Klas Ingesson

svensk fotbollsspelare och tränare

Klas Inge "Klabbe" Ingesson, född 20 augusti 1968 i Ödeshög, Östergötlands län, död 29 oktober 2014[1] i Ödeshög, var en svensk fotbollsspelare och tränare. Ingesson spelade bland annat i IFK Göteborg, AS Bari och Bologna FC och gjorde 57 A-landskamper. Ingesson var med i landslaget som tog VM-brons 1994.

Klas Ingesson
Klas Ingesson (1994).jpg
Personlig information
Fullständigt namnKlas Inge Ingesson
SmeknamnKlabbe
Födelsedatum20 augusti 1968
FödelseortÖdeshög, Sverige
Dödsdatum29 oktober 2014 (46 år)
DödsortÖdeshög, Sverige
Längd190 cm
PositionMittfältare
Juniorlag
1976–1986 Sverige Ödeshögs IK
Seniorlag*
År
1987–1990
1990–1993
1993–1994
1994–1995
1995–1998
1998–2000
2000
2001
Totalt
Klubb
Sverige IFK Göteborg
Belgien Mechelen
Nederländerna PSV Eindhoven
England Sheffield Wednesday
Italien Bari
Italien Bologna
Frankrike Marseille
Italien Lecce (lån)
SM (GM)
069 0(17)
099 (28)
012 0(1)
017 0(2)
094 (11)
064 0(4)
013 0(0)
019 0(1)
371 (56)
Landslag
År
1989–1998
Landslag
 Sverige
SM (GM)
057 (13)
Uppdrag som tränare
2013–2014 Sverige IF Elfsborg
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Biografi

Klubbkarriär

Klas Ingesson värvades från moderklubben Ödeshögs IK till IFK Göteborg 1986.

Han debuterade i IFK Göteborg i slutet av säsongen 1987, och ingick i IFK Göteborgs ungdomsverksamhet innan debuten i A-laget. Han gjorde sin tävlingsdebut i en ålder av 19 år, den 10 oktober 1987 mot IFK Norrköping i en match i mästerskapslutspelet som slutade 3–0. Han tillbringade fyra säsonger i IFK Göteborgs A-lag och under sin karriär gjorde han 69 A-lagsmatcher och 17 mål. Ingesson vann SM-guld med Blåvitt 1987 och 1990.[2]

Efter VM 1990 blev han proffs i belgiska KV Mechelen. Det blev dispyter mellan Ingesson och IFK Göteborgs Gunnar Larsson som menade på att man var muntligt överens med tyska Bayer Leverkusen. Ingesson föredrog Mechelen i Belgien som han bedömde som ett mindre men vettigare steg i karriärstegen. Problemet var att Mechelen bara ville betala mindre än hälften av vad Leverkusen var villiga att lägga upp. IFK Göteborg ville sälja honom till tyska Leverkusen som var villiga att betala tio miljoner kronor som övergångssumma. Schismen mellan Ingesson med rådgivaren Vincenzo Morabito och IFK Göteborg blev så infekterad att ärendet fick behandlas av Uefa (Europeiska fotbollsförbundet) och Fifa (fotbollens världsförbund). Båda instanserna bestämde att Ingesson fick gå till Mechelen för cirka 4,5 miljoner kronor.[3] Kennet Andersson tillkom till klubben 1991 och båda svenskarna togs sedan ut till svenska EM-truppen 1992. Ingesson gjorde 28 mål på 99 matcher för Mechelen.

Sommaren 1993 lämnade Ingesson Belgien och hamnade i holländska PSV Eindhoven. Han debuterade 15 augusti 1993 mot FC Groningen. Men i PSV fick Ingesson skadeproblem och hade svårt att ta en ordinarie plats i startelvan.

Efter VM-bronset kom han tillbaka till PSV, men Ingesson gick i september 1994 till England och skrev på ett treårskontrakt med Sheffield Wednesday FC. Han debuterade 10 september 1994 mot Nottingham Forest. Men det blev bara 18 matcher i Premier League samt 3 cup-matcher.

I november 1995 skrev han på för italienska AS Bari. Ingesson lyckades bättre i Italien och blev där en tongivande spelare.[4] I Bari återförenades Ingesson med Kennet Andersson. Laget åkte dock ur högsta serien men Ingesson stannade och var med och tog upp laget i Serie A igen året därpå. Efter 94 matcher med Bari gick Ingesson 1998 till Bologna och blev lagkamrat med Kennet Andersson för fjärde gången. Det blev två säsonger för Ingesson i Bologna,[5]där en av de största framgångarna var när laget gick till semifinalen i Uefa-cupen 1999.

Efter åren i Bologna, gjorde Ingesson en säsong i franska Olympique de Marseille. Klubben led fortfarande av sviterna från mutskandalen några år tidigare. Han trivdes aldrig i Frankrike och blev utlånad till italienska US Lecce, men motivationen hade tagit slut. Ingesson avslutade proffskarriären 2001, och flyttade hem till Sverige och varvade ner i moderklubben Ödeshögs IK i division 5.

Landslagskarriär

Ingesson debuterade i landslaget, under förbundskaptenen Olle Nordin, den 31 maj 1989 mot Algeriet. Debuten skedde i form av ett inhopp i den 26:e minuten. Sju minuter senare hade Ingesson satt 1–0, och innan matchen var över hade han också gjort 2–0. Ingesson var sedan med i VM i Italien där han spelade på innermittfältet i alla tre gruppspelsmatcherna.

När Tommy Svensson hade tagit över till EM 1992 på hemmaplan, fick Ingesson spela på högerkanten i alla tre matcherna i gruppspelet. I semifinalen mot Tyskland var Stefan Schwarz avstängd, Ingesson spelade då på innermittfältet med Jonas Thern. [6]

Med endast sex dagar kvar till landslagssamlingen inför fotbolls-VM 1994 krockade Klas Ingesson med en älg utanför Tranås, och var centimeter från döden. Han fördes till Universitetssjukhuset i Linköping med en skada på en nackkota. Han ljög för förbundskapten Tommy Svensson för att få spela.[7] Ingesson kom till VM-lägret med stödkrage. Med hjälp av idrottspsykologen Åke Fjellström hann han läka både mentalt och fysiskt lagom till VM-premiären.

Ingesson spelade samtliga matcher från start och tog ett stort defensivt ansvar och blev en viktig del i det landslag som tog brons i fotbolls-VM. Han satte också en av straffarna i kvartsfinalen mot Rumänien. Ingesson fick dock dålig kritik efter VM 1994, och han kände att han inte kunde göra sig själv rättvisa på sin yttre mittfältsplats. (I sitt klubblag spelade han centralt på mittfältet, men i landslaget konkurrerade han med Jonas Thern och Stefan Schwarz).

Sedan Tommy Söderberg tagit över som förbundskapten slutade Klas Ingesson i landslaget. Hans sista landskamp var 0-4 förlusten mot Spanien 25 mars 1998.[8] Han nobbade en comeback i EM 2000.

Efter proffskarriären

Ingesson drev senare kurser med överlevnadsinslag. Bland annat tränade IF Elfsborg att vara grupp under ledning av Ingesson. Han var även ordförande för sin moderklubb Ödeshögs IK. Under 2010 var han också tränare för klubbens representationslag i division 5 västra, Östergötland. 2011 fortsatte han sin tränarkarriär som ungdomstränare i IF Elfsborg.

Den 30 september 2013 presenterades Ingesson som IF Elfsborgs nya tränare. Han tog över efter Jörgen Lennartsson.[1] I det arbetet fick han arbeta tillsammans med barndomskamraten från Ödeshög, Peter Wettergren, som hade uppdraget som assisterande tränare.

Privatliv

Ingesson var gift och hade två söner. År 2009 diagnostiserades han med myelom, en sorts kronisk blodcancer. År 2014 avled han av sjukdomen.[1] Det sista året i livet skrev han sina memoarer tillsammans med sportskribenten Henrik Ekblom Ystén. Boken utkom i mars 2015, under titeln Det är bara lite cancer.[9]

Klas Ingesson blev 46 år och är begravd på Ödeshögs kyrkogård.

Sedan 2017 arrangerar hans moderklubb Ödeshögs IK en ungdomscup till hans minne, Klas Ingessons minnescup. Cupen spelas där allt började: på Vättervallen i Ödeshög.

Meriter

IFK Göteborg[10]
Bologna[11]
Landslaget

Bibliografi

  • 2015 – Ingesson, Klas; Ekblom Ystén Henrik. Det är bara lite cancer: om livet, döden och myten om mig själv. Göteborg: Offside Press. Libris 17097167. ISBN 9789185279357 

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Klas Ingesson avled i natt”. Dagens Nyheter. 29 oktober 2014. http://www.dn.se/sport/fotboll/klas-ingesson-avled-i-natt/. Läst 29 oktober 2014. 
  2. ^ ”ifkdb”. https://ifkdb.se/spelare/Klas-Ingesson_297. Läst 1 juni 2020. 
  3. ^ Det är bara lite cancer. Offside Press. 2015 
  4. ^ ”Bari”. https://kits.jokar.se/as-bari-199596/. Läst 1 juni 2020. 
  5. ^ ”enda riktiga lagkaptenen”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/han-var-den-enda-riktiga-lagkaptenen/. Läst 1 juni 2020. 
  6. ^ ”1992”. http://www.fotbollsweden.se/1992.htm. Läst 5 juni 2020. 
  7. ^ ”klas-ingesson-om-algdramat-utanfor-tranas”. https://www.tranastidning.se/artikel/klas-ingesson-om-algdramat-utanfor-tranas. Läst 1 juni 2020. [död länk]
  8. ^ ”landslagsdatabas”. https://www2.svenskfotboll.se/landslag/landslagsdatabas/information/?scr=result&fmid=1569727. Läst 1 juni 2020. 
  9. ^ Stenius, Yrsa (2015-03-31/2015-06-17): "Klas Ingesson med Henrik Ekblom Ystén | Det är bara lite cancer". Arkiverad 3 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. gp.se. Läst 5 juli 2015.
  10. ^ ”IFK - 1983-1989”. Arkiverad från originalet den 17 september 2017. https://web.archive.org/web/20170917033032/http://www.ifkgoteborg.se/Om-IFK-Goteborg/Presentation/Historik/1996-00/. Läst 1 november 2014. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2014. https://web.archive.org/web/20141105204007/http://www.bolognafc.it/storia.asp. Läst 29 oktober 2014.