Kognitiv beteendeterapi: Skillnad mellan sidversioner

 

==Historia==

 

===Den kognitiva revolutionen===

 

I flera jämförelser med farmakologiska och psykoterapeutiska metoder har man vanligtvis kunnat notera bättre resultat för KBT vid behandling av depression<ref name="SBU: Behandling av depressionssjukdomar">[http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-depressionssjukdomar/ SBU: SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 1-3. En systematisk litteraturöversikt]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/1. ISBN 91-87890-87-9.</ref> och ångest<ref name="SBU: Behandling av ångestsyndrom">[http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-angestsyndrom/ SBU: Behandling av ångestsyndrom, volym 1. En systematisk litteraturöversikt]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2005. SBU-rapport nr 171/1. ISBN 91-87890-98-4.</ref>. Andra studier hittar ingen evidens<ref>{{tidskriftsref|författare=Gerber et al.|titel=A Quality-Based Review of Randomized Controlled Trials of Psychodynamic Psychotherapy.|tidskrift=Am J Psychiatry|år=2011|url=http://www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se/dokument/AJPPsychodynamicRCT.pdf|hämtdatum=30 januari 2012}}</ref> för att KBT skulle vara en bättre behandlingsform än till exempel psykodynamisk psykoterapi, vid jämförelser får de båda oftast likvärdiga resultat och sett över flera studier finns ingen signifikant skillnad. Dock har det gjorts få direkt jämförande studier. Inte inom något område har KBT fått sämre resultat än andra psykoterapeutiska insatser<ref name="Butler Chapman Forman Beck Review Meta Analyses CBT 2006">[http://www.floridaanxietyclinic.com/Handouts/ReviewOfMetaAnalysesCBT2006.pdf Butler A. C., Chapman J. E., Forman E. M., &, Beck A. T. (2006). The empirical status of cognitive-behavioral therapy: a review of meta-analyses. ''Clinical Psychology Review, 26'', 17–31]</ref><ref name="Tolin CBT Meta Review 2010">[http://www.sciencedirect.com/science/article/B6VB8-5057KXK-1/2/b89ef61dcaf2d2030a6d8e324f1a0e93 Tolin, D. F. (2010). Is cognitive-behavioral therapy more effective than other therapies?: A meta-analytic review, Clinical Psychology Review, In Press. DOI: 10.1016/j.cpr.2010.05.003.]</ref>. I [[USA]], [[Kanada]], [[Australien]] och [[Storbritannien]] har KBT en mycket stark ställning bland [[psykolog]]er, psykoterapeuter och övriga vårdgivare inom psykiatrin. I Sverige har KBT haft en långsammare spridning och efterfrågan på behandling är ännu betydligt större än utbudet. Vissa [[landsting]] saknar egen kognitiv-beteendeterapeutisk kompetens och måste remittera patienter till KBT-terapeuter i andra landsting för specialistvård. På senare år har dock en kraftig förskjutning skett i Sverige. Många privata vårdgivare inom psykiatrin har valt att endast erbjuda sina patienter KBT. Detta beslut har ifrågasatts, bland annat med tanke på resultaten av Sveriges regerings storsatsning på KBT i den så kallade rehabgarantin. Här var resultaten nedslående: KBT-behandling ledde till sämre återgång till arbete än andra långtidssjuka som fick sedvanlig behandling. Siffrorna tyder också på att rehabgarantin leder till ökad sjukskrivning <ref>{{tidningsref|författare=Heldmark & Sjöholm|titel=Regeringens rehabgaranti en flopp|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-morkade-floppat-rehabprogram_6707491.svd|hämtdatum=30 januari 2012|tidning=Svenska Dagbladet|datum=14 december 2011}}</ref>. Hela 25 procent hoppade också av behandlingen i förtid.<ref>{{tidningsref|författare=Heldmark, Thomas|titel=Var fjärde hoppar av KBT i förtid|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/var-fjarde-hoppar-av-kbt-i-fortid_6718089.svd|hämtdatum=30 januari 2012|tidning=Svenska Dagbladet|datum=19 december 2011}}</ref>

 

==Se även==