Innehåll som raderades Innehåll som lades till
bra saker
Märken: Återställd VE
 
(17 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte)
Rad 1:
[[Fil:Lucas Cranach (I) workshop - Martin Luther (Uffizi).jpg|miniatyr|[[Lucas Cranach den äldre]]s ''[[Porträtt av Martin Luther]]'' (1483-15461483–1546). Målad 1529 och utställd på [[Uffizierna]].]]
[[Fil:Ulrich Zwingli.jpg|miniatyr|Huldrych Zwingli (1484-15311484–1531).]]
[[Fil:John Calvin.jpg|miniatyr|Jean Calvin (1509-15641509–1564).]]
'''Reformationen''' är de rörelser inom [[västlig kristendom|den västerländska kristendomen]] som pågick under flera miljonerhundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika [[protestantisk]]a eller reformatoriska samfund, såsom den [[luthersk]]a, den [[reformert]]a och den [[anglikanska kyrkan]] samt [[Den radikala reformationen|radikal-reformatoriska]] grupper såsom [[Anabaptism|anabaptisterna]] och [[Unitarism|unitarierna]] på 1500-talet knoppades av från [[Romersk-katolska kyrkan]]. Ordet ''reformation'' kommer från [[latin]]ets ''reformatio'' som betyder "återge något dess ursprungliga form", ’förnya’ eller ’ge ny form’.
 
== Bakgrund ==
Orsakerna till reformationen är många. Den katolska kyrkan hade på sina håll förfallit. [[Renässanspåve|Renässanspåvarnas]] vandel påminde stundtals mera om de världsliga furstarnas än om det för andliga ledare passande. Inte sällan påverkade världsliga intressen biskopsutnämningarna samtidigt som alltför många biskopar begagnade sig av sin ställning för att gynna släkt och vänner.
 
Reformationen påbörjades som en process inom kyrkan vars avsikt var att reformera och ombilda kyrkan till något mer äkta och ursprungligt. Den började under andra hälften av 1200-talet men nådde sin kulmen först 250 år senare. Det som börjat som något internt hade då förvandlats till en splittring, där delar av den kristna kyrkan brutit helt med påvedömet. En viktig person inom reformationen var [[John Wycliffe]], som lärde att kyrkans ritualer var formella och tomma och att frälsning var individuellt mellan varje person och Gud, samt översatte [[bibeln]] från latin till engelska. Wycliffes åsikter influerade den från Prag härstammande [[Jan Hus]], som kritiserade kyrkans förmögenhet men brändes på bål för [[kätteri]] 1416 och blev [[martyr]].<ref name="s312">Living World History, s. 312</ref> Eftersom det tog flera hundra år att avsluta den process de startat fick de inte se resultatet själva.
 
Samtidigt utmanade [[renässanshumanism]]en de [[Medeltiden|medeltid]]a auktoriteterna.{{källa behövs|månad=2009-10}} [[Erasmus av Rotterdam]] häcklade vad han beskrev som missbruk i kyrkans liv och [[vidskepelse]] i folktron.<ref>{{bokref |författare=[[Desiderius Erasmus]] |titel=[[Dårskapens lov]] | år=1511}}</ref> Han hävdade vidare att en återgång till [[evangeliet]] var nödvändigt.{{källa behövs|månad=2009-10}}
Rad 23:
 
== Huldrych Zwingli ==
I [[Zürich]] antogs 1523 ett reformprogram föreslaget av [[sekularpräst]]en och [[humanisthumanism|humanisten]]en [[Huldrych Zwingli]].<ref name="s313"/> Han avfärdade användandet av bilder och musik i [[gudstjänst]]erna och [[Jesus|Jesu]] närvaro i [[nattvard]]en. Han avskaffade dessutom [[altare]] och [[mässkläder]] och införde [[gudstjänst]]er som enbart bestod av [[predikan]] och [[bön]]. [[Huldrych Zwingli|Zwinglis]] lära kom att kännetecknas av ett mycket nära förhållande mellan [[kyrka]] och [[stat]], så kallad [[teokrati]].
 
Det som framför allt skiljde Zwingli från Luther var synen på [[nattvard]]en. Luther avfärdade i och för sig [[transsubstantiationsläran]] men hävdade bestämt att [[Jesus]] verkligen var närvarande i brödet och vinet ([[realpresens]]). Zwingli såg däremot nattvarden enbart som en minneshögtid. 1529 träffades de båda för samtal i [[Marburg]] men Luther ansåg Zwingli vara för radikal och de kunde inte komma överens om [[nattvard]]en.
Rad 44:
Genom Huldrych Zwinglis död 1531 stoppades reformationen i Schweiz, men den fick förnyad kraft med Jean Calvins uppträdande och landet fick en kyrka helt skild från staten. Kalvinismen spreds även till Frankrike, där 1500-talet kom att präglas av blodiga inbördesstrider mellan katoliker och protestanter. I Nederländerna kom protestantismen att bli en viktig politisk faktor i självständighetskampen mot Spanien.<ref name="ref_1"/>
 
=== SverigeEngland ===
{{Huvudartikel|Reformationen i Sverige}}
[[Gustav Vasa]] bröt 1524 med påven, och 1527 förklarade [[Västerås riksdag|riksdagen i Västerås]] protestantism och katolicism som likvärdiga läror.
 
== England ==
{{Huvudartikel|Reformationen i England}}
 
[[Henrik VIII av England]] bröt 1534 med [[påven]] och grep själv rätten att utnämna [[biskop]]ar, vilket gjorde [[Engelska kyrkan]] självständig. Kungen blev genom den så kallade [[suprematiakten]] Engelska kyrkans överhuvud. Lojalitet med påven sågs som [[högförräderi]]. Tillsammans med [[Thomas Cromwell]] lät han stänga [[kloster|klostren]] och beslagta dess egendomar. Hans äldsta dotter [[Maria I av England|Maria I]] var dock katolik och upphävde detta då hon besteg tronen. Hon lät avrätta många protestantiska ledare och fick därför öknamnet ''Bloody Mary''. Den yngre dottern, [[Elisabet I av England|Elisabet I]], som var protestant, återinförde reformationen men sökte samtidigt finna en medelväg.<ref>Living World History, s. 318</ref>
 
=== Sverige ===
{{Huvudartikel|Reformationen i Sverige}}
[[Gustav Vasa]] bröt 1524 med påven, och 1527 förklarade [[Västerås riksdag|riksdagen i Västerås]] protestantism och katolicism som likvärdiga läror.
 
== Diagram över reformatoriska riktningar och rörelser ==
Rad 61:
 
==Referenser==
 
{{fler källor|månad=2010-10}}
=== Noter ===
<references/>