Rävhaj (Alopias vulpinus) är en hajart som beskrevs av Bonnaterre år 1788. Det är den största arten inom släktet rävhajar, som hör till familjen håbrandsartade hajar.

Rävhaj
Status i världen: Sårbar[1]
Alopias vulpinus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBroskfiskar
Chondrichthyes
UnderklassHajar och rockor
Elasmobranchii
ÖverordningHajar
Selachii
OrdningHåbrandsartade hajar
Lamniformes
FamiljAlopiidae
SläkteAlopias
ArtRävhaj
A. vulpinus
Vetenskapligt namn
§ Alopias vulpinus
AuktorBonnaterre, 1788
Utbredning
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende

redigera

Rävhajen kan bli från 2,5 meter upp till omkring 6 meter lång och väga 450 kilogram.[2] Ett kännetecken för arten är att stjärtfenan är påtagligt utdragen, så att den kan vara nästan lika lång som hajens kropp. Den är mörkblå till svart på ovansidan och ljus på buken.[3]

Utbredning

redigera

Rävhajen finns i de flesta tropiska till tempererade hav; i Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet.[4] I skandinaviska farvatten förekommer rävhajen upp till Nordsjön och mellersta Norge. Den går sällsynt in i Skagerack och Kattegatt.[3]

Ekologi

redigera

Arten är en pelagisk haj som framför allt lever på stimfiskar. Den tar också bläckfisk. Den stora stjärtfenan används som ett vapen för att bedöva bytet.[3] Arten lever ner till över 500 meters djup, men går vanligtvis inte mycket djupare än 100 m.[4]

Fortplantning

redigera

Rävhajen föder mellan 2 och 4 levande ungar.[4] De är mycket stora vid födseln, från 120 till 150 cm.[3]

Referenser

redigera
  1. ^ Goldman, K.J. et al. (2007). Alopias vulpinus (på engelska). IUCN:s rödlista. http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/39339/0. Läst 5 maj 2010. 
  2. ^ Robin Street (1999). Alopias vulpinus thresher shark” (på engelska). Animal Diversity Web, Michigan University. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Alopias_vulpinus.html. Läst 24 juli 2010. 
  3. ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 36. ISBN 91-518-4572-5 
  4. ^ [a b c] Compagno, Leonard; Dando, Marc; Fowler, Sarah (2005) (på engelska). Sharks of the World. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. sid. 180. ISBN 978-0-691-12072-0