Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m r2.7.2) (robot Lägger till: mzn:تاریک انرژی
RE (Diskussion | Bidrag)
Belägg för dess förekomst: Fiffelfaktor är inget vedertaget ord
Rad 6:
 
== Belägg för dess förekomst ==
Mörk energi introducerades som en [[fiffelfaktor]] 1998 efter studier av [[supernova|supernovor]] av typ Ia. Avståndet till dessa kunde härledas från deras ljusstyrka, som antas vara lika för alla supernovor av typ Ia.
Astronomer från de båda internationella forskargrupperna ''High-z Supernova Search Team''<ref name="riess">{{Tidningsref |författare = [[Adam Riess|Adam G. Riess]] ''et al.'' (Supernova Search Team)|datum = 1998|titel = Observational evidence from supernovae for an accelerating universe and a cosmological constant|tidning = Astronomical J.|volym = 116|sidor = 1009–38|url = http://www.arxiv.org/abs/astro-ph/9805201|format = subskription krävs|doi = 10.1086/300499}}</ref> och ''Supernova Cosmology Project''<ref name="perlmutter">{{Tidningsref |författare = [[Saul Perlmutter|S. Perlmutter]] ''et al.'' (The Supernova Cosmology Project)|tidning = Astrophysical J.|volym = 517|sidor = 565–86|datum = 1999|titel = Measurements of Omega and Lambda from 42 high redshift supernovae|url = http://www.arxiv.org/abs/astro-ph/9812133|format = subskription krävs|doi = 10.1086/307221}}</ref>, med svenska deltagare som [[Ariel Goobar]] och [[Jesper Sollerman]], använde Hubbleteleskopet för att observera denna typ av supernovor i avlägsna [[galax]]er. Resultaten tolkades som att universum inte drar sig samman allt snabbare under [[gravitation]]ens inverkan, vilket varit en av huvudhypoteserna. Snarare menade dessa forskare att resultaten bör tolkas, så att expansionen i själva verket accelererar. Supernovorna avlägsnar sig från oss med en hastighet som anges av deras [[rödförskjutning]]. När man kombinerar avstånd och hastighet, kommer man fram till [[Hubble]]s lag, som anger att universum expanderar med konstant hastighet. Men sedan 1998 menar man sig ha allt mer övertygande belägg för att ljusstyrkan förändras med gängse rödförskjutningsmekanism, yngre supernovor skiner inte så starkt, som man kunde förvänta sig. Senare och ännu noggrannare mätdata från såväl mark- som rymdbaserade teleskop bekräftar detta. Resultaten är överraskande och man har idag ännu inte skaffat sig någon klar bild av hur denna förmodade acceleration uppstår. Därför finns även enstaka forskare som arbetar med modeller som passar mätdata, utan att de behöver spekulera om accelererande expansion. Exempelvis modeller med [[trött ljus]] som har en inneboende rödförskjutningsmekanism hör till den kategorin, förutsatt att de samtidigt uppvisar [[tidsdilatation]].