Riksrevisionen: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 26:
Riksrevisionens arbete leds av en [[riksrevisor]], som väljs av riksdagen. Därutöver väljer riksdagen en riksrevisionsdirektör som är riksrevisorns [[ställföreträdare]]. Nuvarande riksrevisor, utsedd för perioden 2017–2024, är [[Helena Lindberg]]. Riksrevisionsdirektör är [[Claudia Gardberg Morner]].
==
Myndigheten leds av en riksrevisor, som själv beslutar om vad som ska granskas. Riksrevisorn utses av riksdagens kammare efter förslag av [[konstitutionsutskottet]]. Hen utses för en period på sju år och kan inte väljas om. Riksrevisorn kan inte heller avsättas annat än av riksdagen.<ref>*[http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksdagsordning-2014801_sfs-2014-801 Riksdagsordning (2014:801)]</ref><ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 Regeringsform (SFS nr: 1974:152), kapitel 13, paragraf 9]</ref> Riksdagen väljer också en riksrevisionsdirektör till att vara riksrevisorns ställföreträdare. Riksrevisorn beslutar om vilka uppgifter som ska utföras av riksrevisionsdirektören.▼
Riksrevisionen hade 2021 cirka 300 anställda och huvudkontor i [[Stockholm]] samt filialkontor i [[Jönköping]] och [[Uppsala]]. Kontoren i Jönköping och Uppsala avvecklas från och med 1 januari 2022 ▼
Riksrevisionen hade till en början en styrelse, sammansatt av riksdagsledamöter. 2011 bildades i stället ett parlamentariskt råd sammansatt av åtta för uppdraget arvoderade riksdagsledamöter, en för varje partigrupp, och med uppgift att ha insyn i verksamheten. Sedan 2019 väljer riksdagen för varje mandatperiod ett råd för Riksrevisionen. Rådet består av en ledamot och en suppleant från varje partigrupp i riksdagen. Riksdagens råd för Riksrevisionen ska följa granskningsverksamheten och verka för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation.▼
== Historik ==
=== Riksrevisionens tillkomst ===
Riksrevisionen bildades 1 juli 2003 genom en sammanslagning av [[Riksrevisionsverket]] (under [[Sveriges regering|regeringen]]) och [[Riksdagens revisorer]] (under [[Sveriges riksdag|riksdagen]]) till en och samma myndighet under riksdagen.
Rad 35 ⟶ 43:
Riksdagen beslöt den 15 december 2000 om sammanslagning av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer under första halvåret 2003. Regeringen lämnade i maj 2001 ett uppdrag till landshövdingen [[Lars Eric Ericsson]] att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya revisionsmyndigheten.<ref>[http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/02/sou-200217/ ''Riksrevisionen - organisation och resurser'' (SOU 2002:17)]</ref>
=== Riksrevisionsaffären 2016 ===▼
▲Myndigheten leds av en riksrevisor, som själv beslutar om vad som ska granskas. Riksrevisorn utses av riksdagens kammare efter förslag av [[konstitutionsutskottet]]. Hen utses för en period på sju år och kan inte väljas om. Riksrevisorn kan inte heller avsättas annat än av riksdagen.<ref>*[http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksdagsordning-2014801_sfs-2014-801 Riksdagsordning (2014:801)]</ref><ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 Regeringsform (SFS nr: 1974:152), kapitel 13, paragraf 9]</ref> Riksdagen väljer också en riksrevisionsdirektör till att vara riksrevisorns ställföreträdare. Riksrevisorn beslutar om vilka uppgifter som ska utföras av riksrevisionsdirektören.
▲Riksrevisionen hade 2021 cirka 300 anställda och huvudkontor i [[Stockholm]] samt filialkontor i [[Jönköping]] och [[Uppsala]]. Kontoren i Jönköping och Uppsala avvecklas från och med 1 januari 2022
▲Riksrevisionen hade till en början en styrelse, sammansatt av riksdagsledamöter. 2011 bildades i stället ett parlamentariskt råd sammansatt av åtta för uppdraget arvoderade riksdagsledamöter, en för varje partigrupp, och med uppgift att ha insyn i verksamheten. Sedan 2019 väljer riksdagen för varje mandatperiod ett råd för Riksrevisionen. Rådet består av en ledamot och en suppleant från varje partigrupp i riksdagen. Riksdagens råd för Riksrevisionen ska följa granskningsverksamheten och verka för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation.
▲==Riksrevisionsaffären==
Riksrevisionens inre arbete uppmärksammades sommaren 2016 i en granskning av [[Dagens Nyheter]]. Tidningen skrev i en serie artiklar om ett antal informella kontakter i samband med handläggning av ärenden inom Riksrevisionen, bland annat mellan landshövding [[Margareta Pålsson]] i Skåne län och riksrevisor [[Ulf Bengtsson (ämbetsman)|Ulf Bengtsson]]. Detta ledde till att konstitutionsutskottets ordförande [[Andreas Norlén]] och dess vice ordförande [[Björn von Sydow]] beslöt att kalla riksrevisorerna till utskottet för en förklaring och en utfrågning.<ref>[http://www.svd.se/riksrevisorer-far-forklara-sig-i-ku ''Riksrevisorer får förklara sig i KU'' i Svenska Dagbladet den 30 juni 2016]</ref> Ett första extra möte i utskottet, inklusive en öppen session med utfrågning av riksrevisorerna, för detta ändamål hölls den 5 augusti.
Rad 49 ⟶ 50:
Riksrevisor Margareta Åberg beslöt den 10 juli med hänvisning till Dagens Nyheters granskning att ge [[Hans-Gunnar Axberger]] i uppdrag att "utreda om det har funnits några formella fel och brister i hanteringen och ledningen av det förändringsarbete som genomförts vid Riksrevisionen det senaste året".<ref>[https://archive.is/20160712023924/http://www.riksrevisionen.se/sv/OM-RIKSREVISIONEN/Pressrum1/Nyheter1/2016/Beslut-om-extern-utredning/ ''Beslut om extern utredning'', pressmeddelande från Riksrevisionen den 10 juli 2016], läst 2016-07-11]</ref>
Mellan juli och september 2016 begärde samtliga tre dåvarande riksrevisorer en efter en att bli entledigade från sina uppdrag. Riksdagen valde i februari 2017 de tre generaldirektörerna [[Stefan Lundgren (ekonom)|Stefan Lundgren]], [[Ingvar Mattson]] och [[Helena Lindberg]] till nya riksrevisorer. 2018 tillträdde Ingvar Mattson som riksdagsdirektör. Sedan den 1 april 2020 leds Riksrevisionen av en riksrevisor, Helena Lindberg.
=== Ny ledningsstruktur 2020 ===
I efterdyningarna av riksrevisionsaffären beslöt [[riksdagsstyrelsen]] i december 2016 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av Riksrevisionen (2017 års riksrevisionsutredning). Kommittén, som leddes av justitierådet [[Mats Melin (jurist)|Mats Melin]] och i övrigt bestod av ledamöter från de olika riksdagspartierna, lade fram sitt slutbetänkande i februari 2018. I betänkandet analyserades hur ordningen med tre riksrevisorer fungerat och utredningen konstaterade att det fanns ”betydande nackdelar” med det tredelade ledarskapet som behövde åtgärdas. Två möjliga lösningar som skisserades var att antingen (med inspiration från [[Justitieombudsmannen (Sverige)|JO-ämbetet]]) införa ett system med en ''chefsriksrevisor'' och två ytterligare riksrevisorer, eller att ha en riksrevisor och två ''biträdande riksrevisorer''. Det ingick dock inte i utredningens uppdrag att lämna förslag om en förändring av antalet riksrevisorer. Utredningen konstaterade att en sådan förändring skulle kräva ytterligare utredningsarbete.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/utredning-fran-riksdagsforvaltningen/oversyn-av-riksrevisionen-slutbetankande_h5a5urf2/ Utredning från Riksdagsförvaltningen 2017/18:URF2, Översyn av Riksrevisionen – slutbetänkande], s. 46 ff.</ref>
Mot bakgrund av uttalandena från 2017 års riksrevisionsutredning antog riksdagen 2018, på initiativ av konstitutionsutskottet, ett [[tillkännagivande]] till riksdagsstyrelsen om en utredning om Riksrevisionens ledningsstruktur. En sådan parlamentarisk kommitté, återigen med Mats Melin som ordförande, tillsattes i december samma år och överlämnade sitt slutbetänkande i juni 2019. Kommittén föreslog en ny ordning med en enda riksrevisor och därutöver en ''riksrevisionsdirektör'', vald av riksdagen, som riksrevisorns ställföreträdare. I november samma år föreslog riksdagsstyrelsen i en framställning till riksdagen en övergång till en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen med en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör. Konstitutionsutskottet och riksdagen ställde sig bakom detta. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2020.<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/riksrevisionens-ledningsstruktur_h701ku6/ Konstitutionsutskottets betänkande 2019/20:KU6, Riksrevisionens ledningsstruktur]</ref>
== Riksrevisorer ==
*[[Margareta Åberg]] 2014–17 (riksrevisor med administrativt uppdrag, meddelade den 15 september 2016 att hon avsåg att snarast begära entledigande)
*[[Ulf Bengtsson (ämbetsman)|Ulf Bengtsson]] 2015–16 (begärde entledigande den 31 augusti 2016)<ref>http://www.svd.se/efter-kritiken-riksrevisor-avgar/om/bristerna-pa-riksrevisionen</ref>
Rad 58 ⟶ 64:
*[[Ingvar Mattson]], 2017–2018
*[[Helena Lindberg]], 2017–
* 2024–: [[Christina Gellerbrant Hagberg]] (tillträder 16 september 2024)
== Riksrevisionsdirektörer ==
==Ordförande i Riksrevisionens tidigare styrelse 2003–10==▼
* 2020–: [[Claudia Gardberg Morner]]
*[[Sören Lekberg]] 2003–06▼
*[[Eva Flyborg]] 2006–10▼
==Litteratur==▼
▲== Litteratur ==
* Magnus Isberg och Ingvar Mattson: ''Riksrevisionen tio år: granskning, ansvar, lärande '', Studieförbundet Näringsliv och samhälle, Stockholm 2014, {{ISBN|9789186949525}}
== Källor ==
*[http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksdagsordning-2014801_sfs-2014-801 Riksdagsordning (2014:801)]
*[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152 Regeringsform (SFS 1974:152), kapitel 13, paragraferna 7–9]
=== Noter ===
<references/>
== Externa länkar ==
* [http://www.riksrevisionen.se Riksrevisionens webbplats]
| |||