Hans Holmér: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Övriga uppdrag mm |
m Rullade tillbaka redigeringar av 2A02:AA1:1147:4A00:D947:C677:3CF5:2648 (diskussion) till senaste version av InternetArchiveBot Märke: Tillbakarullning |
||
| (8 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte) | |||
Rad 36:
=== Utbildning och karriär ===
Hans Holmér växte upp på [[Rörstrandsgatan]] i Stockholm som det tredje barnet till riksidrottsinstruktören [[Gösta Holmér]] och hans finskfödda hustru Aslög Roos. Äldste brodern [[Gustaf Holmér]] blev professor i romanska språk.<ref>{{Bokref|efternamn=Åsheden|förnamn=Ann-Marie|titel=Förbannelsen: Hans Holmérs öde|år=2012|sid=28}}</ref>
Han studerade vid [[Norra Latin]] och avlade [[studentexamen]] 1950. Samma år gjorde han militärtjänstgöring vid [[Arméns jägarskola|Jägarskolan]] i [[Kiruna]], där han även genomgick [[kadett]]utbildning och sedermera blev [[kapten]].<ref name=":0">{{Tidningsref|författare = Rydén, Carl-Olof|rubrik = Han har alltid gått sin egen väg|url = |tidning = Aftonbladet|hämtdatum = |datum = 6 mars 1987}}</ref> Holmér började inom polisen 1952, genomgick polischefskurs i Solna 1955–1956 och tjänstgjorde som biträdande [[landsfiskal]] med mera i Stockholms län 1956–1962. År 1962 avlade han [[juristexamen|juris kandidatexamen]] och genomgick [[tingstjänstgöring]] 1963–1964. Året efter fick han anställning som [[kammaråklagare]] i Stockholm. År 1966 blev han [[byråchef]] vid [[Rikspolisstyrelsen]].<ref name="Uddling & Paabo (1992), s. 499">{{bokref |redaktör=Uddling, Hans; Paabo, Katrin |titel=Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993 |år=1992 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-1-914072-X |libris=8261513 |url=
Åren 1970 till 1976 var han chef för [[Säkerhetspolisen|Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning]] (RPS/Säk) och efterträdde då [[P.G. Vinge]] i den befattningen. Vinge, som själv var på kant med [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]], kritiserade utnämningen i sina memoarer och menade att Holmér fått tjänsten som "ett sätt för socialdemokratin att få Säpo inlemmat i den egna maktsfären" eftersom de inte litade på "oberoende och självständiga myndigheter".<ref>{{bokref |efternamn=Vinge |förnamn=Per-Gunnar |författarlänk=P.G. Vinge |medförfattare=Månsson, Erik |titel=Säpochef 1962-70 |år=1988 |utgivare=Wahlström & Widstrand |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-46-15638-0 |libris=751741 |sid=228}}</ref> Inledningsvis hade rikspolischef [[Carl Persson (jurist)|Carl Persson]] en positiv inställning till Holmér, som framstod som bestämd, lojal och karismatisk.<ref>{{Bokref|efternamn=Persson|förnamn=Carl|titel=Utan omsvep: Ett liv i maktens centrum|år=1990|sid=201|medförfattare=Sundelin, Anders|utgivare=Norstedt|utgivningsort=Stockholm}}</ref> Desto mer betänksam blev Persson emellertid när Holmér som nytillträdd framlade förslag på att skrota säkerhetspolisens byråer och underställa hela organisationen sig själv. Detta avfärdade Persson genast.<ref>Persson (1990), sid. 202.</ref> I sina memoarer skildrar Persson därefter honom som konspirerande, oärlig och publicitetslusten.<ref>Persson (1990), sid. 203.</ref> Utländska underrättelsetjänster, påstår Persson, saknade förtroende för honom och höll honom utanför vid kontakter med Säpo.<ref>Persson (1990), sid. 206.</ref> Chefen för kontraspionaget [[Olof Frånstedt]] hade Holmér dålig relation till, särskilt efter att Frånstedt blev varse Holmérs planer på att med regeringens hjälp avsätta Carl Persson och själv tillträda som rikspolischef.<ref>{{Bokref|efternamn=Frånstedt|förnamn=Olof|titel=Spionjägaren: Del 1. Bland agenter, terrorister och affärer|år=2016|sid=73|utgivare=Ica-Förlaget|utgivningsort=Västerås}}</ref>
Rad 44:
Tiden som Säpochef blev problematisk och när den så kallade [[sjukhusspionen]] avslöjades skickades Hans Holmér och [[Ebbe Carlsson]], som då var pressekreterare för [[justitieminister]] [[Lennart Geijer]], till [[Göteborg]] för att utreda. Deras rapport hemligstämplades och de påstod att det fanns kopplingar mellan personalen på [[Sahlgrenska Universitetssjukhuset|Sahlgrenska]] och terroristen [[Ilich Ramírez Sánchez]].
Holmér blev 1976 [[polismästare]] i Stockholm och var från 1984 [[länspolismästare]] i Stockholms län, en befattning som han lämnade 1987.<ref name="Uddling & Paabo (1992), s. 499" /> Som polismästare inrättade Holmér 1982 fyra så kallade gatuvåldsgrupper i Stockholm för att få bukt med det ökade [[gatuvåld|gatuvåldet]]. En av dessa utmärkte sig och ertappades med kontroversiella metoder och övervåld och blev känd under namnet [[Baseballigan]].<ref>{{Bokref|titel=Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme. SOU 1999:88|år=1999|sid=279}}</ref> Holmér var i egenskap av chef för stockholmspolisen involverad i ett antal grova utredningar, bland annat om vissa hot mot [[Statens Järnvägar|SJ]].<ref>{{Bokref|efternamn=Lindström|förnamn=Tommy|titel=Mitt liv som snut|år=1996|sid=110|medförfattare=Sjöberg, Thomas|utgivare=Gedins}}</ref> Rikskriminalens chef [[Tommy Lindström]], som tidvis arbetade nära Holmér, beskriver honom som viljestark och som gärna hade stora grupper bakom sig vid beslutsfattande. Detta, menar Lindström, var orsaken till att Holmér efter Palmemordet bildade en överbefolkad spaningsledning.<ref>Lindström (1996), sid. 111.</ref>
På sommaren 1976 delgavs statsminister Olof Palme Carl Perssons promemoria gällande misstankar om att högt uppsatta socialdemokratiska politiker varit kunder hos prostituterade. Palme ville inte tillsätta en kommission, utan uppdrog åt polismästare Holmér att göra en utredning om saken.<ref>{{Bokref|efternamn=Östberg|förnamn=Kjell|titel=När vinden vände: Olof Palme 1969–1986|år=2009|sid=167|utgivare=Leopard|utgivningsort=Stockholm}}</ref> Holmér hörde sig för inom stockholmspolisen och tre dagar senare, den 27 augusti, redovisade han inför [[Thage G. Peterson]] att anklagelserna var "rykten och struntprat". Holmérs utredning låg sedan till grund för Palmes offentliga dementi när [[Geijeraffären]] briserade i november 1977.<ref>{{Bokref|efternamn=Bjereld|förnamn=Ulf|titel=Och jag är fri: Lennart Geijer och hans tid|år=2015|sid=239–240|utgivare=Atlas|utgivningsort=Stockholm}}</ref>
1983 var Holmér ordförande i regeringen Palmes [[Narkotikakommissionen|narkotikakommission]]. Bland övriga ledamöter fanns departementsrådet, blivande rikspolischefen [[Sten Heckscher]], och chefsåklagare [[Solveig Riberdahl]].<ref>{{Bokref|titel=Samordnad narkotikapolitik. SOU 1984:13|år=1984|sid=3}}</ref>▼
=== Mordet på Olof Palme ===
{{Huvudartikel|mordet på Olof Palme}}
När statsminister Olof Palme blev mördad den 28 februari 1986 var Holmér på väg till Sälen för att delta i [[Vasaloppet]] för artonde gången i rad. Under mordnatten sov Holmér och hans dåvarande flickvän på Scandic Hotell i Borlänge för att dagen därpå fortsätta sin resa. Under morgonen den 1 mars fick Holmér veta av receptionisten om mordet, varefter han genast avbröt sin resa och begav sig till Stockholm.<ref>Åsheden (2012), sid. 21.</ref>
Rad 64 ⟶ 63:
=== Övriga uppdrag ===
▲1983 var Holmér ordförande i regeringen Palmes [[Narkotikakommissionen|narkotikakommission]]. Bland övriga ledamöter fanns departementsrådet, blivande rikspolischefen [[Sten Heckscher]], och chefsåklagare [[Solveig Riberdahl]].<ref>{{Bokref|titel=Samordnad narkotikapolitik. SOU 1984:13|år=1984|sid=3}}</ref>
Åren 1988–1989 var Holmér expert åt [[FN]] i narkotikafrågor.<ref name="Uddling & Paabo (1992), s. 499" /> Han var ordförande i [[Svenska Friidrottsförbundet]] 1981–1985. Han efterträddes efter en intern strid av Folke Englund, som vann omröstningen med siffrorna 96-8.<ref name=":0" /> Därefter var han under några år ordförande för friidrottssektionen i [[Mälarhöjdens IK]].<ref>{{Webbref|url=https://arkiv.friidrott.se/nyheter.aspx?id=2036|titel=Hans Holmér har avlidit|hämtdatum=2023-12-13|datum=2002-10-06|utgivare=Svenska Friidrottsförbundet}}</ref> Sedan 1993 var Holmér ordförande i [[Svenska Bob- och Rodelförbundet]]. Rollen som spaningsledare för Palmeutredningen gjorde Holmér så uppmärksammad att han korades till [[årets svensk]] 1986.<ref name=":2" /> ▼
▲Åren 1988–1989 var Holmér expert åt [[FN]] i narkotikafrågor.<ref name="Uddling & Paabo (1992), s. 499" /> Han var ordförande i [[Svenska Friidrottsförbundet]] 1981–1985. Han efterträddes efter en intern strid av Folke Englund, som vann omröstningen med siffrorna 96-8.<ref name=":0" /> Därefter var han under några år ordförande för friidrottssektionen i [[Mälarhöjdens IK]].<ref>{{Webbref|url=https://arkiv.friidrott.se/nyheter.aspx?id=2036|titel=Hans Holmér har avlidit|hämtdatum=2023-12-13|datum=2002-10-06|utgivare=Svenska Friidrottsförbundet}}{{Död länk|datum=2024-10 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Sedan 1993 var Holmér ordförande i [[Svenska Bob- och Rodelförbundet]]. Rollen som spaningsledare för Palmeutredningen gjorde Holmér så uppmärksammad att han korades till [[årets svensk]] 1986.<ref name=":2" />
På 1990-talet medverkade han i ett flertal [[TV-program]]; däribland ''[[Du bestämmer|Du bestämmer!]]'' och ''[[Dilemma (TV-program)|Dilemma]]'' samt hade en biroll i avsnittet ''Den ohyggligt fule'' i [[Bert (TV-serie, 1994)|TV-serieversionen av Bert]].<ref name=":3">{{Webbref|url=http://www.svtplay.se/sok?q=Hans+Holm%C3%A9r|titel=Hans Holmér på Svtplay.se|hämtdatum=5 december 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20151208151012/http://www.svtplay.se/sok?q=Hans+Holm%C3%A9r|arkivdatum=8 december 2015}}</ref> År 1993 ledde han det egna kriminalmagasinet ''[[Holmér (TV-program)|Holmér]]'' på TV4.
Rad 94 ⟶ 95:
==Externa länkar==
* {{wikiquote}}
{{successionsbox
| |||