Alfred Bernhard Nobel, född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo i Ligurien i Italien, var en svensk kemist, uppfinnare, industrialist, donator och stiftare av Nobelpriset. Grundämnet nobelium med atomnummer 102 är uppkallat efter Alfred Nobel.
Nobel var de stora idealens man. Han var mångsidigt begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter. Hans uppfinningar banade ny väg på flera områden. Hans testamente har gjort Sverige berömt i hela världen.
Hans uppfinningar kunde – och kom också att – å ena sidan användas för krigiska ändamål, men å andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset. Alfred Nobel säger själv:
- "Min dynamit leder snarare än tusen världsfördrag till fred. När människan insett att hela arméer kan komma att tillintetgöras, kommer man att fortleva i en gyllene fred." (Fri återöversättning från en engelsk förlaga.)
Han var mycket intresserad av vetenskap och konst och hedrades för detta på flera sätt. Bland allt vetenskapligt arbete var han också upphovsman till en del skönlitterära alster. Detta litterära intresse avspeglas i nobeltestamentets föreskrift om litteraturpriset.
Alfred Nobel har bland annat fått följande offentliga äreminnen:
- 1902 döptes en gata i Paris till Rue Nobel
- 1910 uppsattes på huset Norrlandsgatan 11 i Stockholm, där han föddes, en minnestavla i marmor, utförd av Ferdinand Boberg. Huset revs i samband med norrmalmsregleringen.
- 1912 invigdes en porträttbyst i brons på Karolinska institutets gård, utförd av Erik Lindberg och bekostad av släktingen, verkliga ryska statsrådet och excellensen Emanuel Nobel
- 1911 fick en skola i Chicago namnet The Nobel School
- En park i Stockholm vid Djurgårdsbrunnsvikens norra strand får namnet Nobelparken
Alfred Nobel blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1884) och filosofie hedersdoktor i Uppsala (1893).
Biografi
Alfred Nobel var en av sex söner till Immanuel Nobel (1801-1872) och Andriette Nobel (flicknamn Ahlsell). Hans bröder hette Robert Nobel och Ludvig Nobel. Alfred flyttade år 1842 med sin familj till Sankt Petersburg sedan faderns mekanikverkstad gått i konkurs i Sverige. Vid den tidpunkten var familjen mycket fattig och hustrun fick arbeta som butiksbiträde i en mjölk- och grönsaksbutik, medan Nobel själv hjälpte till att sälja tändstickor på gatan. Men familjens företag lyckades och byggdes upp till en industriell jätte, som blomstrade och bestod ända till dess att den ryska revolutionen gjorde sitt intåg.
År 1863 återvände fadern och Nobel till Sverige, där han började studera sprängämnen, i synnerhet nitroglycerin. Nobel hade mött skaparen av nitroglycerin, Ascanio Sobrero, under sin tid i Paris och insåg att dess kraft måste tämjas för att kunna vara användbar. Han uppfann bland annat:
- Dynamit 1866, som han fick patent på 1867
- Spränggummi (bomullskrut upplöst i svartkrut), nästan riskfritt vid transport och hantering
- Spränggelatin 1875
- Ballistit, nobelkrut 1887 (ett röksvagt krut bestående av nitrocellulosa och nitroglycerin i lika delar)
Dynamiten innebar stora möjligheter att transportera explosiva ämnen med hög säkerhet. Trots att nitroglycerin, som är den verksamma delen i dynamit, är mycket stötkänsligt, gör den så kallade flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hårda törnar. Undantag är om dynamiten är frusen, då den fortfarande kan detonera om den utsätts för stötar. Vid sprängningsarbeten i kallt väder måste därför dynamiten hållas uppvärmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. Härvid är att märka, att ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Dynamit klarar sig något längre, när temperaturen sjunker, men redan vid några plusgrader blir dynamit stötkänslig. Många sprängolyckor har berott på att man inte har insett riskerna även vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos dynamit är att den "slår hårt, men kortvarigt", till skillnad från andra sprängmedel, som "boxas mjukt, men uthålligt".
När traditionellt svartkrut används för att driva projektiler i skjutvapen blir det ett avsevärt rökmoln, som skymmer sikten för kanonservicen, och avslöjar för fienden varifrån elden utgår. Den som kan skjuta med mindre rök får därigenom en fördel. Nobel arbetade med möjligheterna att få fram ett röksvagt krut och gjorde därvid värdefulla rön som resulterade i ballistit-patentet.
Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och flera av dem inbegrep andra länder eller hela världen.
För att exploatera sina uppfinningar anlade Alfred Nobel en mängd fabriker runt om i världen. Han intresserade sig också för industrier inom andra branscher.
Hans bröder Robert och Ludvig hade börjat utvinna olja i Baku i Azerbajdzjan 1874. Fyra år senare bildade de, med Alfred som en av finansiärerna, oljeföretaget Tovaristjestvo Neftjanovo Proizvodstva Bratjev Nobel (Naftaproduktionssällskapet Bröderna Nobel), som snart blev förkortat till Branobel. Bolaget var snart världens näst största oljebolag, efter Rockefellers Standard Oil, och dominerade den europeiska marknaden fram till ryska revolutionen. Cirka 12 % av Alfreds testamenterade förmögenhet utgjordes av aktier i oljeföretaget.
Med alla dessa engagemang följde att en mängd tekniska och ekonomiska problem måste lösas, och detta gjorde att Alfred Nobel långa tider var på resande fot i en lång rad länder. Detta gav honom epitetet "Europas rikaste lösdrivare". Detta gjorde honom samtidigt mycket språkkunnig. Han talade fem språk flytande.
Han arbetade som kemist på flera utländska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. Där fick han bra tillfälle att studera nitroglycerin och andra sprängämnen. På grund av de många olyckor som inträffade både vid fabrikation och under transport av nitroglycerin, blev både tillverkning och användning av detta sprängämne förbjudet i flera länder. Det stora behovet av ett starkare sprängämne än krut inspirerade, tillsammans med faderns intensiva intresse för denna tillverkning, Nobel att med stor energi försöka komma på en mer lätthanterlig och mindre farlig form av nitroglycerin. En svår olycka i faderns laboratorium vid Heleneborg avskräckte honom inte. Inom kort lyckades han få tillgång till kapital för anläggande av en fabrik vid Vinterviken, nära Stockholm, och en vid Krümmel, intill Hamburg.
Det var under vistelse vid fabriken i Krümmel, som han 1866 gjorde sin första uppfinning, dynamiten. Han utnyttjade då påpassligt ortens tillgångar: Lüneburgheden, där Lauenburg ligger, är en mäktig sandhed med underliggande lager av diluviansk kiselgur. Dynamiten bestod just av kiselgur, som genompressades med nitroglycerin.
Ett exempel som visar hur epokgörande denna uppfinning var är att vid sprängningen av Sankt Gotthardstunneln sparade man enligt en uppgift 20 miljoner franc (oklart om franska eller schweiziska franc), och vann flera år, jämfört med beräknat.
Alfred gifte sig aldrig. I fyrtioårsåldern annonserade Alfred efter en sekreterare och hushållerska och grevinnan Bertha Kinsky fick jobbet. Alfred och Kinsky utvecklade en djup vänskap och den bestod långt efter att hon lämnat sitt arbete hos Alfred och gift sig med en annan man. Kinsky var mycket engagerad i fredsfrågor och var en av dåtidens största namn inom fredsrörelsen. Alfred Nobel påverkades starkt av hennes åsikter och de kan ligga till grund för instiftandet av fredspriset. Bertha von Suttner, som hon kom att heta efter giftermålet, tilldelades Nobels fredspris år 1905.
Nobel anlade fabriker i de flesta europeiska länder och i Nordamerika för att kunna dra nytta av sina uppfinningar. Han hade också intressen i flera andra företag, till exempel Branobel och Bofors järnverk, där han hade en stor experimentverkstad, bland annat för att utveckla ett krut med liten rökutveckling. Han byggde där också en mönsteranläggning för tillverkning av kanoner.
Under sista tiden av sitt liv vistades Nobel långa tider i Bofors. Sedan han flyttat sitt stora tekniskt-vetenskapliga laboratorium från Paris till sin villa i San Remo vid Genua, bodde han där till sin död.
Nobel författade pjäsen Nemesis, som utgavs först efter hans död. Nathan Söderblom, senare ärkebiskop, upprördes över pjäsens innehåll och såg till att hela upplagan förstördes. Några enstaka exemplar glömdes bort, men återfanns i början av 1900-talet.
Alfred Nobels företag
Alfred Nobel grundade ett 20-tal företag över hela världen. Idag kan de fortleva under samma eller annat namn. Ibland kan ett företag ha nedlagts eller blivit uppköpt av något annat företag eller kanske fusionerats med något. Ibland hade Nobel bara ekonomiska intressen i ett företag, men deltog inte aktivt i ledningen. Hans industriimperium blev med tiden svåröverskådligt, och man har idag svårt att föreställa sig hur han lyckades sköta allt detta på ett uppenbarligen vinstgivande sätt. Följande översikt av nobelföretag gör inte anspråk på att vara fullständig, men kan förhoppningsvis fyllas på efter hand och ge en bild av den enorma vidden av Alfred Nobels imperium.
| Etableringsår | Namn | Ort | Nytt namn | Tillverkning | Anteckningar |
|---|---|---|---|---|---|
| 1858 | Gyttorps sprängämnesab | Gyttorp | Nitroglycerin AB | Fusion 1915 | |
| 1862 | Heleneborg försöksfabrik | Stockholm | |||
| 1864 | Nitroglycerin AB | Vinterviken, Stockholm | Nitro Nobel AB | Svartkrut | |
| 1864 | Krümmel, Lauenburg | Dynamit | |||
| 1865 | Lysaker, Norge | Dyno Industrier | |||
| 18?? | England | ||||
| 1865 | USA | ||||
| 1865 | Österrike | ||||
| 1870 | Finland | ||||
| 1871 | Frankrike | ||||
| 1871 | Skottland | ||||
| 1872 | Spanien | ||||
| 1873 | Italien | ||||
| 1873 | Schweiz | ||||
| 1873 | Portugal | ||||
| 1876 | Baku | Oljeraffinaderi | |||
| 1878 | Nobel Brothers Naphta Co | Se artikel Ludvig Nobel | |||
| 1894 | AB Bofors–Gullspång | Karlskoga | Kanoner, röksvagt krut | Köpt befintligt bruk för 1,3 Mkr | |
| 1965 | Nitro Nobel AB | Gyttorp | Dynamit, säkerhetssprängämnen, krut, jaktammunition | F d Nitroglycerin AB |
Alfred Nobel var engagerad i ytterligare en rad anläggningar inom skilda branscher. Vid sin död ägde han 93 fabriker i 20 länder.
Nobelpriset
I sitt testamente, daterat 27 november 1895, stadfäste Nobel att en stiftelse skulle grundas av hans förmögenhet, och att räntan skulle utdelas som pris åt personer, som under föregående år gjort mest nytta för mänskligheten.
Priset skulle delas upp i fem lika delar inom följande områden:
- Litteratur. Pristagare utses av Svenska Akademien
- Fysik. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
- Kemi. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
- Fysiologi eller Medicin. Pristagare utses av Karolinska institutet
- Fredsarbete. Pristagare utses av norska Stortingets Nobelkommitté.
Nobelstiftelsen har sedan 1901 varje år utdelat detta på Nobels dödsdag, 10 december. I slutet av 1900-talet fick denna årliga tilldragelse ytterligare status i och med att 10 december utmärktes som Nobeldagen i svenska almanackor och blev allmän flaggdag i Sverige.
Till 50-årsminnet av Alfred Nobels död utgav Postverket 10 december 1946 två frimärken: valörerna 20 öre (röd, upplaga 81 655 600) och 30 öre (blå, upplaga 4 297 500). Senare år har Posten hedrat även pristagarna med minnesfrimärken. Se vidare svenska frimärken.