 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En florist arbetar med att arrangera och sälja krukväxter och snittblommor. Florister är ofta anställda inom blomsterhandeln eller på handelsträdgårdar. Yrket har inslag av försäljning, administration och estetiskt arbete.
Arbetet som florist är praktiskt inriktat, men teoretiska kunskaper inom områdena färg/form-lära, försäljning samt exponering av varor är minst lika viktiga. Ofta arbetar en florist med att sätta samman kalkyler för både butiken som helhet, och med kostnadskalkyler för de enskilda floristiska arbetena som ska försäljas. Lämplig arbetsklädsel inkluderar vattenavvisande förkläde med fickor där arbetsredskap kan förvaras.
Det är vanligt att floristerna tar sin butik online och ansluter sig till ett rikstäckande eller internationellt nätverk av butiker för att öka sin försäljning. Fördelen med detta är att butikerna då har möjlighet att få beställningar från andra delar av landet eller världen.
Sverige
Utbildning
Utbildning till florist ges i Sverige bland annat inom gymnasieskolans Hantverksprogram. Det finns även fristående utbildningar.
Efter den grundläggande utbildningen är det möjligt att bli gesäll eller mäster. Man kan avlägga ett gesällprov och vid godkänt genomförande får man gesällbrev. Här listas två utbildningsvägar som ger möjligheten att avlägga gesällprov:
- Gymnasieskolans hantverksprogram (tre år) samt minst ett års allsidig fackhandelspraktik (heltid) efter utbildningen. Totalt fyra år.
- Floristutbildning under 40 veckor (kompletterande vuxenutbildning, exempelvis inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning) samt minst två års allsidig fackhandelspraktik (heltid) före eller efter denna utbildning. Totalt minst tre år (gäller för vuxenelever).
Historia i Sverige
Historiskt sett gav Kungliga Tekniska Högskolan från 1827 en söndagsskola för florister, då kallade "fleurister". Bland de första kända florister i Sverige var Emilia Fürstenhoff och Carolina Fredrika Ramstedt, som båda blev internationellt kända. Svenska Slöjdskolan gav också tidigt kurser i detta hantverk. Amalia Fredrika Lindström gick sex terminer på Slöjdskolan och fick 1875 stipendium för tre års studier i Paris. Under slutet av 1800-talet fanns en rad välkända florister i Stockholm, så som Emma Hebbe, Ida Haglind och Hildur Carlsson.[1]
Florister i nutid
Under Covid-19-pandemin i Sverige ökade dagligvaruhandeln på internet med över 100 procent trots den negativa situation som var. Detta ledde till ett hårt slag mot de fysiska floristbutikerna då butikerna alltmer stod tomma från besökare. Tack vare den ökade e-handeln och tillgången till blomsterbud kunde floristerna snabbt ställa om till att vara mer digitala med webbplatser som till exempel Interflora och Euroflorist.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013