Ungern, formellt Republiken Ungern, (ungerska Magyarország, uttal [mɒɟɒrorsaːɡ]) är en republik i Centraleuropa. Ungerns huvudstad är Budapest. Landet gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien och Slovenien.
| Magyar Köztársaság | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget nuvarande (Historiskt: Regnum Mariae Patrona Hungariae) | ||||||
| Nationalsång: Himnusz |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Budapest | |||||
| Officiellt språk | ungerska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | president | László Sólyom | ||||
| - | premiärminister | Gordon Bajnai | ||||
| Självständighet | enandet under Stefan I | |||||
| - | Erkänd | 1001 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 93 030 km² (109:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,74% | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | års uppskattning | 10 045 000 (2 009, IMF)[1] (80:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 108,4 inv./km² (70:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2009 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $207 245 miljoner (2009, IMF)[2] (48:e) | ||||
| - | Per capita | $20 631 (2009, IMF)[3] | ||||
| Valuta | ungersk forint (HUF) |
|||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Kékes, 1 014 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Balatonsjön, 600 km² | ||||
| - | Längsta flod | Donau, 2 860 km | ||||
| Nationaldag | 20 augusti (S:t Stefans dag) 15 mars (revolution år 1848) 23 oktober (Ungernrevolten år 1956) |
|||||
| Landskod | HU, HUN | |||||
| Toppdomän | .hu | |||||
| Landsnummer | 36 | |||||
Ungern har anor från 800-talet och befolkningen talar det ugriska språket ungerska. Landet gick med i NATO 1999 och är medlemsstat i EU sedan 2004.
Historia
se även: Kungariket Ungern
I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 bildades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna vid slaget i Mohács 1526, och stora delar av landet fann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talet. Sedan osmanerna besegrats med hjälp av Österrike 1697 och Ungern därmed återupprättats, härskade de österrikiska habsburgarna över ungrarna fram till 1918.
Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned med hjälp av ryska styrkor. Österrike tvingades dock så småningom till vissa eftergifter och i och med 1867 års Ausgleich ("utjämning") bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den Österrikiske kejsaren kröntes till kung av Ungern och Ungern tilläts upprätta ett självständigt parlament. Dock behölls makten över utrikes-, försvar- och finanspolitiken i Wien.
I första världskriget deltog Ungern på Österrikes och Tysklands sida. Vid Trianonfördraget 1920 avtvingades Ungern cirka två tredjedelar (71,5 %) av det historiska Ungern till Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Österrike och Italien. Efter första världskriget utbröt en kommunistisk revolution under ledning av Béla Kun och som ledde till upprättandet av den ungerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti.
Ungern återinförde 1920 monarkin som statsskick men tronen förblev vakant trots att Karl IV (Karl I enligt Österrikisk räkning) försökte återta tronen i Ungern. Statschef var istället riksföreståndaren Miklós Horthy. Under mellankrigstiden rådde ett flerpartisystem men där socialistiska och kommunistiska partier var förbjudna. Under denna tid rådde en stark revanschistisk anda gällande de förlorade områdena. Förtroendet till västmakterna var dåligt och Ungern drogs allt närnare in i samarbete med Tyskland och Italien. Horthy hade dock inte någon sympati för de fascistiska eller nazistisk ideologierna. Han var snarare politiskt starkt konservativ och byggde sin politik på de traditionella maktgrupperna såsom adeln och kyrkan. Under andra världskriget deltog Ungern på axelmakternas sida men till Hitlers förtret vägrade dock Horthy att låta Tyskland deportera judarna från Ungern. Detta och det faktum att Horthy i hemliget förhandlade med västmakterna fick Hitler att tappa tålamodet och Ungern blev våren 1944 ockuperat av tyska trupper. Horthy blev så småningom bortförd i fångenskap till Tyskland (Operation Panzerfaust) där han senare befriades av amerikanska trupper. Hitler tillsatte istället en marionettregering från det ungerska Nazistpartiet Pilkorsarna under ledning av Ferenc Szálasi. Hitler sände samtidigt Adolf Eichmann till Budapest varmed de ungerska judarna kunde börja deporteras. Det var under denna tid som Raul Wallenberg var verksam i Budapest.
Efter att sovjetiska trupper frigjort Ungern från tyskarnas ockupation tillsattes en provisorisk regering med Zoltán Tildy som premiärminister 1945-1946. Sovjetunionen tog under slutet av kriget 600 000 ungrare som krigsfångar och de fördes bort som tvångsarbetare. 200 000 av dem återkom aldrig till Ungern.[4] Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till Ungerns president 1946 med sitt självständighetsparti som fick 57% av de sammanlagda rösterna. De tilläts dock inte bilda egen majoritetsregering, utan det bildades istället en koalition där även kommunister fanns representerade. Det Ungerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja) av sovjetisk modell tog snart över makten och med hjälp av justitiemord förbjöds alla andra partier. 1946-1948 genomdrevs en omfattande sovjetisering av landet genom hot och terror.[4]
Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ur Ungern från Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntningar som fanns i stort ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och istället bli en mer självständig stat. Ungern var en socialistisk enpartistat fram till 1989 då kommunistpartiet avvecklades.
Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner järnridån vilket påbörjades i augusti 1989. Denna händelse ledde senare till att de Sovjetstödda regimerna i de andra länderna bakom järnrdån också rasade samman. På minnesdagen för ungernrevolten 1956, den 23 oktober 1989 utropades Ungern till "republik". Året därpå 1990 hölls det första fria valet i Ungern.
Geografi
.jpg){kind=link}
Större delen av Ungern består av slättland, bl.a. det stora området Alföld med inslag av pusta. Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som idag tillsammans med ditblåst lösjord ger stora vidder av mycket bördig mark.
Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av frukt, sockerbetor, grönsaker och hampa. På Bakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas vin.
Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden Budapest, med över 2 miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på Donaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och parlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541-1686. Stora skador vållades under andra världskriget och folkresningen 1956. Andra stora städer är: Nyiregyhaza, Debrecen, Szeged, Pécs, Miskolc mfl.
Ungerns största sjö är Balatonsjön.
Klimat
Ungern har ett kontinentalt klimat med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar. Årsmedeltemperaturen är 9,7 °C. Temperaturen svänger mellan cirka 38 °C på sommaren till –29 °C på vintern. Temperaturen under sommaren är vanligtvis mellan 27 °C och 32 °C och under vintern mellan 0 °C och –15 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder om Pécs har medelhavsklimat.
Den topografiska avgränsningen av den karpatiska bassängen gör att Ungern är utsatt för torka, och effekterna av växthuseffekten märks redan. Enligt den nuvarande uppfattningen, som delas av många forskare, har landet genom det senaste decenniet blivit torrare, och torkperioder har blivit förhållandevis vanliga, somrarna blir varmare och vintrarna mildare. Av denna orsak har snörika vintrar blivit mer sällsynt än förr. Den allmänna uppfattningen är också att Ungerns årstider håller på att gå över från fyra till endast två, eftersom vår- och höstperioderna blir kortare och kortare, och om några år kommer att vara helt frånvarande. Denna tendens blev oväntat bruten år 2006 då landets två största floder, Donau och Tisza, svämmade över sina bräddar samtidigt, något som gjorde att flera hundra hem blev obeboeliga trots intensivt arbete med att säkra vallarna längs floderna med sandsäckar (med hjälp av universitetsstudenter och det ungerska hemvärnet ("Honvédség")).
Större delen av Ungern är består av jordbruksmark, men det finns några rester av dess ursprungliga skog, huvudsakligen i bergsregionerna och i nationalparkerna.
Administrativ indelning
Ungern är uppdelat i sju storregioner och nitton mindre områden (megyék) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen. 22 städer, megyei jogú város, står utanför megyék-indelningen. Det finns totalt cirka 3200 kommuner i Ungern. De minsta kallas falu (by), de mellanstora község och de största enheterna kallas város (stad).
| Region | Huvudstad | Areal (km²) |
Invånarantal | Invånare (per km²) |
Provinser |
|---|---|---|---|---|---|
| Észak-Magyarország | Miskolc | 13 428 | 1 289 000 | 96 | Borsod-Abaúj-Zemplén, Heves och Nógrád |
| Észak-Alföld | Debrecen | 17 749 | 1 554 000 | 88 | Hajdú-Bihar, Jász-Nagykun-Szolnok och Szabolcs-Szatmár-Bereg |
| Dél-Alföld | Szeged | 18 339 | 1 367 000 | 75 | Bács-Kiskun, Békés och Csongrád |
| Közép-Magyarország | Budapest | 6919 | 2 825 000 | 408 | Pest |
| Közép-Dunántúl | Székesfehérvár | 11 237 | 1 114 000 | 99 | Komárom-Esztergom, Fejér och Veszprém |
| Nyugat-Dunántúl | Győr | 11 209 | 1 004 000 | 90 | Győr-Moson-Sopron, Vas och Zala |
| Dél-Dunántúl | Pécs | 14 169 | 989 000 | 70 | Baranya, Somogy och Tolna |
Demografi
Etniska grupper
Religionstillhörigheter
- Romerska katoliker 67,5%
- Kalvinister 20%
- Lutheraner 5%
- Övriga 7,5%
Språk
- Ungerska 98,2%
- Andra språk 1,8%
Politik
Efter överenskommelse med EU i mars 1998 om partnerskap för anslutning har landet genomfört en harmoniseringsprocess, som efter en folkomröstning med ett valdeltagande på 45,6% en andel på 83,8% av väljarna röstade ja till EU-medlemskap. Den 1 maj 2004 fick Ungern fullt medlemskap i EU.
Ungerns författning från 1949 genomgick en fullständig revision 1989.
Folkrepresentationen kallas Országgyűlés och har 386 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. I valet 2006 fick MSZP (socialisterna), 190 mandat och SZDSZ (liberalerna) 20 mandat och bildade en koalitionsregering. Oppositionen utgjordes av: Fidesz (Fidesz - Ungerska Borgerliga Alliansen), 141 mandat, KDNP (kristdemokraterna) 23 mandat och MDF ("demokratiskt forum", partiledare Ibolya Dávid) med 11 mandat. Det fanns även en "oberoende" ledamot, István Gyenesei som representerar ett lokalt parti, "Somogyért" (för Somogy). I det senaste valet i april 2010 vann Fidesz över två tredjedels majoritet i parlamantet med 263 mandat. MSZP rasade till 59 mandat. Två partier förlorade alla sina mandat, Ungerskt demokratiskt forum och SZDSZ. Två nya partier lyckades komma in parlamentet, Jobbik med 47 mandat och det nybildade Politik kan vara annorlunda med 16 mandat.
Riksdagshuset "Parlament" är Europas största.
Ekonomi
Den ekonomiska utvecklingen i Ungern har tagit fart och BNP har ökat markant senaste åren. Den privata sektorn svarar för drygt 80% av BNP. Utländska investeringar till ett värde av US$ 23 miljarder har gjorts sedan 1989. Inflationen har minskat från 14% 1998 till 4,7% 2003.
Arbetskraftens fördelning:
- Tjänster 65%
- Industri 27%
- Jordbruk 8% (1996)
Dominerande industrigrenar:
- Gruvdrift
- Metallurgi
- Byggmaterial
- Livsmedel
- Textil
- Kemisk industri
- Läkemedel
- Motorfordon
Kommunikationer
Järnvägar
Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt Österrike, Slovakien, Serbien, Kroatien, Slovenien och Rumänien. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en spårstandard som idag är bättre. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen InterCity i Ungern har en bra komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget Magyar Államvasutak.
Vägar
Ungerns vägstandard ligger något över Europas genomsnitt. Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar på förbättrad vägstandard har gjorts från 1990-talet och framåt. Från Budapest går det motorvägar till Wien och Bratislava, till gränsen mot Serbien samt österut mot Ukraina och Rumänien. Utbyggnader av nya motorvägar sker i stor omfattning. En motorväg går från Budapest till Balatonsjön, vilken byggs ut för att under hösten 2007 nå gränsen till Kroatien.
Kultur
Ungern har sedan tidig medeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost i Europa. I samband med ökande autonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och idag är Budapests kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i Wien.
Mellan floderna Donau och Tisza finns en stor rikedom i folkdräkter, folksånger och folkdanser. Spåren av balkanism kan iakttas i blandningen av serbisk, svabisk, slovakisk, rumänsk och romsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen.
Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som Vojvodina, Transsylvanien, södra Slovakien och Österrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.
Ungern odlar mycket paprika, vilket återspeglar sig i matlagningen med rätter som gulyás, pörkölt och lecsó samt kryddan Pirosarany. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet langos som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 44 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 23 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 47 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 38 av 179 |
Källor
- ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ^ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ^ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin - Ungern som folkrepublik (1949–89)