Blomväxter: Skillnad mellan sidversioner

| image_caption = Blommande [[magnoliasläktet|Magnoliamagnolia]]

| subdivision = * [[Enhjärtbladiga]] (''MonocotelydonaeMonocotyledonae'')

'''Blomväxter'''<ref>''[https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/6000510 Blomväxter]'' är det rekommenderade svenska namnet på [[Dyntaxa]], med ''gömfröiga växter'' som synonym.</ref>, '''gömfröiga växter'''<ref>''[http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%B6mfr%C3%B6iga-v%C3%A4xter Gömfröiga växter]'' används som uppslagsord i [[Nationalencyklopedin]] med ''angiospermer'' och ''blomväxter'' som synonymer.</ref> eller '''angiospermer''' (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en [[frukt]] (till skillnad från [[nakenfröiga växter]]). Med sina cirka 300&nbsp;000 arter<ref>304&nbsp;419 accepterade arter i ''[http://www.theplantlist.org/1.1/browse/A/ The Plant List 2013]''.</ref> omfattar de cirka 80 procent av alla [[Viridiplantae|gröna växter]].<ref>''[https://www.britannica.com/plant/angiosperm Angiosperm]'' i [[Encyclopaedia Britannica]]s webversion.</ref>

Blomväxterna (Angiospermae) betraktas vanligen som en divisionunderdivision.{{Ifrågasatt|Stämmer ej med dyntaxa eller med taxoboxen (som inte heller stämmer med Dyntaxa).|datum=2017-05}} De kallas även Magnoliophyta efter typsläktet, ''[[Magnoliasläktet|Magnolia]]'' och tidigare har de kallats för Angiospermatophyta eller Anthophyta.<ref>[https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/6000510 På Dyntaxa] anses blomväxterna vara en överklass, Angiospermae, med Magnoliophyta och Anthophyta som synonymer.</ref> Blomväxternas systematik har genomgått avsevärda förändringar allteftersom kunskapen om deras inbördes släktskap har förändrats. Det [[Cronquistsystemet|system]] som [[Arthur Cronquist]] föreslog 1981 används fortfarande i många sammanhang, men den allmänna meningen är att det inte stämmer överens med de faktiska släktskapsförhållandena, [[fylogeni]]n. Allmän konsensussamsyn om hur blomväxterna ska delas in har börjat växa fram först under de senaste åren, genom det arbete som utförts av [[Angiosperm Phylogeny Group]] (ungefär: Arbetsgruppen för blomväxternas fylogeni), som 1998 publicerade en ny systematik som fått stort inflytande. En uppdatering där ännu senare forskningsresultat arbetats in publicerades 2003, och kallas APG II. Därefter har följt APG III 2009 och APG IV 2016, med resultat att medan 25 familjer hade ett osäkert släktskap i den första versionen, endast sju släkten är osäkra i den fjärde.<ref>Mike Fay, 2016, ''[https://www.linnean.org/the-society/news/2016/05/16/16th-may-2016 APG - Classification by Consensus]'' på The Linnean Societys hemsida.</ref>

Senare studier har klarlagt att de enhjärtbladiga växterna är en [[Monofyli|monofyletisk]] grupp (med andra ord är de ett äkta subträddelträd i livets stora släktskapsträd), medan de tvåhjärtbladiga är en [[Parafyli|parafyletisk]] grupp (det vill säga, om man ser på det minsta subträdet som innehåller alla tvåhjärtbladiga växter, så innehåller det arter som inte räknas till de tvåhjärtbladiga växterna, nämligen också alla enhjärtbladiga växter). Men en stor majoritet av de tvåhjärtbladiga växterna utgör en monofyletisk grupp, som kallas [[trikolpater]] (Eudicotyledonae). Namnet trikolpater refererar till tre mjukare punkter (eller hål) i pollenen, ett karaktärsdrag för denna grupp. Eftersom man vill undvika parafyletiska grupper i den moderna systematiken kan denna grupp avskiljas som en egen klass, Rosopsida, eller möjligen delas in i flera olika klasser. Namnet Magnoliopsida skulle då användas endast för de tvåhjärtbladiga arter som är närmare gömfröväxternas rot (släktträdets bas) än de enhjärtbladiga växterna är. Men eftersom även denna grupp är parafyletisk kan den delas upp i ytterligare ett antal klasser.

[[Kategori:Angiospermae|* ]]