Bofinken har ett stort utbredningsområde, uppskattat till 7 miljoner kvadratkilometer,<ref name = birdlife>{{webbref|titel= Eurasian Chaffinch ''Fringilla coelebs'' |verk= Species factsheet |url= http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=8755 |utgivare=BirdLife International |hämtdatum=6 September 2013}}</ref> och en stor global population som uppskattas till 530-767530–767 miljoner adulta individer, varav 371-537371–537 miljoner i Europa.<ref name="IUCN"/> Populationstrenden är något positiv, och utifrån dessa faktorer så bedöms den inte som hotad av [[IUCN]] och kategoriseras som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/> Bofinken är mycket vanlig i Europa och den talrikaste finken i [[Västeuropa]].{{källa behövs|datum=2018-01}}
==== Status i Sverige ====
Rad 105:
=== Namn ===
Det svenska [[trivialnamn]]et "''bofink"'' härstammar från [[medellågtyska]]ns ''Bokvink(e)'' eller av [[danska]] ''bogfinke'', med betydelsen "’[[bok (träd)|bok]][[finkar|fink]]"’.<ref name="SAOB">{{SAOB|ord=Bofink}}</ref>
Bofinken har haft många [[dialekt]]ala namn i svenskan, exempelvis ''kvint'' i [[Värmland]], ''risstackfågel'' i Dalarna, ''tvint'' i [[Norrbotten]] och ''vitt-ilt'' i [[Härjedalen]]<ref name="SOF"/>. Från 1800-talet finns ett antal källor som anger dialektala namn som baserar sig på "hampa"ordet ”hampa”, exempelvis anger [[Sven Nilsson (naturforskare)|Sven Nilsson]] i sin bok Skandinavisk fauna från 1824 att hamptätting är ett småländskt namn för bofink.<ref>Sven_Nilsson (1824) ''[http://books.google.se/books?id=fbstAAAAYAAJ&pg=PA332&lpg=PA332#v=onepage&q&f=false Bofink]'', Skandinavisk fauna, sid:332</ref> Flera av dessa dialektala namn som ''hamp-tätting'', ''hamp-spink'', ''hamp-fink'' och ''hamp-ticka'' anges dock i äldre källor som dialektala namn för [[hämpling]].<ref>{{SAOB|ord=Hamp-tätting}}</ref><ref>{{SAOB|ord=Hamp-spink}}</ref><ref>{{SAOB|ord=Hamp-fink}}</ref><ref>{{SAOB|ord=Hamp-ticka}}</ref>
Det [[vetenskapligt namn|vetenskapliga artepitetet]] ''coelebs'' är [[latin]] och betyder "ungkarl"’ungkarl’ och syftar på att honorna lämnar hanarna ensamma om vintern i fågelns norra utbredningsområde.
