. 

Externa länkar

redigera