 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Gömfröväxter, gömfröiga växter eller blomväxter (Angiospermae eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter). Med sina cirka 300 000 arter omfattar de mer än 99 procent av alla växter.
| Gömfröväxter | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter |
| Vetenskapligt namn | |
| § Angiospermae | |
| Klasser men se text | |
| |
Gömfröväxternas systematik och deras vetenskapshistoria
Gömfröväxterna (Angiospermae) betraktas vanligen som en division. Tidigare kallades den Angiospermatophyta eller Anthophyta, men nu kallas den Magnoliophyta efter typsläktet, Magnolia. Gömfröväxternas systematik har genomgått avsevärda förändringar allteftersom kunskapen om deras inbördes släktskap har förändrats. Det system som Arthur Cronquist föreslog 1981 används fortfarande i många sammanhang, men den allmänna meningen är att det inte stämmer överens med de faktiska släktskapsförhållandena, fylogenin. Allmän konsensus om hur gömfröväxterna ska delas in har börjat växa fram först under de senaste åren, genom det arbete som utförts av Angiosperm Phylogeny Group (ungefär: Arbetsgruppen för gömfröväxternas fylogeni), som 1998 publicerade en ny systematik som fått stort inflytande. En uppdatering där ännu senare forskningsresultat arbetats in publicerades 2003, och kallas APG II.
Traditionellt delades gömfröväxterna in i klasserna enhjärtbladiga (Monocotyledonae) och tvåhjärtbladiga (Dicotyledonae). Senare har de kallats Liliopsida respektive Magnoliopsida. Denna uppdelning baserades huvudsakligen på antalet hjärtblad (de första bladen, som finns i fröet).
Senare studier har klarlagt att de enhjärtbladiga växterna är en monofyletisk grupp (med andra ord är de ett äkta subträd i livets stora släktskapsträd), medan de tvåhjärtbladiga är en parafyletisk grupp (det vill säga, om man ser på det minsta subträdet som innehåller alla tvåhjärtbladiga växter, så innehåller det arter som inte räknas till de tvåhjärtbladiga växterna, nämligen också alla enhjärtbladiga växter). Men en stor majoritet av de tvåhjärtbladiga växterna utgör en monofyletisk grupp, som kallas trikolpater (Eudicotyledonae). Namnet trikolpater refererar till tre mjukare punkter (eller hål) i pollenen, ett karaktärsdrag för denna grupp. Eftersom man vill undvika parafyletiska grupper i den moderna systematiken kan denna grupp avskiljas som en egen klass, Rosopsida, eller möjligen delas in i flera olika klasser. Namnet Magnoliopsida skulle då användas endast för de tvåhjärtbladiga arter som är närmare gömfröväxternas rot (släktträdets bas) än de enhjärtbladiga växterna är. Men eftersom även denna grupp är parafyletisk kan den delas upp i ytterligare ett antal klasser.
De mest artrika gömfröväxtfamiljerna är (siffrorna anger antalet arter):
- Asteraceae (korgblommiga växter): 26 000 arter
- Orchidaceae (orkidéer): 20 000 (möjligen 30 000)
- Fabaceae (ärtväxter): 17 000
- Poaceae (gräs): 9 000
- Rubiaceae (måreväxter): 7 000
- Euphorbiaceae (törelväxter): 5 000
- Malvaceae (malvaväxter): 4 300
- Cyperaceae (halvgräs): 4 000
Släktskapsträd
| Angiospermae |
| ||||||||||||||||||||||||||||||
För ett närmare släktskapsträd över växtfamiljer, se lista över växtfamiljer efter ordning.