Wikipedia

Tranebergsbron: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
tabell
 
(27 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 1:
{{Coord|59|20|01|N|17|59|40|E|region:SE_type:landmark|display=title}}{{TOCno}}▼
{{TOCno}}
▲{{Coord|59|20|01|N|17|59|40|E|region:SE_type:landmark|display=title}}
{{Infobox Bro
|namn = Tranebergsbron
Rad 43 ⟶ 42:
|videoinfo =
}}
'''Tranebergsbron''' är en [[bro]] över [[Tranebergssund]]et mellan [[ö (landområde)|ön]] [[Kungsholmen]] och [[Traneberg]] i [[Stockholm]], som invigdes den [[31 augusti]] [[1934]]. Den föregicks av tre tidigare broar och förenar [[Stockholms innerstad]] med [[Västerort]] och trafikeras av gång-, cykel- och fordonstrafik såväl som [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]]s gröna linje mot [[Hässelby]]. Över bron går [[Drottningholmsvägen, Stockholm|Drottningholmsvägen]] ([[Länsväg 275]]). Tranebergsbron är 450  meter lång, 27  meter bred och 32  meter hög. Den segelfria höjden är 25,2  meter.
 
Tranebergsbron hade, när den byggdes, världens längsta [[bågbro|brobåge]] gjuten i [[betong]], med en spännvidd av 181 meter.<ref>Stockholms gatunamn, sida 34</ref> [[Arkitekt]]er var [[Paul Hedqvist]] och [[David Dahl]] och konstruktörer Samuel Kasarnowsky och [[Ernst Nilsson (ingenjör)|Ernst Nilsson]].
 
==Historia==
[[File:Pontonbron.jpg|mini|vänster|Tranebergsbron högst upp mot norr i bild, Pontonbron från 1914 söder om den stora bron, och blivandesöder Tranebergsbronom den, en tidigare flottbro från 1850 som vid tillfället användes som 1932båtbrygga.<br> Foto: [[Oscar Bladh]].]]
År 1787 beslutade [[Gustav III]] att en bro skulle byggas som en del av en ny väg mot [[Drottningholm]] och [[Drottningholms slott]]. Samtidigt byggdes även föregångarna till [[Nockebybron]] och [[Drottningholmsbron]]. Arkitekt för alla tre broar var [[Carl Fredrik Adelcrantz]]. Den första Tranebergsbron blev en [[flottbro]], som revs efter 1850 då en ny [[pontonbro]] stod färdig något längre söderut i Tranebergssund. Under åren 1911 till 1914 byggdes en av [[Wolmar Fellenius]] och [[Otto Linton]] konstruerad<ref>{{runeberg.org|nfco|0401.html Fellenius, Wolmar Knut Axel}}</ref> öppningsbar pontonbro utan bottenförankringar med vatten-, gas- och elektriska ledningar i bron. För landfästen och pelare användes betong, medan pontonöverbyggnaden var av järn. Brons längd mellan landfästenas framkanter var 227,1 meter (varav svängspann om 37,3 meter); den nyttiga bredden var 6,3 meter.<ref>{{runeberg.org|nfci|0306.html Tranebergs bro}}</ref> Bron klarade att bära [[spårvagn]]arna på linje 2B, senare [[Nockebybanan|12]] och [[Ulvsundabanan|13]], ut till Brommalandet. ▼
 
=== Den första bron ===
Den snabba befolkningstillväxten i Västerort krävde dock snart en större bro, som kom att byggas ungefär 100 meter norr om pontonbron. [[Stockholms stadsfullmäktige]] fattade beslut om att bygga bron den 23 februari 1931, till en kostnad av 4,8 miljoner kronor.<ref>''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok : 1931'', Stockholm 1932, s. 12</ref> Bron invigdes den [[31 augusti]] [[1934]] av dåvarande kronprinsen [[Gustaf VI Adolf]] och i närvaro av cirka 6&nbsp;000 personer<ref>''1890 års män i ord och bild: en [[bokfilm]] 1890-1940 och [[Biografiska uppslagsverk|biografiskt lexikon]]'', fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 150</ref>. Över ett separat brospann fördes [[spårvagn|spårvägsspår]] och över det andra anordnades fyra körfält för bilar. År 1952 byttes spårvagnarna ut mot tunnelbanetåg, och banan hade då anpassats för dem med [[strömskena]] istället för [[kontaktledning]].▼
År 1787 beslutade [[Gustav III]] att en bro skulle byggas som en del av en ny väg mot [[Drottningholms kungsgård]] och [[Drottningholms slott]]. Samtidigt byggdes även föregångarna till [[Nockebybron]] och [[Drottningholmsbron]]. Arkitekt för alla tre broar var [[Carl Fredrik Adelcrantz]].
 
Den första Tranebergsbron blev en [[flottbro]], som placerades med ett östra landfäste i förlägningen av vad som idag är Adlerbertsgatan på Kungsholmssidan, och ett västra landfäste som är precis norr om det västra landfästet av dagens Tranebergsbro. Den första bron, flottbron från andra hälften av 1700-talet revs någon gång efter 1850 då en ny [[pontonbro]] stod färdig.<ref>{{Bokref|efternamn=Sidenblad|förnamn=Göran|titel=Planering för Stockholm 1923-1958|år=1981|sid=174}}</ref>
 
=== Den andra bron ===
Den andra bron var en pontonbro och placerades också med östra landfästet vid Adlerbertsgatan och rätt över Tranebergssund mot det som idag är Alviksstrand (se den södersta av broarna på bilden här ovan till vänster). Denna bro användes som båtbrygga när den nya pontonbron byggts år 1914.
 
=== Den tredje bron ===
▲År 1787 beslutade [[Gustav III]] att en bro skulle byggas som en del av en ny väg mot [[Drottningholm]] och [[Drottningholms slott]]. Samtidigt byggdes även föregångarna till [[Nockebybron]] och [[Drottningholmsbron]]. Arkitekt för alla tre broar var [[Carl Fredrik Adelcrantz]]. Den första Tranebergsbron blev en [[flottbro]], som revs efter 1850 då en ny [[pontonbro]] stod färdig något längre söderut i Tranebergssund. Under åren 1911 till 1914 byggdes en av [[Wolmar Fellenius]] och [[Otto Linton]] konstruerad<ref>{{runeberg.org|nfco|0401.html Fellenius, Wolmar Knut Axel}}</ref> öppningsbar pontonbro utan bottenförankringar med vatten-, gas- och elektriska ledningar i bron. För landfästen och pelare användes betong, medan pontonöverbyggnaden var av järn. Brons längd mellan landfästenas framkanter var 227,1 &nbsp;meter (varav svängspann om 37,3 &nbsp;meter); den nyttiga bredden var 6,3 &nbsp;meter.<ref>{{runeberg.org|nfci|0306.html Tranebergs bro}}</ref> Bron klarade att bära [[spårvagn]]arna på linje 2B, senare [[Nockebybanan|12]] och [[Ulvsundabanan|13]], ut till Brommalandet. Bron placerades precis norr om den gamla pontonbron från 1850 (mittenbron i bilden ovan till vänster).
 
=== Den fjärde och nuvarande bron ===
▲Den snabba befolkningstillväxten i Västerort krävde dock snart en större bro, som kom att byggas ungefär 100 &nbsp;meter norr om pontonbron. [[Stockholms stadsfullmäktige]] fattade beslut om att bygga bron den 23 februari 1931, till en kostnad av 4,8 miljoner kronor.<ref>''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok : 1931'', Stockholm 1932, s. 12</ref> Bron invigdes den [[31 augusti]] [[1934]] av dåvarande kronprinsen [[Gustaf VI Adolf]] och i närvaro av cirka 6&nbsp;000 personer<ref>''1890 års män i ord och bild: en [[bokfilm]] 1890-19401890–1940 och [[Biografiska uppslagsverk|biografiskt lexikon]]'', fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 150</ref>. ÖverBron ettvar separatnär brospannden fördesbyggdes [[spårvagn|spårvägsspår]]Stockholms ochförsta överhögbro detoch andravärldens anordnadesstörsta fyra körfält för bilarbetongprojekt. ÅrArkitekter 1952var byttesPaul spårvagnarnaHedquist utoch motDavid tunnelbanetågDahl, ochkonstruktörer bananErnst hadeNilsson dåoch anpassatsSalomon förKasarnowsky.<ref>{{Webbref|url=http://stockholmskallan.stockholm.se/post/29560|titel=Tranebergsbron dem med- [[strömskena]] istället för [[kontaktledning]]Stockholmskällan|hämtdatum=2017-01-24|verk=stockholmskallan.stockholm.se}}</ref>
 
Bron byggdes som två bågar. Över ett brospann fördes [[Spårvagnstrafik i Stockholm|spårvägsspår]] i dubbelspår och över det andra brospannet anordnades fyra körfält för vägfordon. År 1952 byttes spårvagnstrafiken ut mot [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanetåg]] då banan hade anpassats med [[strömskena]] istället för [[kontaktledning]].
 
==Tredje brospannet==
Tranebergsbrons skick försämrades successivt av ökade trafikmängder och [[korrosion]] från blbland aannat [[vägsalt]]. Under [[1990-talet]] infördes restriktioner för tung trafik vilket bland annat medförde att all nattbusstrafik mellan innerstaden och Västerort fick ledas via [[Huvudsta]] och [[Ulvsunda]]. Bron1997 byggdesblev därfördet utförbjudet ochför renoveradestunga mellan 1999lastbilar och 2005.bussar Enatt nyköra brobågepå byggdesbron söderdå ombrobaneplattan devar tvåså tidigaresliten broarna.att Denrisken södrafanns vägbron invigdes 2002, varefter de tvåatt andrahål broarnakunde renoveradesuppstå.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Så Ibyggs principTranebergsbron innebarom: renoveringenTranebergsbron attbreder denut gamlasig bron ersattes av nya, utom själva- betongbågarnaDN. Tranebergsbron återinvigdes 31 augusti 2005 av [[Kronprinsessan Victoria]]SE|url=http://www.dn. Kostnaderna för hela projektet slutade på 800 miljoner kronorse/arkiv/stockholm/sa-byggs-tranebergsbron-om-tranebergsbron-breder-ut-sig/|tidning=DN.SE|datum=1999-02-10|hämtdatum=2017-01-24|språk=sv-se}}</ref>
 
Bron byggdes därför ut och renoverades mellan 1999 och 2005. En ny, och tredje brobåge restes söder om de två tidigare broarna. Den nya brobågen är en förtillverkad stålbåge som kläddes med betong, alltså inte av samma, djärva konstruktion som de äldre bågarna. Den södra nya vägbron invigdes 2002, varefter de två andra broarna renoverades. I princip innebar renoveringen att de gamla broarna ersattes av nya körbaneplattor och kantbalkar samt nya pelare som bär upp körbaneplattan. Bara själva betongbågarna behölls. Tranebergsbron återinvigdes 31 augusti 2005 av [[Kronprinsessan Victoria]]. Kostnaderna för hela projektet slutade på 800 miljoner kronor.
 
Idag åker tunnelbanetrafiken på brobågen längst åt norr, mittenbågen används för västergående trafik ut från stan och den nya södra bågen används av gångare, cyklister och östergående trafik in mot stan.
 
{{Bred bild|Tranebergsbron panorama 2008.jpg|1000px|<center>Hela Tranebergsbron, vy från [[Stora Essingen]], april 2008.</center>}}
 
<center><gallery widths="250" heights="170" caption="Tre bilder tagna från samma kamerapunkt vid landfäste på Tranebergssidan." widths="250px" heights="170px">
Fil:Tranebergsbron 1933.jpg|Tranebergsbron 1933 under uppbyggnad.
Fil:Tranebergsbron 1937-d.jpg|Tranebergsbron 19371937med de ursprungliga två brospannen.<br /><small>Foto: [[Gustaf Cronquist]]</small>
Fil:Tranebergsbron 2008.jpg|Tranebergsbron 2008, med dagens tre brospann.
</gallery></center>
 
==Minnessten==
Vid Tranebergsbrons västra brofäste finns en minnessten i röd granit som påminner om bygget av bron 1932-19341932–1934 och tillbyggnaden 1999-20051999–2005. På en bronstavla står:
{{citat|''Enligt Stadsfullmäktiges beslut den 23 febr. 1931 uppfördes denna bro TRANEBERGSBRON av Hamnstyrelsen 1932-19341932–1934. Invigdes den 31 augusti 1934.''}}
 
På granitstenen står:
{{citat|''Vägverket och AB Storstockholms lokaltrafik byggde till och renoverade Tranebergsbron i samarbete med Stockholms stad 1999-2005 invigdes den 31 augusti 2005 [Victorias namnteckning] H.K.H. Kronprinsessan Victoria.''}}
 
<center><gallery widths="250px"250 heights="170px"170>
File:Tranebergsbron minnessten 2012c.jpg
File:Tranebergsbron minnessten 2012a.jpg
File:Tranebergsbron minnessten 2012b.jpg
</gallery></center>
 
== Se även ==
Rad 90 ⟶ 106:
 
== Externa länkar ==
* {{commonscat}}
* {{Stockholmskällan}}
* Ur Tidning för Byggnadskonst 1934 [http://www.byggteknikforlaget.se/bilder/1934wp-content/uploads/2014/02/1934tranebergsbro.pdf Tranebergsbro, av civilingejörcivilingenjör Ivar Tengvall]
{{Broar i Stockholm}}
 
[[Kategori:Broar i Stockholm]]
[[Kategori:Broar invigda 1934]]
[[Kategori:1934 i Sverige]]
[[Kategori:Kungsholmen]]
[[Kategori:Traneberg]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Paul Hedqvist]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Tranebergsbron”