- För whiskyn, se Cutty Sark (whisky).
Cutty Sark[a] är ett brittiskt klipperskepp och ett av världens mest berömda segelfartyg. Hon är idag ett av de sista kvarvarande klipperskeppen i världen samt det enda i komplett skick. Cutty Sark byggdes på Scott & Lintons varv i Dumbarton i Skottland, på beställning av rederiet John Willis & Sons i London, och sjösattes den 22 november 1869, med leverans den 16 februari 1870. Mellan 1870 och 1877 seglade Cutty Sark på tetraden mellan Storbritannien och Kina. Därefter fraktade hon ull från Australien till England.[1]
| |||
Cutty Sark till ankar vid Falmouth. | |||
Allmänt | |||
---|---|---|---|
Andra namn | ' 'Ferreira (1895–1922) Maria di Amparo (1922–1923) | ||
Typklass/Konstruktion | Klipperskepp | ||
Ägare | Cutty Sark Preservation Society | ||
Registreringshamn | London, Storbritannien | ||
Registernummer | 63557 | ||
Motto | "Where there's a Will[ ]is a[ ]way" | ||
Historik | |||
Beställd | 1 Februari 1869 | ||
Byggnadsvarv | Scott & Linton | ||
Sjösatt | 22 november 1869 | ||
I tjänst | 16 februari 1870 | ||
Öde | Blev museifartyg december 1957 | ||
Tekniska data | |||
Längd ö.a. | 64,77 meter | ||
Längd p.p. | 58,5 meter | ||
Längd i kvl | 60,2 meter | ||
Bredd | 11 meter | ||
Djupgående | 6,4 meter | ||
Tonnage | 963 bruttoregisterton 921 nettoregisterton | ||
Segelyta | 3 000 m² | ||
Maximal hastighet | 17,5 knop | ||
Besättning | 28–35 man | ||
Fartyget gjorde sin sista resa under brittisk flagg 1894, då hon seglade från Brisbane till London på 84 dagar med en rekordlast av 5 304 ullbalar. Året efter såldes hon till en portugisisk redare som döpte om henne till Ferreira. Under detta namn tjänstgjorde hon i närmare 25 år som fraktfartyg mellan Portugal och dess kolonier i Amerika. I början av 1920-talet köptes skeppet, som då befann sig i mer eller mindre förfallet skick, av den pensionerade engelske sjökaptenen Wilfred Dowman, vilken seglade henne tillbaka till Storbritannien. Följande Dowmans död 1936 överläts hon till den brittiska flottan för att användas som kadettfartyg. 1953 skänktes skeppet till stiftelsen Cutty Sark Preservation Society, och placerades i en specialbyggd torrdocka i stadsdelen Greenwich i London. Fyra år senare öppnades hon formellt för allmänheten i en ceremoni ledd av drottning Elisabeth II.[1]
Den 21 maj 2007 drabbades Cutty Sark av en svår eldsvåda och fick omfattande skador.[2] Branden orsakades av att en industridammsugare glömts kvar påslagen över helgen. Fartygets master och rigg samt vissa träkonstruktioner, inklusive däckshusen och ratten var dock nedmonterade vid tillfället, och undkom därför skada.[3] Efter fem års restaureringsarbete kunde skeppet åter öppnas i maj 2012.[4]
Galleri
-
Cutty Sark som museifartyg i Greenwich.
-
Cutty Sarks galjonsfigur föreställande häxan Nannie från den skotske poeten Robert Burns dikt Tam o' Shanter.
Anmärkningar
- ^ Namnet Cutty Sark betyder på svenska "kort särk" och hänvisar till häxan Nannies klänning i den skotske författaren Robert Burns dikt Tam o' Shanter, publicerad 1791.
Referenser
Noter
- ^ [a b] Abranson 1978, s. 89–91.
- ^ BBC – Blaze ravages historic Cutty Sark
- ^ SvD - Dammsugare sargade Cutty Sark
- ^ Hall, Thomas (31 januari 2023). ”Cutty Sark har återfått sin forna glans”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/varlden/cutty-sark-har-aterfatt-sin-forna-glans/. Läst 24 maj 2012.
Tryckta källor
Webbkällor
- ”Blaze ravages historic Cutty Sark” (på engelska). BBC News. 21 maj 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/london/6675381.stm. Läst 31 januari 2023.
- ”Dammsugare sargade Cutty Sark”. Svenska Dagbladet. 30 september 2008. https://www.svd.se/a/abb48256-e01a-3823-a0da-00d5451661c3/dammsugare-sargade-cutty-sark. Läst 31 januari 2023.
- Hall, Thomas (20 maj 2012). ””Cutty Sark” har återfått sin forna glans”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/varlden/cutty-sark-har-aterfatt-sin-forna-glans/. Läst 31 januari 2023.
Vidare läsning
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Cutty Sark.