Borgerligt äktenskap avser genomförandet av en i statlig eller kommunal regi anordnad vigselförrättning. I Sverige infördes möjligheten till borgerlig vigsel 1863, under förutsättning att endera partnern var av judisk trostillhörighet. 1908 infördes en allmän möjlighet till borgerlig vigsel.[1] Innan de frikyrkliga samfundens pastorer 1951 fick vigselrätt i Sverige utnyttjade många av dessas medlemmar rätten till borgerlig vigsel för att få äktenskapet lagligt registrerat; därefter genomfördes ytterligare en vigselakt utan rättsverkan i samfundets regi, så som ordningen är i flera europeiska länder.
I vissa stater, till exempel Frankrike, är endast borgerligt äktenskap eller borgerlig vigsel juridiskt giltig.
Litteratur
redigera- Jan Janson, Debatten om civiläktenskapets införande i Sverige. Norstedts 1964.
Noter
redigera- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937