Wikipedia

Elof Ahrle

svensk skådespelare och filmregissör
Version från den 21 januari 2022 kl. 17.00 av Frökennostalgi (Diskussion | Bidrag) (ingress)

Gustaf Elof Ahrle, ursprungligen Carlsson, född 21 januari 1900 i Nyköping, död 3 juni 1965 i Sollentuna, var en svensk skådespelare och filmregissör.[1] Bland Ahrles filmer märks 65, 66 och jag (1936), O, en så'n natt! (1937), Åh, en så'n grabb! (1939), Alle man på post (1940), Tre glada tokar (1942), Pengar – en tragikomisk saga (1946), Sången om Stockholm (1947), Krigsmans erinran (1947), Loffe på luffen (1948), Min syster och jag (1950), Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och Jazzgossen (1958).

Elof Ahrle
Ahrle under 1930- eller 1940-talet.
Ahrle under 1930- eller 1940-talet.
FöddGustaf Elof Carlson
21 januari 1900
Nyköping, Sverige
Död3 juni 1965 (65 år)
Sollentuna, Sverige
Andra namnLoffe, Kisen
MakaNaemi Briese
(1931–1939; skilda)
Birgit Rosengren
(1940–1965; hans död)
BarnCarina Ahrle
Leif Ahrle
SläktingarPer-Arne Qvarsebo (brorson)
Ulf Qvarsebo (brorson)
Betydande roller
Jocke Svensson i Krigsmans erinran
Loffe Frid i Loffe på luffen, Loffe som miljonär och Loffe blir polis
IMDb SFDb

Biografi

Född och uppvuxen i Nyköping började Ahrle 1919 i Elin Svenssons teaterskola.[1] Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer. Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska Teatern och Vasateatern.[2]

På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant. Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen (1929). 1932–1937 var han knuten till Folkets hus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och imiterade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). Han fick sitt genombrott 1934 i Kar de Mumma-revyn med monologen "Fotbollsakademin", vilket gjorde honom till hela Sveriges "Kisen".[3]

Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson (1945), som byggde på en närmast självbiografisk bok. Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran (1947) och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.[4]

Ahrle var 1931–1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren.[1] Han var son till mejeriägaren Karl August Karlsson och Karolina Matilda Carlson[5] och är far till skådespelaren Leif Ahrle och sångerskan Carina Ahrle. Han var också farbror till balettdansaren och koreografen Per-Arne Qvarsebo och till skådespelaren Ulf Qvarsebo.[1]

Ahrle avled i cancer,[källa behövs] och är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6][7]

Filmografi

Roller

1920 – Carolina Rediviva 1921 – Körkarlen 1934 – Pettersson - Sverige 1934 – Flickorna från Gamla stan 1934 – Hon eller ingen 1935 – Grabbarna i 57:an 1936 – Skeppsbrutne Max 1936 – 65, 66 och jag 1937 – Pappas pojke 1937 – Odygdens belöning 1937 – O, en så'n natt! 1937 – Vi går landsvägen 1937 – Än leva de gamla gudar 1937 – Ryska snuvan 1938 – Herr Husassistenten 1938 – Bara en trumpetare 1938 – Den stora kärleken 1938 – Kamrater i vapenrocken 1938 – Vi som går scenvägen 1939 – Åh, en så'n grabb! 1939 – Efterlyst 1940 – Alle man på post 1940 – Hjältar i gult och blått 1940 – Lillebror och jag 1940 – Åh, en så'n advokat 1941 – Fransson den förskräcklige 1941 – Söderpojkar 1941 – Uppåt igen 1942 – Tre glada tokar 1942 – Tre skojiga skojare 1942 – Ungdom i bojor 1942 – I gult och blått 1942 – Flickan i fönstret mitt emot 1943 – En fånge har rymt 1943 – Herr Collins äventyr 1943 – Livet måste levas 1944 – Lev farligt 1945 – Blåjackor 1945 – Moderskapets kval och lycka 1945 – Sten Stensson kommer till stan 1945 – Skådetennis 1945 – Sextetten Karlsson 1946 – Pengar - en tragikomisk saga 1946 – Onsdagsväninnan 1946 – Hundra dragspel och en flicka 1947 – Sången om Stockholm 1947 – Maria 1947 – Krigsmans erinran 1948 – Loffe på luffen 1948 – Dit vindarna bär 1948 – Loffe som miljonär 1949 – Hur tokigt som helst 1949 – Sjösalavår 1950 – Loffe blir polis 1950 – Medan staden sover 1950 – Min syster och jag 1950 – Motorkavaljerer 1950 – Två trappor över gården 1951 – Livat på luckan 1951 – Skeppare i blåsväder 1951 – Det var en gång en sjöman 1952 – Säg det med blommor 1952 – Kronans glada gossar 1952 – Åke klarar biffen 1953 – Göingehövdingen 1953 – Mästerdetektiven och Rasmus 1953 – Kungen av Dalarna 1954 – Taxi 13 1955 – Danssalongen 1955 – Friarannonsen 1955 – Ute blåser sommarvind 1955 – Paradiset 1955 – Männen i mörker 1956 – Flamman 1956 – Rasmus, Pontus och Toker 1956 – Lille Fridolf och jag 1956 – På heder och skoj 1956 – Karl för sin hatt 1957 – Lille Fridolf blir morfar 1957 – Aldrig i livet 1958 – Jazzgossen 1958 – Gäst hos bagaren 1959 – Mälarpirater 1959 – Djurgårdsmässan 1960 – Domaren 1960 – 16 år

Regi

1942 – Tre skojiga skojare 1942 – I gult och blått 1943 – Livet måste levas 1943 – En fånge har rymt 1945 – Sextetten Karlsson 1946 – Stiliga Augusta 1947 – Sången om Stockholm 1948 – Livet på Forsbyholm 1950 – Motorkavaljerer 1950 – Loffe blir polis

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1933 Medverkande Folkets gröna ängar, revy
Åke Söderblom, Herr Dardanell, Sten Axelson, Gösta Chatham		 Ragnar Klange Folkets hus teater[8]
Karl Johan Skärgårdsflirt
Gideon Wahlberg		 Ragnar Klange Folkets hus teater[9]
1936 Medverkande Heja folket, revy
Harry Iseborg och Nisse Berggren		 Ragnar Klange Folkets hus teater[10]
65, 66 och jag
Axel Frische		 Ragnar Klange Folkets hus teater[11]
1937 Medverkande Folket i bild, revy
Ragnar Klange Folkets hus teater[12]
1939 Pricken
Svend Rindom		 Svend Rindom Oscarsteatern[13]
1947 Jocke Krigsmans erinran
Herbert Grevenius		 Henrik Dyfverman Blancheteatern[14]
1951 Tony Rigi Det gäller miljonen
Roger MacDougall		 Gerda Wrede Norrköping-Linköping stadsteater
1954 Medverkande Arsenik åt alla spetsar, revy
Rune Moberg		 Gösta Jonsson Boulevardteatern[15]
1955 Sebastien Han, Hon och Hin
André Roussin		 Per Gerhard Vasateatern[16]
1960 Argan Den inbillade sjuke
Moliére		 Tore Karte Fredriksdalsteatern[17]
1963 Andreas Jarl Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg		 Per-Axel Branner Skansens friluftsteater[18]
1964 Den stora effekten
Robert Dhery		 Stig Ossian Eriksson Idéonteatern

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1946 Medverkande Bortom alla väggar, kabaret
Gustaf Carlström		 Johan Falck[19]

Källor

  1. ^ [a b c d] ”Elof Ahrle”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59823&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3delof+ahrle%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 19 september 2012. 
  2. ^ ”Birgit Rosengren med maken Elof Ahrle.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016548056/birgit-rosengren-med-maken-elof-ahrle. Läst 6 september 2019. 
  3. ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 141
  4. ^ ”Birgit Rosengren med maken Elof Ahrle.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016548055/birgit-rosengren-med-maken-elof-ahrle. Läst 6 september 2019. 
  5. ^ Svar Riksarkivet – Sveriges befolkning 1900.
  6. ^ Elof Ahrle på Hitta graven
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ Torsten Flodén (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer: Gott humör på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  9. ^ ”'Skärgårdsflirt' igen”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/13. Läst 5 januari 2016. 
  10. ^ Ivar Norberg (2 januari 1936). ”Folkets hus teater: 'Heja, Folket!'”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  11. ^ ”Glad militärfars på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  12. ^ Torsten Flodén (2 januari 1937). ”'Folket i bild' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  13. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 176
  14. ^ ”Krigsmans erinran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22235&pos=143. Läst 24 april 2016. 
  15. ^ S B-l (2 januari 1954). ”Anti crazy på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-01-02/1/10. Läst 10 mars 2016. 
  16. ^ ”Han, Hon och Hin”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14104&pos=469. Läst 6 maj 2016. 
  17. ^ Ingvar Holm (30 juni 1960). ”Molière på Fredriksdal”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-06-30/174/14. Läst 27 juni 2018. 
  18. ^ Ebbe Linde (20 juni 1963). ”Buskteater på ont och gott”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-06-20/165/20. Läst 20 mars 2016. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 26 april 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-04-26/112/38. Läst 7 februari 2016. 

Externa länkar

  Wikimedia Commons har media som rör Elof Ahrle.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elof_Ahrle&oldid=50077180”