Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Macaroni (Diskussion | Bidrag)
m verkar inte alls stämma
 
(68 mellanliggande sidversioner av 53 användare visas inte)
Rad 1:
{{källor|datum=2014-06}}
[[File:Blinddarm-01.jpg|thumb]]
[[Fil:Surgeon operating, Fitzsimons Army Medical Center, circa 1990.JPEG|miniatyr|Opererande kirurger.]]
'''Kirurgi''' (från ''grek.''[[Grekiska|grekiskans]] ''cheir'', =χείρ, hand och ''ergon'', =έργον, verk) betecknar en metod inom [[Medicinsk vetenskap|medicin]]en där man botar eller lindrar [[sjukdom]]ar genom att manuellt öppna människokroppenkroppen och repareraen människa eller taett bortdjur. insjuknadeKirurgiska organ.ingrepp brukar kallas operationer och Enkan läkareha som ärsyfte utbildadatt inomlaga kirurgiinvärtes kallasdelar ''kirurg''av kroppen, avlägsna sjuk [[vävnad]], [[organ]] eller [[tumör]] genom excision<ref name=ne/> eller att sätta in något, exempelvis en [[pacemaker]].
 
== Historia ==
Själva förloppet av kirurgi kallas [[operation (kirurgi)|operation]].
Operationer gjordes redan under [[stenåldern]], då man funnit bevis på [[trepanering]]. Den moderna kirurgins rötter finns hos [[fältskär]]erna, som främst var verksamma inom militären; [[kirurgie magister]] var en examen för [[fältläkare]].
 
Den moderna kirurgen började växa fram för drygt hundra år sedan, när man började kunna använda [[sövningsmedel]]. Ett tidigt sådant var [[eter (kemikalie)|eter]], som användes första gången år 1842.
Ett flertal olika specialiteter inom läkaryrket sysslar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ. De specialister som vanligtvis kallas kirurger kan även kallas ''allmänkirurger'' och sysslar framför allt med sjukdomar i buken. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat [[endokrin]]kirurgi, kärlkirurgi samt kolo-rektalkirugi.
 
Under 1800-talet, innan man visste något om [[bakterie]]r och [[hygien]]ens betydelse, dog drygt hälften av patienterna. Inte förrän den franske [[kemi]]sten [[Louis Pasteur]] i slutet av 1800-talet lyckades påvisa att [[mikroorganismer]] spred [[sjukdom]]ar kunde dödstalet minskas till en bråkdel jämfört med tidigare. Innan dess använde man samma utrustning på olika patienter, utan att bry sig om att tvätta dem.
Andra kirurgiska specialiteter är [[ortopedi]], [[gynekologi]], [[urologi]], neurokirurgi, thoraxkirurgi, barnkirurgi, handkirurgi och plastikkirurgi, men ett flertal andra läkare såsom öron-näsa-halsläkare, ögonläkare och hudläkare utför också vissa operationer.
 
Under 1900-talet skedde en enorm utveckling och numera kan operationer utföras med sådan precision att man tom kan byta ut människors organ, såsom [[hornhinna|hornhinnor]] och [[hjärtklaff]]ar.
Under [[operation (kirurgi)|operationen]] erhåller patienten någon typ av [[anestesi]], såsom [[narkos|sövning/narkos]], alternativt eller kompletterat med regional anestesi såsom [[ryggbedövning]] eller [[lokalbedövning]].
 
== Typer av kirurgi ==
{{Huvudartikel|Invasiv (medicin)}}
Kirurgi kan antingen vara av öppen eller minimalt invasiv typ. Öppen kirurgi innebär att ett större snitt görs i kroppen för att kirurgen ska kunna komma åt det avsedda området i kroppen. Minimalt invasiv kirurgi innebär att så små snitt som möjligt görs. Exempel på minimalt invasiv kirurgi är [[laparoskopi]] och [[artroskopi]].<ref>{{Webbref|titel=Types|url=https://stanfordhealthcare.org/medical-treatments/g/general-surgery/types.html|verk=stanfordhealthcare.org|hämtdatum=2020-10-14|språk=en}}</ref>
 
== Kirurgiska specialiteter ==
En läkare eller tandläkare som är utbildad inom kirurgi kallas ''kirurg''. Ett flertal olika specialiteter inom läkaryrket sysslar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ. De specialister som vanligtvis kallas kirurger, är ofta ''allmänkirurger'' och sysslar framför allt med sjukdomar i buken. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat [[endokrin]]kirurgi, [[traumatologi]], bröstkirurgi och kolorektalkirurgi.
 
Enligt Socialstyrelsen är de kirurgiska specialiteterna: [[Anestesi|Anestesi och intensivvård]], [[Barn- och ungdomskirurgi]], [[Handkirurgi]], Kirurgi, [[Kärlkirurgi]], [[Gynekologi|Obstetrik och gynekologi]], [[Ortopedi]], [[Plastikkirurgi]], [[Thoraxkirurgi]], [[Urologi]], [[Ögonsjukdomar]] och [[Öron-, näs- och halssjukdomar]].<ref>{{Webbref |url= https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2022-6-8013.pdf|titel= Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.|hämtdatum= 8 nov 2024|författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= HSLF-FS 2022:54 Utkom från trycket den 28 oktober 2022|utgivare= Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen|sid= 2|språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
 
[[Fil:Various scalpels.png|miniatyr|Olika [[skalpell]]er, som används för att skära.]]
 
Ett äldre namn för kirurg är ''[[fältskär]]'', se även ''[[kirurgie magister]]''.
[[Bild:Various scalpels.png|höger|thumb|Olika [[skalpell]]er, som används för att skära.]]
== Lista över olika rötter för kirurgiska ingrepp ==
För att kunna förstå vadvilket ingrepp kirurgerna pratartalar om för ingrepp så, hjälper det att kunna de vanligaste grekiska och latinska rötterna till orden. En splenektomi är t.ex.till exempel borttagande av splen (= [[mjälte]]n).
 
=== Prefix ===
* ''angio-'' : något som har med blodkärlen att göra
* ''apend-'' : relaterat till blindtarmen
* ''arthr-'' : relaterat till led(er)
* ''bi-'' : två
* ''colpo-'' : har med vagina att göra
* ''encephal-'' : relaterad till hjärna
* ''hepat-'' : har med levern att göra
* ''hyster-'' : relaterad till livmodern
* ''lapar-'' : relaterad till bukhålan
* ''lobo-'' : relaterad till en lob (i hjärna eller lunga)
* ''mammo-'' och masto-: relaterad till bröst brösten
* ''myo-'' : relaterad till muskelvävnad
* ''nephro-'' : relaterad till njuren njurarna
* ''oophor-'' : relaterad till äggstockenäggstockarna
* ''orchid-'' : relaterad till testikelntestiklarna
* ''vas-'' : relaterad till [[vas deferens]]
 
=== Suffix ===
* ''-centes'': kirurgiskt punktur/dränage
* ''-desis'' : sammanfogning av två delar, stabilisering
* ''-ektomi'': kirurgiskt borttagande
* ''-oid'' : liknande
* ''-opsi'' : se på
* ''-ostomi'' eller ''-stomi'': kirurgiskt skapande av ett hål (en ny mun eller "stoma")
* ''-otomi'' eller ''-tomi'': kirurgiskt snitt
* ''-plasti'' : utbyte
* ''-rrhapi'': [[sutur]]
 
== KällorSövning och bedövning ==
{{Huvudartikel|Anestesi|Narkos}}
[[:en:List of surgical procedures|Sida på engelska wiki om kirurgiska ingrepp (engelska)]]
Under [[operation (kirurgi)|operationen]] erhåller patienten någon typ av [[anestesi]], såsom [[narkos|sövning/narkos]], alternativt eller kompletterat med regional anestesi såsom [[ryggbedövning]] eller [[lokalbedövning]].
 
Om [[narkos]] är nödvändigt eller ej varierar på hur omfattande ingreppet är. Till exempel om något strax under [[hud]]ytan ska avlägsnas krävs oftast endast [[lokalbedövning]] medan vid omfattande ingrepp som avlägsnande av [[blindtarm]], [[organtransplantation]]er krävs det att patienten är sövd med narkos under ingreppet. Så kallad [[ryggbedövning]] används ofta för större ingrepp på nedre delen av kroppen, till exempel kejsarsnitt, höftprotesoperationer eller frakturkirurgi på nedre extremitet. Inhalationsanestesi utförs i dagens Sverige ofta med exempelvis [[anestesi]]gasen [[sevofluran]] i kombination med starka [[opioid]]er [[intravenös]]t, alternativt så kallad totalintravenös anestesi, utan gas. Vanliga medel är då sömnmedlet [[propofol]] och opioiden [[remifentanil]].
{{kirurgistub}}
 
Operationer är noggrant övervakade av anestesipersonal och de särskilda ''operationssalarna'' är mycket [[teknik|tekniskt]] utrustade och städas mellan varje ingrepp. Vid omfattande operationer är patienten kopplad till utrustning som mäter [[blodtryck]], [[hjärta|hjärtverksamhet]]/[[puls]] med mera eftersom patienten själv ej är vid medvetande och dessa verksamheter är mycket viktiga för narkospersonalen att hålla koll på under en operation för att operationen ska få önskat resultat och för att patienten ska kunna bibehålla [[liv]]et.
[[Kategori:Kirurgi| ]]
 
== ERP och ERAS ==
[[ar:جراحة]]
Så kallad förbättrad återhämtning (på engelska ''Enhanced recovery'') är ett modernt [[evidens]]baserat tillvägagångssätt som hjälper människor att återhämta sig snabbare efter en större operation. Begrepp som används är ERP (Enhanced recovery programme) och ERAS (Enhanced recovery after surgery).
[[arc:ܥܨܒܘܬܐ]]
 
[[ast:Ciruxía]]
==Referenser==
[[be:Хірургія]]
*[[:en:List of surgical procedures|Sida på engelska wiki om kirurgiska ingrepp (engelska)]]
[[bg:Хирургия]]
<references>
[[bn:শল্যচিকিৎসা]]
<ref name=ne>{{Webbref|url = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/excision |titel = Nationalencyklopedin, excision|hämtdatum = 18 februari 2015}}</ref>
[[bs:Hirurgija]]
</references>
[[ca:Cirurgia]]
 
[[cs:Chirurgie]]
[[daKategori:Kirurgi| ]]
[[de:Chirurgie]]
[[el:Χειρουργική]]
[[en:Surgery]]
[[eo:Kirurgio]]
[[es:Cirugía]]
[[eu:Kirurgia]]
[[fa:جراحی]]
[[fi:Kirurgia]]
[[fiu-vro:Kirurgia]]
[[fr:Chirurgie]]
[[ga:Máinliacht]]
[[he:כירורגיה]]
[[hi:शल्यचिकित्सा]]
[[hr:Kirurgija]]
[[hu:Sebészet]]
[[ia:Chirurgia]]
[[id:Bedah]]
[[io:Kirurgio]]
[[is:Uppskurður]]
[[it:Chirurgia]]
[[ja:外科学]]
[[jv:Bedhah]]
[[ka:ქირურგია]]
[[ko:외과]]
[[la:Chirurgia]]
[[lt:Chirurgija]]
[[lv:Ķirurģija]]
[[mk:Хирургија]]
[[ml:ശസ്ത്രക്രിയ]]
[[nah:Texotlaticiliztli]]
[[nds:Chirurgie]]
[[ne:शल्यचिकित्सा]]
[[new:शल्यचिकित्सा]]
[[nl:Chirurgie]]
[[no:Kirurgi]]
[[pl:Chirurgia]]
[[pt:Cirurgia]]
[[qu:Runa kuchuy]]
[[ro:Chirurgie]]
[[ru:Хирургия]]
[[sh:Kirurgija]]
[[si:ශල්‍යවේදය]]
[[simple:Surgery]]
[[sk:Chirurgia]]
[[sl:Kirurgija]]
[[sq:Kirurgjia]]
[[sr:Хирургија]]
[[th:ศัลยศาสตร์]]
[[tr:Cerrahi]]
[[uk:Хірургія]]
[[ur:جراحت]]
[[vi:Ngoại khoa]]
[[yi:כירורגיע]]
[[zh:外科学]]