Kirurgi: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 18 april 2015 kl. 22.10 redigera LarskeBot (Diskussion \| Bidrag) Robotar 508 036 redigeringar m →Historia: undviker omdirigeringssida med AWB ← Äldre redigering		Nuvarande version från 8 november 2024 kl. 19.48 redigera gör ogjord Vame (Diskussion \| Bidrag) Utvidgat bekräftade användare 4 581 redigeringar m →Kirurgiska specialiteter
(23 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte)
Rad 2: [[File:Blinddarm-01.jpg\|thumb]] [[Fil:Surgeon operating, Fitzsimons Army Medical Center, circa 1990.JPEG\|miniatyr\|Opererande kirurger.]] '''Kirurgi''' (från ~~''grek.''~~[[Grekiska\|grekiskans]] ''cheir'', χείρ, hand och ''ergon'', έργον, verk) betecknar en metod inom [[Medicinsk vetenskap\|medicin]]en där man botar eller lindrar [[sjukdom]]ar genom att manuellt öppna kroppen på en människa eller ett djur. Kirurgiska ingrepp brukar kallas ~~operation~~operationer och kan ha som syfte att laga invärtes delar av kroppen, avlägsna sjuk [[vävnad]], [[organ]] eller [[tumör]] genom excision<ref name=ne/> eller att sätta in något, exempelvis en [[pacemaker]]. == Historia == Rad 12: Under 1900-talet skedde en enorm utveckling och numera kan operationer utföras med sådan precision att man tom kan byta ut människors organ, såsom [[hornhinna\|hornhinnor]] och [[hjärtklaff]]ar. == Typer av kirurgi == {{Huvudartikel\|Invasiv (medicin)}} Kirurgi kan antingen vara av öppen eller minimalt invasiv typ. Öppen kirurgi innebär att ett större snitt görs i kroppen för att kirurgen ska kunna komma åt det avsedda området i kroppen. Minimalt invasiv kirurgi innebär att så små snitt som möjligt görs. Exempel på minimalt invasiv kirurgi är [[laparoskopi]] och [[artroskopi]].<ref>{{Webbref\|titel=Types\|url=https://stanfordhealthcare.org/medical-treatments/g/general-surgery/types.html\|verk=stanfordhealthcare.org\|hämtdatum=2020-10-14\|språk=en}}</ref> == Kirurgiska specialiteter == En läkare eller tandläkare som är utbildad inom kirurgi kallas ''kirurg''. Ett flertal olika specialiteter inom läkaryrket sysslar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ. De specialister som vanligtvis kallas kirurger, är ofta ''allmänkirurger'' och sysslar framför allt med sjukdomar i buken. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat [[endokrin]]kirurgi, [[traumatologi]], bröstkirurgi och ~~kolorektalkirugi~~kolorektalkirurgi. Andra kirurgiska specialiteter är [[ortopedi]], [[gynekologi]], [[urologi]], neurokirurgi, [[hjärtkirurgi\|thoraxkirurgi]], kärlkirurgi, barnkirurgi, hand och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, anestesiologi och ögonkirurgi. ▼ ~~En läkare som är utbildad inom kirurgi kallas ''kirurg''.~~ ▲Ett flertal olika specialiteter inom läkaryrket sysslar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ. De specialister som vanligtvis kallas kirurger, är ofta ''allmänkirurger'' och sysslar framför allt med sjukdomar i buken. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat [[endokrin]]kirurgi, [[traumatologi]], bröstkirurgi och kolorektalkirugi. Andra kirurgiska specialiteter är [[ortopedi]], [[gynekologi]], [[urologi]], neurokirurgi, [[hjärtkirurgi\|thoraxkirurgi]], kärlkirurgi, barnkirurgi, hand och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, anestesiologi och ögonkirurgi. Enligt Socialstyrelsen är de kirurgiska specialiteterna: [[Anestesi\|Anestesi och intensivvård]], [[Barn- och ungdomskirurgi]], [[Handkirurgi]], Kirurgi, [[Kärlkirurgi]], [[Gynekologi\|Obstetrik och gynekologi]], [[Ortopedi]], [[Plastikkirurgi]], [[Thoraxkirurgi]], [[Urologi]], [[Ögonsjukdomar]] och [[Öron-, näs- och halssjukdomar]].<ref>{{Webbref \|url= https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2022-6-8013.pdf\|titel= Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.\|hämtdatum= 8 nov 2024\|författare= \|efternamn= \|förnamn= \|författarlänk= \|efternamn2= \|förnamn2= \|datum= \|år= \|månad= \|format= \|verk= HSLF-FS 2022:54 Utkom från trycket den 28 oktober 2022\|utgivare= Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen\|sid= 2\|språk= \|doi= \|arkivurl= \|arkivdatum= \|citat= \|ref= }}</ref> == Sövning och bedövning ==▼ Under [[operation (kirurgi)\|operationen]] erhåller patienten någon typ av [[anestesi]], såsom [[narkos\|sövning/narkos]], alternativt eller kompletterat med regional anestesi såsom [[ryggbedövning]] eller [[lokalbedövning]].▼ Om [[narkos]] är nödvändigt eller ej varierar på hur omfattande ingreppet är. Till exempel om något strax under [[hu]]dytan ska avlägsnas krävs oftast endast [[lokalbedövning]] medan vid omfattande ingrepp som avlägsnande av [[blindtarm]], [[organtransplantation]]er etc. krävs det att patienten är sövd med narkos under ingreppet. Så kallad [[ryggbedövning]] används ofta för större ingrepp på nedre delen av kroppen, tex kejsarsnitt, höftprotesoperationer eller frakturkirurgi på nedre extremitet. Inhalationsanestesi utförs i dagens Sverige ofta med exempelvis anestesigasen [[sevoflurane]] i kombination med starka [[opioid]]er [[intravenös]]t, alternativt så kallad totalintravenös anestesi, utan gas. Vanliga medel är då sömnmedlet [[propofol]] och opioiden [[remifentanil]].▼ Operationer är noggrant övervakade av anestesipersonal och de särskilda ''operationssalarna'' är mycket [[teknik\|tekniskt]] utrustade och städas mellan varje ingrepp. Vid omfattande operationer är patienten kopplad till utrustning som mäter [[blodtryck]], [[hjärta\|hjärtverksamhet]]/[[puls]] mm. eftersom patienten själv ej är vid medvetande och dessa verksamheter är mycket viktiga för narkospersonalen att hålla koll på under en operation för att operationen ska få önskat resultat och för att patienten ska kunna bibehålla [[liv]]et.▼ [[Fil:Various scalpels.png\|miniatyr\|Olika [[skalpell]]er, som används för att skära.]] == Lista över olika rötter för kirurgiska ingrepp == För att kunna förstå ~~vad~~vilket ingrepp kirurgerna ~~pratar~~talar om ~~för ingrepp så~~, hjälper det att kunna de vanligaste grekiska och latinska rötterna till orden. En splenektomi är till exempel borttagande av splen (= [[mjälte]]n). === Prefix === Rad 55: * ''-plasti'' : utbyte * ''-rrhapi'': [[sutur]] ▲== Sövning och bedövning == {{Huvudartikel\|Anestesi\|Narkos}} ▲Under [[operation (kirurgi)\|operationen]] erhåller patienten någon typ av [[anestesi]], såsom [[narkos\|sövning/narkos]], alternativt eller kompletterat med regional anestesi såsom [[ryggbedövning]] eller [[lokalbedövning]]. ▲Om [[narkos]] är nödvändigt eller ej varierar på hur omfattande ingreppet är. Till exempel om något strax under [[huhud]]~~dytan~~ytan ska avlägsnas krävs oftast endast [[lokalbedövning]] medan vid omfattande ingrepp som avlägsnande av [[blindtarm]], [[organtransplantation]]er ~~etc.~~ krävs det att patienten är sövd med narkos under ingreppet. Så kallad [[ryggbedövning]] används ofta för större ingrepp på nedre delen av kroppen, ~~tex~~till exempel kejsarsnitt, höftprotesoperationer eller frakturkirurgi på nedre extremitet. Inhalationsanestesi utförs i dagens Sverige ofta med exempelvis ~~anestesigasen~~[[anestesi]]gasen [[~~sevoflurane~~sevofluran]] i kombination med starka [[opioid]]er [[intravenös]]t, alternativt så kallad totalintravenös anestesi, utan gas. Vanliga medel är då sömnmedlet [[propofol]] och opioiden [[remifentanil]]. ▲Operationer är noggrant övervakade av anestesipersonal och de särskilda ''operationssalarna'' är mycket [[teknik\|tekniskt]] utrustade och städas mellan varje ingrepp. Vid omfattande operationer är patienten kopplad till utrustning som mäter [[blodtryck]], [[hjärta\|hjärtverksamhet]]/[[puls]] ~~mm.~~med mera eftersom patienten själv ej är vid medvetande och dessa verksamheter är mycket viktiga för narkospersonalen att hålla koll på under en operation för att operationen ska få önskat resultat och för att patienten ska kunna bibehålla [[liv]]et. == ERP och ERAS == Så kallad förbättrad återhämtning (på engelska ''Enhanced recovery'') är ett modernt [[evidens]]baserat tillvägagångssätt som hjälper människor att återhämta sig snabbare efter en större operation. Begrepp som används är ERP (Enhanced recovery programme) och ERAS (Enhanced recovery after surgery). ==Referenser== *[[:en:List of surgical procedures\|Sida på engelska wiki om kirurgiska ingrepp (engelska)]] <references> <ref name=ne>{{Webbref\|url = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/excision \|titel = Nationalencyklopedin, excision\|hämtdatum = 18 februari 2015}}</ref> </references> [[Kategori:Kirurgi\| ]]