|
'''Parlamentarism''' är ett [[statsskick]] där en [[regering]] är beroende av ett stöd ifrån ett (numera vanligen folkvalt) [[parlament]] (i Sverige och Finland kallat [[riksdag]]). Parlamentarism kan förekomma i [[konstitutionell monarki|konstitutionella monarkier]] och i [[republik]]er, och räknas ofta som en nödvändighet för ett [[demokrati]]skt statsskick (förutom presidentstyre). Ett annat demokratiskt statsskick är alltså [[presidentialism]].
abcdefghijklmnopqrstuvwxyz
== Parlamentarismens födelse, historia och orsaker ==
Parlamentarismens mönster brukar sägas komma från [[Storbritannien]], och en klassiker inom dess statsskick är [[Walter Bagehot]]s ''The English Constitution''. Sedan dess födelse har emellertid parlamentarismen i de olika länderna tagit sig skilda uttryck. Det kan också vara adekvat att tala om grader av parlamentarism.
Parlamentarismen behöver inte förutsätta att det parlament som har inflytande över regeringsmakten är demokratiskt valt i modern mening. När parlamentarism uppstod i Storbritannien och i [[Sverige]] under 1700-talet, <ref>Vallinder, s.55, 64</ref> var parlamenten dominerade av aristokratin och av andra välbärgade personer från andra samhällsklasser. Mer om orsakerna till engelsk parlamentarism, och om dess utveckling mot mer verklig underhusparlamentarism efter parlamentsreformen 1832, finns i artiklarna om [[Storbritanniens historia]] och om fenomenet "[[rotten borough]]".
I den Svenska riksdagen, de så kallade [[riksständer]]na som sammanträdde med jämna mellanrum till riksdag, var bönder och borgare tillsammans med adel och prästeståndet representerade. Rösträtten tillkom endast män och graderades efter hur rik till exempel bonden var (hur mycket jord han ägde), vilket också gällde vid val till [[nämndeman|nämndemän]] i den lokala [[häradsrätt]]en. I vissa [[socken|socknar]] och delar av landet (till exempel [[Norrland]]) var dock inte skillnaderna mellan olika stora jordegendomar så väldigt stora. Jordegendomen avgjorde också hur mycket skatt bonden betalade (se artikeln om så kallad [[grundskatt]]; jämför vidare artikeln om [[Sveriges historia]]).
''Parlamentarism i modern betydelse'' innebär som regel att parlamentet är folkvalt, vilket underförstår att rösträtten är allmän. Bland annat därför brukar [[1917]] framhållas som året då parlamentarismen drevs igenom i Sverige, även om det fanns inslag av parlamentarism vid regeringens tillsättning vid unionsupplösningen [[1905]] och vid regeringens tillsättning [[1909]] och [[1911]]. Kungamakten hade dessutom försvagats dessförinnan, till exempel genom statsministerämbetets införande år [[1876]]. (Se närmare om detta i artiklarna [[Sveriges historia 1866-1905]] och [[Sveriges historia 1905-1914]]). Under [[frihetstiden]] valde också riksdagen riksråden i riksrådet (regeringen). [[Riksråd]]et kunde också med en majoritet av dess ledamöter omintetgöra kungens beslutanderätt i rådet. (Riksrådet var dessutom högsta domstol fram till Gustav III:s dagar!)
I de flesta fallen har [[konstitutionella monarkier]] utvecklats till parlamentariska monarkier genom att monarkens befogenheter har begränsats alltmer; och slutligen i praktiken begränsas till att regeringen utses av riksdagen. Denna regering utövar sedan ''större'' och ''avgörande'' delen av regeringsmakten (i överensstämmelse med [[folksuveränitetsprincipen]]). Vanligen har parlamentets starka maktställning, till exempel över statsbudgeten och genom kontrollmakten över regeringen liksom andra historiska orsaker, bidragit till parlamentarismen, till exempel i [[Storbritannien]], [[Norge]], och andra länder. Som exempel infördes parlamentarismen i Norge 1884, genom att [[Stortinget]] lyckades fälla en regering i [[riksrätt]]. Med andra ord avgjorde parlamentets kontrollmakt saken.
Utveckling mot parlamentarism har vanligen skett genom att den har gått ditåt i praktiken (genom "[[Konstitutionell praxis|praxis]]"). Ibland har utvecklingen också slutgiltigt kodifierats i konstitutionen, dvs. skrivits in där (till exempel i Sverige, [[Danmark]] och [[Spanien]]).
== Parlamentarism och demokratiska principer ==
| 