Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Referenser: Permalänk.
 
(20 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 11:
| nickname =
<!-- *** Bild *** -->
| image = PLWidok Gorzowz Panoramadrona Miastana centrum miasta.JPGjpg
| image_caption = Utsikt över Gorzów Wielkopolski
<!-- *** Symboler *** -->
| flag = POL Gorzów Wielkopolski flag.svg
| symbol = POL Gorzów Wielkopolski COA 1.svg| symbol_type = [[Stadsvapen]]
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->
| country = Polen
Rad 26:
| part =
| landmark =
| river = [[Warta (flod)|Warta]]
<!-- *** Läge *** -->
| location =
Rad 92:
 
==Geografi==
Gorzów ligger i [[Lubusz vojvodskap]] nära Polens västra gräns, omkring 130 kilometer nordväst om [[Poznań]]. Floden [[Warta (flod)|Warta]] rinner igenom staden, och den gamla stadskärnan är belägen vid flodens norra strand. Staden ligger omkring 45 kilometer från den närmaste gränsövergången till Tyskland vid [[Kostrzyn nad Odrą]]. Gorzów omges av flera höga kullar och stora skogsområden.
 
==Historia==
Rad 98:
===Landsbergs historia fram till 1945===
[[Fil:Katedra w nocy pion Gorzów.JPG|miniatyr|Domkyrkan i Gorzów, Mariakyrkan, är ett viktigt landmärke och ligger vid stora torget i centrum.]]
Arkeologiska fynd har visat att området är bebott sedan förhistorisk tid. Under [[folkvandringstiden]] bosatte sig [[slavisk]]a stammar i området, och platsen kom att ingå i landskapet [[Lubusz (landskap)|Lubusz]], med en befästning uppförd under [[huset Piast]]s styre. Under hertigen [[Leszek I av Polen]] i början av 1200-talet bjöds tysktalande bosättare in att slå sig ned i området, och 1249 såldes Lubusz av hertig [[Boleslav II av Schlesien]] till [[markgrevskapet Brandenburg]] som övertog styret i det som blev det brandenburgska landskapet [[Neumark]]. År 1257 gavs staden ''Landisberch Nova'' (lat. för "Nya [[Altlandsberg|Landsberg]]") [[stadsrättigheter]] av markgreve [[Johan I av Brandenburg]] och en bro över floden [[Warta (flod)|Warta]] byggdes. Nybyggarna i området talade huvudsakligen [[lågtyska]] dialekter. Staden kallades ända fram till 1500-talet ''Neu-Landsberg'', "Nya Landsberg", för att skilja den från den befintliga staden ''[[Altlandsberg]]'', "Gamla Landsberg", i närheten av [[Berlin]]. Domkyrkan i Gorzów, Mariakyrkan, uppfördes på 1200-talet som Landsbergs stadskyrka och är därmed stadens äldsta byggnadsverk. Under början av 1300-talet byggdes stadsmurarna, som idag endast till en liten del är bevarade. 1325 belägrades staden av polska trupper, och 1432 attackerades staden av [[husiter]].
 
Staden utvecklades under senmedeltiden till områdets viktigaste handelsplats och blev med tiden viktig för handeln mellan [[Tysk-romerska riket]] och Polen. Under [[trettioåriga kriget]] förstördes förstäderna utanför ringmuren helt. Staden kapitulerade 16 april 1631 utan strid inför en svensk armé ledd av Gustav II Adolf. 25 oktober 1633 intogs Landsberg av [[Albrecht von Wallenstein]], men sedan åter av [[Alexander Leslie]] 25 mars 1634 och överlämnades till Brandenburg. 1639 stormades staden av svenska trupper under [[Johan Lilliehöök (1598-1642)|Johan Lillliehöök]]. Även 1675 intogs Landsberg av Sverige och började befästas, men trupperna drog sig ganska snart tillbaka.<ref>{{runeberg.org|nfbo|0535.html Landsberg}}</ref>


Ullhandel och väverier var en viktig näring under 1700-talet. 1701 blev staden tillsammans med Brandenburg del av kungadömet [[Preussen]], och från 1815 ingick den som del i den då nybildade [[provinsen Brandenburg]], från 1871 som del av [[Tyska riket]]. Under andra halvan av 1800-talet växte en ny stadsdel fram utanför stadens befästningar, den Nya staden. År 1857 anslöts staden till järnvägsnätet som en station på den preussiska[[Preussiska östbanan|Preussiska östra stambanan]] mellan [[Berlin]] och [[Königsberg]]. Den karakteristiska järnvägsviadukten som skiljer stadskärnan från floden uppfördes i början av 1900-talet.
 
Våren 1945 erövrades staden av sovjetiska trupper och efter krigsslutet tvångsförflyttades de tyskspråkiga invånare som inte redan flytt västerut under kriget, enligt [[Potsdamöverenskommelsen]]. Den [[östtysk]]a författaren [[Christa Wolf]] är känd för att ha skildrat sina upplever som barn i en sådan tysk familj som tvångsförflyttades från staden.
Rad 118 ⟶ 121:
 
[[Fil:Bulwar nocą Gorzów Wielkopolski.JPG|miniatyr|Strandpromenaden på kvällen]]
Området omkring den gamla staden, där stadens försvarsverk tidigare låg, har många parker och grönområden, och nedanför järnvägsviadukten som går mellan floden och stadskärnan har man under senare år skapat ett promenadstråk med caféer och barer.
 
Den nya staden, norr om den gamla stadsmuren, består till större delen av bebyggelse från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och klarade sig relativt oskadd undan andra världskriget. Många välbevarade och byggnadsminnesmärkta exempel på [[gründerzeit]]- och [[jugendstil]]arkitektur finns här.
Rad 127 ⟶ 130:
I staden finns sedan 2011 Gorzówfilharmonins nya konserthus, med ett omfattande konsert- och kulturevenemangsprogram.
 
Gorzów har sedan 1950-talet en stor bofast [[romer|romsk]] befolkning, och varje år anordnas första veckan i juli en stor internationell festival, [[Romane Dyvesa]]., Poetenmed ochstadens sångerskan [[Bronisława Wajs]] (1908-1987), också kändutomhusamfiteater som [[Papusza]], tillhörde de mer kända medlemmarna av stadens romska befolkninghuvudscen.
 
Staden har en årlig internationell jazzfestival som är en av Polens största jazzfestivaler.
Rad 134 ⟶ 137:
[[Fil:Willa Schroedera Muzeum Lubuskie, w Gorzowie.JPG|miniatyr|Schrödervillan]]
[[Lubusz vojvodskap]]s museum ligger i staden, delat på två museibyggnader. Det gamla sädesmagasinet ''Spichlerz'', söder om floden, har olika tillfälliga konstutställningar och en permanent utställning om stadens historia, medan ''Schrödervillan'' på gatan Warszawska hyser en porträttsamling och konstföremål. Villans park har en botanisk stig.
 
Den romska poeten och sångerskan [[Bronisława Wajs]] (1908-1987), också känd som [[Papusza]], verkade under många år i staden, och stadsbiblioteket har en Papusza-samling med böcker och korrespondens.
 
== Näringsliv ==
Den största privata arbetsgivaren i staden är den japanska koncernen [[Sumitomo Electric]], som här tillverkar elsystem för bilar. Staden ingår som ett underområde till Kostrzyn–Słubices särskilda ekonomiska zon, som ger skatterabatter till företag som etablerar sig i regionen.
 
==Kommunikationer==
Rad 143 ⟶ 148:
Motorvägen S3 ([[Europaväg 65]]) i nord-sydlig riktning befinner sig under konstruktion och är idag endast motorväg på vissa delsträckningar norrut i riktning mot Szczecin. I övrigt följer vägen den gamla landsvägen DK3. Landsvägen DK22 mellan [[Elbląg]] och [[Kostrzyn nad Odrą]], som ursprungligen byggdes som den gamla tyska riksvägen [[Reichsstraße 1]], passerar Gorzów i väst-östlig riktning.
 
De närmaste större internationella flygplatserna finns i [[Poznań-ŁawicaŁawicas flygplats|Poznań]] och [[Berlin#Flygplatser|Berlin]].
 
===Lokaltrafik===
Rad 169 ⟶ 174:
* [[Christa Wolf]] (1929-2011), tysk författare.
 
==Källor Referenser ==
{{dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Gorz%C3%B3w_Wielkopolski&oldid=109174677|artikel=Gorzów Wielkopolski|datum=14 oktober 2012}}
===Noter===
<references/>
 
== Externa länkar ==
* {{Commons|Gorzów Wielkopolski}}
 
{{auktoritetsdata}}
{{Powiater i Lubusz vojvodskap}}
{{auktoritetsdata}}
 
{{STANDARDSORTERING:Gorzow Wielkopolski}}<!-- ingen accent -->
 
[[Kategori:Gorzów Wielkopolski| ]]
[[Kategori:Städer i Lubusz vojvodskap]]
[[Kategori:Städer med powiatstatus i Lubusz vojvodskap]]