Maskfruktduva

fågelart i Indonesien
(Omdirigerad från Fischerfruktduva)

Maskfruktduva[2] (Ptilinopus fischeri) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Maskfruktduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläktePtilinopus
ArtFischerfruktduva
P. fischeri
Vetenskapligt namn
§ Ptilinopus fischeri
AuktorBrüggemann, 1876
Synonymer
  • Ramphiculus fischeri
  • Fischers fruktduva
  • Fischerfruktduva

Utseende och läte

redigera

Maskfruktduvan är en stor fruktduva. Huvudet är mycket ljust grått med en diagnostisk röd ansiktsmask som sträcker sig nerför nacken som ett svart band. Ovansidan är grön i centrala och norra delarna av utbredningsområdet, medan den är grå i söder. Undersidan är övervägande ljusgrå, med mörka teckningar under stjärten. Lätet består av ett kort och avklippt "whoOP", ofta ökande i volym mot slutet.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Maskfruktduva delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • fischeri-gruppen
    • P. f. fischeri – förekommer i bergsskogar på norra Sulawesi
    • P. f. centralis – förekommer i bergsskogar på centrala och sydöstra Sulawesi
  • P. f. meridionalis – förekommer på sydvästra Sulawesi (Lompobattang-massivet)

Birdlife International och internationella naturvårdsunionen IUCN urskiljer sedan 2014 underarten meridionalis som den egna arten "lompobattangfruktduva".

Släktestillhörighet

redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Ptilinopus. Genetiska studier[5] visar dock att detta släkte är parafyletiskt i förhållande till Alectroenas, varför vissa[1] delar upp Ptilinopus i flera släkten. Maskfruktduva med släktingar bryts då ut till ett eget släkte, Ramphiculus.

Levnadssätt

redigera

Maskfruktduvan hittas i bergsskogar, där den ses enstaka eller i par, både i undervegetationen och i trädkronorna.[4]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar George Fischer, holländsk kirurg och samlare av specimen i Ostindien.[6] Fram tills nyligen kallades den även fischerturako på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2023 Ramphiculus fischeri . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 11 december 2023.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., L. F. Baptista, N. Collar, P. W. Trail, G. M. Kirwan, N. C. García, H. M. Horblit, and E. F. J. Garcia (2022). Red-eared Fruit-Dove (Ptilinopus fischeri), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.refdov1.02
  5. ^ Cibois, A., J.-C. Thibault, C. Bonillo, C.E. Filardi, D. Watling, and E. Pasquet (2014), Phylogeny and biogeography of the fruit doves (Aves: Columbidae), Mol. Phylogenet. Evol. 70, 442--453.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera