Hatpropaganda är yttrandehandlingen som i förefintliga jurisdiktioner döms som hatbrottet hets mot folkgrupp, och som när det begås på sociala medier kallas näthat.[1] Som hatpropaganda räknas alla uttryck, verbala som övriga kommunikativa handlingar,[2] som uppmanar till eller rättfärdigar hat mot en folkgrupp eller en person som tillhör sådan folkgrupp.[3]
Spridning av hatpropaganda utgör i flera länder en inskränkning av yttrandefriheten eftersom det inkräktar på andra personers och gruppers absoluta rättigheter, exempelvis att slippa rasdiskriminering eller annat förtryck, men i praktiken upprätthålls sällan denna laginskränkning.[4] I USA finns däremot ingen sådan inskränkning, vilket av förfäktare motiveras med att förbud att yttra hatpropaganda skulle minska den politiska angelägenheten att stifta lagar mot diskriminering.[5]
Filosofer som Jeremy Waldron har argumenterat omkring skadan som hatpropaganda åsamkar; det är enligt vissa jurisdiktioner graden skada som avgör brottets allvar. Skadan vid hatpropaganda må inte vara direkt eller personlig, menar exempelvis Waldron, utan mera vara en skada som består i att upprätthålla identitetsgrundade sociala strukturer som slår mot vissa utsatta grupper. Åsikten har ifrågasatts av Robert Mark Simpson som hävdar att det inte är hatpropagandan som befäster dessa strukturer.[6]
Noter
- ^ https://it-ord.idg.se/ord/hate-speech/
- ^ Simpson, Robert Mark. "Dignity, harm, and hate speech." Law and Philosophy (2013): 701-728.
- ^ http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_sprakrad_05.htm#hatespeech
- ^ http://www.civilrightsdefenders.org/files/Hatets-spr%C3%A5k-gr%C3%A4nsen-mellan-hatpropaganda-och-yttrandefrihet.pdf
- ^ Weinstein, James. "Hate Speech Bans, Democracy, and Political Legitimacy." Const. Comment. 32 (2017): 527.
- ^ Simpson, Robert Mark. "Dignity, harm, and hate speech." Law and Philosophy (2013): 701-728.