Dublin: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 12 juni 2018 kl. 10.41 redigera Larske (Diskussion \| Bidrag) Byråkrater, Gränssnittsadministratörer, Administratörer 93 313 redigeringar m undviker radbrytning ← Äldre redigering		Nuvarande version från 25 juli 2024 kl. 16.13 redigera gör ogjord Plumbot (Diskussion \| Bidrag) Robotar 1 895 099 redigeringar m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
(38 mellanliggande sidversioner av 31 användare visas inte)
Rad 12: \| nickname = <!-- * Bild * --> \| image = ~~Dublin_lead_image~~Samuel Beckett Bridge At Sunset Dublin Ireland (97037639) (cropped).~~jpg~~jpeg \| image_caption = Samuel Beckett-bron 2014 \| image_caption = '''Överst''':[[Samuel Beckett Bridge]], '''Mitten''': [[Phoenixparken\|Phoenix Park]], [[Custom House]], [[International Financial Services Centre\|IFSC]] '''Nederst''': [[Dublin Castle]]. <!-- * Symboler * --> \| flag = IRL Dublin flag.svg \| symbol = Coat-of-arms-of-Dublin.svg <!-- * Länder, regioner mm * --> \| country = Republiken Irland \| country_flag = true \| state = [[Leinster]] \| state_type = [[Irlands provinser\|Provins]] Rad 46: \| area_metro = 6980 <!-- * Befolkning * --> \| population = ~~553.165~~3015433 \| population_date = \| population_urban = ~~1.110.627~~1110627 \| population_metro = ~~1.904.806~~1904806 \| population_density = ~~4.588/km2~~auto \| population_density_urban = \| population_density_metro = Rad 59: \| mayor = \| mayor_party = \| leader = ~~Críona~~Paul ~~Ní Dhálaigh~~McAuliffe ([[~~Sinn~~Fianna ~~Féin~~Fáil\|SFFF]]) \|leader_type = [[Lord Mayor]] of Dublin <!-- * Koder * --> Rad 80: }} '''Dublin''' ([[Internationella fonetiska alfabetet\|IPA]]: {{IPA\|[dʌblɪn]}}, {{IPA\|[dʊblɪn]}} eller {{IPA\|[dʊbəlɪn]}}; [[iriska]]: ''Baile Átha Cliath'', [[Internationella fonetiska alfabetet\|IPA]]: {{IPA\|[bˠalʲə a:ha klʲiəh]}} eller {{IPA\|[bˠɫaː cliə(ɸ)]}}) är den största staden på [[Irland (ö)\|Irland]] och huvudstad i Republiken [[Irland]]. Den är belägen nära mittpunkten på Irlands östkust, vid mynningen av floden [[Liffey]] och i mitten av [[Dublin (grevskap)\|grevskapet Dublin]]. Dublin grundades som en [[viking]]abosättning och har varit Irlands viktigaste stad sedan [[medeltiden]]. Idag är Dublin Irlands ekonomiska, administrativa och kulturella huvudstad, och är en av Europas snabbast växande huvudstäder.<ref name="TalkingCities">[http://www.talkingcities.co.uk/quick_guides/dublin_guide.htm TalkingCities] {{Wayback\|url=http://www.talkingcities.co.uk/quick_guides/dublin_guide.htm \|date=20091006134051 }}</ref><ref name="The Irish Experience">[http://www.irishexperience.net/ The Irish Experience]</ref> Vid en intervju 2003 gjord av [[BBC]] tillfrågades 11 200 invånare i 112 stads- och jordbrukssamhällen om vilken som var den bästa huvudstaden. Dublin röstades fram som den bästa huvudstaden i [[Europa]] att bo i, och Irland som det bästa landet i Europa.<ref>[http://news.bbc.co.uk/1/hi/northern_ireland/3156680.stm BBC record of Survey]</ref> == Etymologi == Rad 91: Vissa källor {{vilka?\|2013-03}}hävdar något annat och påstår att 'Dublin' har [[Skandinavien\|skandinaviskt]] ursprung ([[isländska]]: ''djúp lind'') (djup sjö). Namnet 'Dubh Linn' förekommer dock långt innan vikingarna kom till Irland, och det [[fornnordiska]] (och på modern isländska) namnet för Dublin är förenklat orden 'Dubh Linn' omstavat till fornnordiska: 'Dyflinn' (korrekt uttalat "Dyv-linn" — bokstaven 'y' uttalas som i [[svenska]]n även på fornnordiska. Isländskan har bevarat stavningen med 'y', men vokalen har i uttalet övergått till {{IPA\|/i/}}). Det iriska namnet på staden, '''Baile Átha Cliath''' ('Byn vid vadstället'), refererar till den bosättning som gjordes 988 av storkungen [[Máel Sechnaill mac Domnaill\|Mael Sechnaill II]]. Platsen låg vid Black Pool nära Dubh Linn. Det förefaller som båtresande vikingar och normander ansåg att vattnet var tillräckligt djupt för båtar, medan ~~gälisktalande~~gaelisktalande såg platsen som ett vadställe över en stor flod. Den första bosättningen fanns vid [[River Poddle]], en biflod till Liffey, öster om [[Christ Church Cathedral, Dublin\|Christchurch]], i ett område kallat Wood Quay. Vikingarna valde denna plats, eftersom storkungen väntades anfalla från nordsidan av Liffey. Poddle fylldes igen under tidigt 1800-tal då staden växte. == Historia == ~~{{Huvudartikel\|Dublins historia}}~~ Anteckningar av den grekiska astronomen och kartritaren [[Klaudios Ptolemaios]] ger kanske den tidigaste referensen till människor i området som idag kallas Dublin. Omkring 140 e.Kr. refererade han till en boplats han kallade [[Eblana\|Eblana Civitas]]. Samhället 'Dubh Linn' kan troligtvis dateras så långt bakåt i tiden som till det första århundradet före Kristus. Senare byggdes också ett kloster här, trots att samhället grundades först runt 841<ref>[http://www.nalanda.nitc.ac.in/resources/english/etext-project/history/ireland/book-2chapter2.html A Popular History of Ireland - Thomas D'Arcy McGee (1825-1868)] {{Wayback\|url=http://www.nalanda.nitc.ac.in/resources/english/etext-project/history/ireland/book-2chapter2.html \|date=20070929092231 }}</ref> av [[nordmän]]. Rad 109 ⟶ 108: Dublin hade också lokal stadsadministration via sin [[Dublin Corporation\|styrelse]] från medeltiden. Denna representerade stadens gillebaserade [[oligarki]] tills den gjordes om under 1840-talet på ökade demokratiska regler. Från 1600-talet utvecklades staden snabbt med hjälp av [[Wide Streets Commission]]. [[Georgianska Dublin]] var, under en kort tid, den näst största staden i det brittiska imperiet efter [[London]]. Stora delar av Dublins mest kända arkitektur kommer från denna tid. [[Guinness]]bryggeriet etablerades också detta under denna tid. 1800-talet var en nedgångsperiod på grund av den industriella tillväxten i [[Belfast]]; runt 1900 var invånarantalet i Belfast nästan dubbelt så stort. Medan Belfast var välmående och industriellt hade Dublin blivit en stad av elände och klasskillnader, byggd på kvarlevor av storhetsvansinne, som bäst beskrivs i romanen 'Strumpet City' av [[James Plunkett]], och i texter av Sean O'Casey. Dublin var fortfarande det primära ~~centret~~centrumet för administration och transport för nästan hela Irland, trots att ~~den~~staden helt missat den [[industriella revolutionen]]. [[Påskupproret]] 1916 inträffade i stadens centrum, vilket medförde fysisk förstörelse. [[Irländska frihetskriget]] och [[irländska inbördeskriget]] bidrog med mer förstörelse och förstörde flera av stadens främsta byggnader. [[Irländska fristaten]] återställde många av byggnaderna och flyttade parlamentet till [[Leinster House]]. Ironiskt nog har detta gjort att staden varit ett perfekt ideal för historisk filmproduktion, med flera produktioner som ''[[The Blue Max]]'' och ''[[Min vänstra fot]]'', som visar stadslandskapet under denna tid. Detta har blivit grunden för den senaste framgången inom filmskapandet. Med ökad framgång har modern arkitektur introducerats till staden, trots att en vital kampanj startade parallellt för att återskapa den [[Georgiansk arkitektur\|georgianska]] storheten på Dublins gator, istället för att låta det gå till spillo. Sedan 1995 har Dublins stadslandskap förändrats helt, med enorma privata och statliga bebyggelser, transport och affärsverksamheter. Några välkända gathörn i Dublin är fortfarande namngivna efter pubar och affärer som låg där innan ~~stängning~~nedstängning eller renovering. [[Fil:Dublin custom house 2.jpg\|miniatyr\|[[Custom House]] brändes ner under inbördeskriget, ~~och~~men har ~~sedan dess återskapats~~återuppbyggts.]] Sedan början av anglo-normandiskt styre under 1100-talet har staden fungerat som huvudstad på ön Irland under flera olika geografiska indelningar: Rad 122 ⟶ 121: * [[Kungariket Irland]] (1541–1800) * ön som del av [[Storbritannien]] (1801–1922) * [[Irland\|Irländska republiken]] (1919–1922),<ref>Republiken erkändes dock aldrig som självständig stat av något land förutom [[Ryssland]].</ref> Från 1922, efter delningen av Irland, var Dublin huvudstad i [[Irländska fristaten]] (1922–1949) och är idag huvudstad i [[Republiken [[Irland]]. == ~~Klimat~~Geografi == === Klimat === [[Fil:ClimateDublinIreland.PNG\|miniatyr\|Medeltemperatur (rött) och nederbörd (blått) i Dublin.]] Dublin har ett maritimt tempererat klimat karaktäriserat av milda vintrar, lugna somrar och utan extrema temperaturer. Dublin har inte lika mycket nederbörd som västra Irland, som kan få upp mot dubbelt så mycket som Dublin. Staden har färre regndagar än medelvärdet för [[London]]. Övre medeltemperaturen under januari månad är 8 °C, och i juli 20 °C. De soligaste månaderna är maj och juni. De blötaste månaderna är december och augusti, med 74 mm regn. Den torraste månaden är april med 45 mm. Det totala nederbördsmedelvärdet per år är 762 mm, lägre än [[Sydney]], [[New York]] och även [[Dallas]]. Trots Dublins höga latitud har den långa sommardagar (omkring 19 timmar dagsljus) och korta vinterdagar (så korta som 9 timmar). Som övriga Irland är Dublin relativt säker från [[naturkatastrof]]er som tornados, orkaner, jordbävningar och tsunamis. Rad 199 ⟶ 200: \| style="background: #FFFFFF;" \| '''762<small> mm</small> (29.5<small>"</small>)''' \|} == Politik == === Staden === [[Fil:Dublincityhall.jpg\|miniatyr\|[[Dublin City Hall]], tidigare Royal Exchange.]] Staden Dublin styrs av ''[[Dublin City Council]]'' (tidigare kallat ''[[Dublin Corporation]]''), vilken leds av [[Lord Mayor of Dublin]], som väljs årligen och bor i [[Mansion House]]. Dublin City Council är baserat i två huvudbyggnader. Councilmötena sker i huvudkvarteret vid [[Dublin City Hall]] som det tidigare ''Royal Exchange'' tog över för användning av stadsstyre under 1850-talet. Flera av de administrativa anställda är baserade i kontroversiella ''Civic Offices'' på [[Wood Quay]]. City Council är en enkammarförsamling med 52 medlemmar som väljs vart fjärde år från de lokala valkretsarna. Det partiet med majoriteten av platserna väljer vilka som ska sitta i vilken kommitté, vilka policyer som ska följas och vem som blir Lord Mayor. Lett av Lord Mayorn får regeringen en årlig budget till att spendera på byggnader, trafikunderhåll etc. === Nationellt === [[Fil:Leinsterhouseirl.jpg\|miniatyr\|[[Leinster House]], palats från 1700-talet som idag fungerar som säte för parlamentet för både [[Dáil Éireann\|Dáil]] och [[Senead Éireann\|Seanad]].\|alt=]] Det nationella parlamentet i Republiken Irland, ''[[Irlands parlament\|Oireachtas]]'', består av presidenten och två hus, [[Dáil Éireann]] och [[Seanad Éireann]] (senaten). Alla tre är baserade i Dublin. Presidenten bor i [[Áras an Uachtaráin]], den tidigare residensen för generalguvernören för den irländska fristaten i stadens största park, [[Phoenixparken]]. Båda husen i Oireachtas träffas i [[Leinster House]], ett tidigare palats i södra Dublin. Byggnaden har varit hem för parlamentet sedan grundandet av [[Irländska fristaten]] den 6 december 1922. [[Fil:gbuildings.jpg\|miniatyr\|[[Government Buildings]], tidigare [[Royal College of Science for Ireland\|Royal College of Science]].\|alt=]] Den irländska regeringen är baserad i ''[[Government Buildings]]'', en stor byggnad designad av Sir [[Aston Webb]], samma arkitekt som står bakom den edwardiska fasaden till [[Buckingham Palace]] och [[Royal College of Science]]. Under 1921 träffades också [[House of Commons of Southern Ireland]] här. Med sin belägenhet bredvid Leinster House tog den irländska fristaten över delar av byggnaden för att använda det som tillfälliga hem för ministrarna. Både det och Leinster House var menat att vara tillfälliga hem för parlamentet, men blev permanenta. Det gamla [[Irish Houses of Parliament]] från [[Kungariket Irland]] ligger i [[College Green]]. == Ekonomi och infrastruktur == Dublin har varit i centrum för Irlands ekonomiska tillväxt under de senaste 10-15 åren, en period som kallas för [[keltiska tigern]]. Levnadsstandarden i staden har ökat dramatiskt, trots att kostnaderna också ökat. Dublin är idag världens 16:e dyraste stad (8:e dyraste i Europa, inklusive ryska städer).<ref>[http://www.finfacts.ie/costofliving.htm Global/Worldwide Cost of Living Survey Rankings 2007/2008, Cities, International, Europe] 2007</ref> Staden har de fjärde högsta lönerna i världen, mer än både [[New York]] och [[London]], dock efter [[Zürich]], [[Genève]] och [[Oslo]].<ref>[http://www.citymayors.com/economics/richest_cities.html London is the most expensive city in the world while Swiss cities are home to highest earners]</ref> Historiskt sett är [[bryggeri]]industrin den mest kända i staden: [[Guinness]] har bryggts i [[St. Jame's Gate Brewery]] sedan 1759. Sedan den keltiska tigertiden har flera globala medicinföretag, kommunikationsföretag och andra företag etablerat sig i Dublin som [[Microsoft]], [[Google]], [[Amazon.com]], [[PayPal]], [[Yahoo!]], [[Facebook]], [[Linkedin\|LinkedIn]] och [[Pfizer]]. De har alla europeiska huvudkontor eller operationsbaser i staden och dess förorter. [[Intel]] och [[Hewlett-Packard]] har stora fabriker i [[Leixlip]], [[Kildare (grevskap)\|Kildare]], 15 kilometer väster om Dublin. Banker, finans och handel är också viktigt för staden — [[IFSC]] har hand om över en biljon [[euro]] varje år. Flera internationella firmor har etablerat stora huvudkontor i staden, bland annat [[Citibank]] och [[Commerzbank]]. [[Irish Stock Exchange]] (ISEQ) är också baserad i Dublin likt [[Internet Neutral Exchange]] (INEX) och [[Irish Enterprise Exchange]] (IEX). De ekonomiska framgångsåren har påverkat konstruktionsindustrin starkt, vilken nu också är en stor arbetsgivare, främst bland invandrare. Renovering sker på flera ställen, bland annat Dublin Docklands, Spencer Dock och andra industriområden i stadsområdet. Dublin City Council har nu också släppt lite på gränserna för hur höga byggnader man får bygga. Den högsta byggnaden, [[Liberty Hall]], är endast 59,4 meter hög; och under konstruktion är nu Heuston Gate, ett 117 meter högt hus (134 meter med spira). Det 120 meter höga Britain Quay Tower och 120 meter höga Point Village Watchtower har också fått byggnadstillstånd och konstruktion har påbörjats på det sistnämnda. [[U2 Tower]] kommer att bli den högsta byggnaden på ön då det färdigställs. 2005 var 800 000 människor anställda i Greater Dublin Area av vilka 600 000 var anställda inom servicesektorn och 200 000 inom den industriella sektorn.<ref>[http://www.dubchamber.ie/Uploads/Policy.pdf Dublin employment] {{Wayback\|url=http://www.dubchamber.ie/Uploads/Policy.pdf\|date=20130330062241}}\| 256 [[Kibibyte\|KiB]] (PDF)</ref> Den ekonomiska tillväxten förväntas saktas ner under kommande år, där Irlands centralbank förespår en siffra på 3–5%.<ref>[http://www.rte.ie/news/2007/0418/economy.html Central Bank predicts less growth]</ref> Trots nedgången är staden starkare ekonomiskt än flera andra välmående länder. === Transporter === {{Huvudartikel\|Transport i Dublin}} ==== Vägnät ==== Dublin är knutpunkt för Irlands vägar. [[Motorväg]] [[M50 (Irland)\|M50]] (som också är den mest trafikerade på Irland) är en halv ringväg som löper söder, väst och norr om staden och kopplar ihop de viktigaste vägarna i landet. 2007 infördes en tullavgift på € 1,90 på det som kallas [[West-Link]]. För att färdigställa ringvägen föreslås också en infart i östra Dublin. Den första halvan av projektet är [[Dublin Port Tunnel]] som öppnade 2006 och används idag främst av tyngre fordon. ==== Bussar ==== [[Fil:Dartmedspår1.JPG\|miniatyr\|Ett [[Dublin Area Rapid Transit\|DART]]-tåg som utgör en del av Dublins pendeltågtrafik.]] [[Fil:Gatubildmspårvagn.JPG\|miniatyr\|Luas.]] {{Huvudartikel\|Busstrafik i Dublin}} Kollektivtrafiken i Dublin med bussar sköts av [[Bus Átha Cliath]] (Dublin Bus) men även ett antal mindre och privata bussbolag finns också. ==== Pendeltåg ==== [[Dublin Suburban Rail]]-nätverket är ett system med fem järnvägslinjer som bedriver pendeltågtrafik i [[Greater Dublin Area]], trots att några tåg också går längre till pendelstäder som [[Drogheda]]. En av dessa är en elektrifierad linje som löper längs [[Dublinviken]] och kallas [[Dublin Area Rapid Transit]] (DART). ==== Spårvägar ==== I Dublin finns ett [[spårväg\|snabbspårväg/spårvagnsnätverk]] kallat [[Luas]]. Systemet öppnade 2004 och har visat sig populärt i de (begränsade) områden där linjerna finns, trots att avsaknaden av en sammankoppling mellan de två linjerna har fått stark kritik. Fem nya linjer planeras, två nya linjer planeras startas upp 2012 och den sista 2014.{{uppföljning saknas\|Vad blev det med dom planerade linjerna?\|månad=2024-02}} ==== Tunnelbana ==== {{Huvudartikel\|Dublins tunnelbana}} Den irländska regeringen kom med ett förslag till tunnelbana 2005. Det godkändes för planering 2010, men lades på is nästa år på grund av den ekonomiska krisen. 2018 återupptogs planeringen, enligt vilken arbetena på tunnelbanan, kallad MetroLink, skall påbörjas 2021 och avslutas 2027. Den kommer att gå ovan jord från [[Estuary]] i norra Dublin till Dublins flygplats, varifrån den kommer att fortsätta i tunnel under stadens centrum till förorten [[Broombridge]] med anslutning till spårvägslinjen Luas. Metron kommer att vara 26 km lång och beräknas kosta 3 miljarder euro.<ref>{{Tidningsref\|url=https://www.independent.ie/irish-news/news/revealed-preferred-route-for-3bn-metrolink-from-city-centre-to-dublin-airport-unveiled-36732780.html\|rubrik=Revealed: Preferred route for €3bn MetroLink from city centre to Dublin Airport unveiled\|författare=Paul Melia\|datum=22 mars 2018\|tidning=Irish Independent\|hämtdatum=28 januari 2020\|språk=engelska}}</ref> ==== Luftfart och båttransporter ==== I och med att Dublin är centrum för [[Transport på Irland\|Irlands transportsystem]] är [[Dublin Port]] landets mest använda hamn och [[Dublin Airport]] den viktigaste flygplatsen på ön. == Demografi == Rad 238 ⟶ 300: \|} === Utbildning === [[Fil:Trinity College.jpg\|miniatyr\|Trinity College, Dublin.]] Dublin är Irlands främsta utbildningsstad med tre universitet och flera andra högre utbildningsinstitutioner. Det finns 20 tredjenivåinstitutioner i staden.<ref>[http://www.dublincity.ie/your_council/our_city/dublin_facts/ Dublin facts] {{Wayback\|url=http://www.dublincity.ie/your_council/our_city/dublin_facts/ \|date=20071002232625 }}</ref> [[University of Dublin]] är det äldsta universitetet på Irland och grundades under 1500-talet. [[Trinity College Dublin\|Trinity College]] grundades med ett [[Royal Charter]] under [[Elizabeth I av England\|Elizabeth I]] och stängdes för katoliker till [[katolska emanicipationen]]; den katolska hierarkin förbjöd senare romersk-katolska att studera där till 1970. [[National University of Ireland]] har sitt säte i Dublin, vilken också är plats för [[University College Dublin]] (UCD), det största universitetet på Irland; trots att det ligger i [[Dun Laoghaire-Rathdown]], strax utanför stadsgränsen. [[Dublin City University]] (DCU) är det nyaste universitetet och specialiserar sig på affärer, forskning och ingenjörsteknik, främst med anknytning till det industriella Dublin. [[Royal College of Surgeons in Ireland]] (RCSI) är en läkarskola under ledning av [[National University of Ireland\|NUI]]. Skolan ligger vid [[St. Stephen's Green]] i stadens centrum. [[National University of Ireland, Maynooth]] är en annan del av NUI, ligger i det angränsande [[Kildare (grevskap)\|grevskapet Kildare]], omkring 25 kilometer från Dublin centrum. Rad 251 ⟶ 313: * [[New Media Technology College]] erbjuder specialiserade kurser inom film, konst, informationsteknik, fotografering, interaktiv media och musikteknologi. === ~~Politik~~Kriminalitet === Officiell statistik från [[An Garda Síochána]] för åren 2001-2005<ref>[http://www.garda.ie/angarda/annreport.html Garda Annual Reports] 1999-2006</ref> visar att kriminaliteten i storstadsområdet är den högsta i landet. Under 1980-talet och 1990-talet svepte en [[heroin]]våg över arbetarklassområdena, innerstaden och vidare ut till förorterna. Dublin hade 80 mordfall från 2004 till slutet av 2006. 32 var gängrelaterade. Under 2007 till mitten av juli hade 15 mord begåtts inom stadsgränserna, varav fyra gängrelaterade dödsskjutningar. Mord i Dublin från 1 januari 2004 till 20 juni 2007 skedde främst i de områden med högre kriminalitet. ~~=== Staden ===~~ ~~[[Fil:Dublincityhall.jpg\|miniatyr\|[[Dublin City Hall]], tidigare Royal Exchange.]]~~ Staden Dublin styrs av ''[[Dublin City Council]]'' (tidigare kallat ''[[Dublin Corporation]]''), vilken leds av [[Lord Mayor of Dublin]], som väljs årligen och bor i [[Mansion House]]. Dublin City Council är baserat i två huvudbyggnader. Councilmötena sker i huvudkvarteret vid [[Dublin City Hall]] som det tidigare ''Royal Exchange'' tog över för användning av stadsstyre under 1850-talet. Flera av de administrativa anställda är baserade i kontroversiella ''Civic Offices'' på [[Wood Quay]]. === Massmedier === City Council är en enkammarförsamling med 52 medlemmar som väljs vart fjärde år från de lokala valkretsarna. Det partiet med majoriteten av platserna väljer vilka som ska sitta i vilken kommitté, vilka policyer som ska följas och vem som blir Lord Mayor. Lett av Lord Mayorn får regeringen en årlig budget till att spendera på byggnader, trafikunderhåll etc. Dublin är centrum för både media och kommunikationer på Irland. Flera tidningar, radiostationer, tv-stationer och telefonbolag har sitt huvudkontor i staden. [[Radio Telefís Éireann]] (RTÉ) är Irlands nationella radio- och tv-bolag och har sina huvudkontor och studior i Donnybrook. [[TV3 (Irland)\|TV3]], [[Channel 6 (Irland)\|Channel 6]], [[City Channel]] och [[Setanta Sports]] är också baserade i Dublin. Andra bolag baserade i Dublin är det nationella postbolaget [[An Post]] och telefonbolag som [[Eircom]], [[Meteor (telefonbolag)\|Meteor]], [[Vodafone]] och [[O2 (företag)\|O<sub>2</sub>]]. Landets viktigaste tidningar såsom ''The [[Irish Times]]'' och ''[[Irish Independent]]'' finns också i staden. ~~=== Nationell ===~~ [[Fil:Leinsterhouseirl.jpg\|vänster\|miniatyr\|[[Leinster House]], palats från 1700-talet som idag fungerar som säte för parlamentet för både [[Dáil Éireann\|Dáil]] och [[Senead Éireann\|Seanad]].]] Det nationella parlamentet i Republiken Irland, ''[[Oireachtas]]'', består av presidenten och två hus, [[Dáil Éireann]] och [[Seanad Éireann]] (senaten). Alla tre är baserade i Dublin. Presidenten bor i [[Áras an Uachtaráin]], den tidigare residensen för generalguvernören för den irländska fristaten i stadens största park, [[Phoenix Park]]. Båda husen i Oireachtas träffas i [[Leinster House]], ett tidigare palats i södra Dublin. Byggnaden har varit hem för parlamentet sedan grundandet av [[Irländska fristaten]] den 6 december 1922. ~~[[Fil:gbuildings.jpg\|vänster\|miniatyr\|[[Government Buildings]], tidigare [[Royal College of Science for Ireland\|Royal College of Science]].]]~~ Den irländska regeringen är baserad i ''[[Government Buildings]]'', en stor byggnad designad av Sir [[Aston Webb]], samma arkitekt som står bakom den edwardiska fasaden till [[Buckingham Palace]] och [[Royal College of Science]]. Under 1921 träffades också [[House of Commons of Southern Ireland]] här. Med sin belägenhet bredvid Leinster House tog den irländska fristaten över delar av byggnaden för att använda det som tillfälliga hem för ministrarna. Både det och Leinster House var menat att vara tillfälliga hem för parlamentet, men blev permanenta. ~~Det gamla [[Irish Houses of Parliament]] från [[Kungadömet Irland]] ligger i [[College Green]].~~ == Kultur == Rad 274 ⟶ 326: [[Fil:Oscar Wilde 3g07095u-adjust.jpg\|miniatyr\|vänster\|Oscar Wilde.]] Staden har en världskänd litterär historia som producerat flera kända litterära figurer. Som födelseplats för [[William Butler Yeats]], [[George Bernard Shaw]] och [[Samuel Beckett]] har Dublin också tre vinnare i [[Nobels litteraturpris]] -– mer än någon annan stad i världen. Andra inflytelserika författare och pjäsförfattare från Dublin är [[Oscar Wilde]], [[Jonathan Swift]] och skaparen av [[Drakula]], [[Bram Stoker]]. Även nobelpristagaren [[Seamus Heaney]], född i Nordirland, var bosatt i Dublin. Staden är kanske mest känd för att vara platsen där några av [[James Joyce]]s arbeten utspelar sig. ''[[Dubliners]]'' är en samling korta berättelser av Joyce om incidenter och karaktärer typiska för stadsmedborgare under början av 1900-talet. Hans mest framgångsrika bok ''[[Odysseus (bok)\|Odysseus]]'' utspelar sig också den i Dublin med flera topografiska detaljer. Andra författare som [[J.M. Synge]], [[Seán O'Casey]], [[Brendan Behan]], [[Maeve Binchy]], ~~och~~[[Flann O'Brien]], [[Dermot Bolger]], [[Roddy Doyle]] och [[Sally Rooney]] har också anknytning till staden. Irlands största bibliotek och litterära museum ligger i Dublin, bland annat [[National Print Museum of Ireland]] och [[National Library of Ireland]]. Det finns flera teatrar i stadens centrum, och flera världskända skådespelare kommer från Dublins teaterscen, som [[Noel Purcell]], [[Brendan Gleeson]], [[Stephen Rea]], [[Colin Farrell]] och [[Gabriel Byrne]]. De mest kända teatrarna är [[Gaiety Theatre\|Gaiety]], [[Abbey Theatre\|Abbey]], [[Olympia Theatre\|Olympia]] och [[Gate Theatre]]. Gaiety specialiserar sig på musikaler och operaproduktioner och är populär för att öppna dörrarna efter kvällsteater för musikframträdanden, dans och filmer. Abbey Theatre grundades 1904 av en grupp bestående av bland annat [[William Butler Yeats\|Yeats]] med mål att marknadsföra naturliga litterära talanger. Detta lyckades och teatern har varit startplatsen för några av stadens absolut kändaste författare som [[J.M. Synge\|Synge]], Yeats själv och [[George Bernard Shaw]]. [[Gate Theatre]] grundades 1928 för att marknadsföra europeisk och amerikansk avantgardekonst. Den största teatern är Mahony Hall i [[The Helix]] vid [[Dublin City University]] i [[Glasnevin]]. Rad 292 ⟶ 346: === Sport === [[Fil:Croke Park from the ~~hill~~Hill - 2004 All-Ireland Football Championship Final.jpg\|miniatyr\|[[Croke Park]], europeiska unionens fjärde största stadium och hem för Gaelic Athletic Association.]] Huvudkvarteren för nästan alla Irlands sportorganisationer ligger i Dublin, och de populäraste sporterna i Dublin är de som är populärast i hela landet: [[Gaelisk fotboll]], [[fotboll]], [[rugby]] och [[hurling]]. Rad 317 ⟶ 371: === Multikulturella Dublin === [[Fil:Grand Canal Dublin 2006.jpg\|miniatyr\|Grand Canal i Dublin.]] Trots en lång tradition med emigration som fortsatte fram till tidiga 1990-talet har Dublin nu ett stort antal immigranter. Utländska nationaliteter i Dublin är främst unga och ensamstående personer<ref>[http://www.ireland.com/newspaper/breaking/2007/0712/breaking69.htm Most new immigrants young and single] {{Wayback\|url=http://www.ireland.com/newspaper/breaking/2007/0712/breaking69.htm \|date=20080403235901 }} 12 juli 2007</ref> och den största delen kommer från [[Europeiska unionen]], främst [[Storbritannien]], [[Polen]] och [[Litauen]] men också från andra nationaliteter på den europeiska kontinenten. Det finns också ökande invandrare från [[Kina]], [[Nigeria]], [[Filippinerna]], [[Brasilien]], [[Australien]], [[Nya Zeeland]] och [[Ryssland]]. Denna immigration i Dublin har gjort att staden växt snabbare och mer eller mindre kan jämföras med multikulturella städer i Europa som [[London]] och [[Paris]]. 10% av Republiken [[Irland]]s befolkning utgörs av personer med utländsk härkomst och Dublin blir ofta det första målet för nyanlända invandrare. 60% av Irlands asiatiska invånare bor i Dublinområdet, trots att mindre än 40% av landets totala befolkning bor där.<ref>[http://www.rte.ie/news/2007/0726/census.html Foreign nationals now 10% of Irish population] 26 juli 2007</ref> Invandringen märks på flera håll, bland annat har flera nya etniska mataffärer öppnat på Parnell Street och Moore Street. [[Dublin Pride]] är en årligen återkommande [[festival]] i '''Dublin''' som främst riktar sig till [[HBTQ]]-personer (homo- och bisexuella, transpersoner och queera). Rad 327 ⟶ 381: Denna indelningen går tillbaka några århundraden, speciellt då [[Earl av Kildare]] byggde sin residens på sydsidan. När han tillfrågades varför, ska han ha svarat "Där jag går följer modet mig", och han följdes då av flera av Irlands invånare. Denna förenkling av ekonomiska och sociala samhällen i Dublin ("Southside rik, liberal och snobbig"/"Northside fattig, industriell och vanlig") fungerar dock inte i verkligheten. Till exempel, Irlands presidents residens, [[Áras an Uachtaráin]], ligger på nordsidan, trots att den har postnumret Dublin 8, ett "sydsidenummer". Några av Dublins arbetarklassförorter som [[Tallaght]], [[Dolphin's Barn]], [[Crumlin]], [[Inchicore]], [[Ringsend]], [[Irishtown]], [[Clondalkin]] och [[Ballyfermot]], ligger söder om floden medan rikare förorter som [[Castleknock]], [[Clontarf, ~~Dublin~~Irland\|Clontarf]], [[Glasnevin]], [[Howth]], [[Malahide]], [[Portmarnock]] och [[Sutton, Dublin\|Sutton]] ligger på nordsidan. Områden i den norra innerstaden som [[Smithfield, Dublin\|Smithfield]], [[The International Financial Services Centre]] och [[Spencer Dock]] förknippas också med rikedom under senare tid. Den ekonomiska indelningen i Dublin är lika mycket öst-väst som nord-syd, den östliga sidan är ofta rikare än den västra. Det finns märkvärda sociala skillnader mellan kustförorterna i öst, inkluderat de på nordsidan, och de nyare områdena i väst. ~~== Ekonomi ==~~ Dublin har varit i centrum för Irlands ekonomiska tillväxt under de senaste 10-15 åren, en period som kallas för [[keltiska tigern]]. Levnadsstandarden i staden har ökat dramatiskt, trots att kostnaderna också ökat. Dublin är idag världens 16:e dyraste stad (8:e dyraste i Europa, inklusive ryska städer).<ref>[http://www.finfacts.ie/costofliving.htm Global/Worldwide Cost of Living Survey Rankings 2007/2008, Cities, International, Europe] 2007</ref> Staden har de fjärde högsta lönerna i världen, mer än både [[New York]] och [[London]], dock efter [[Zürich]], [[Genève]] och [[Oslo]].<ref>[http://www.citymayors.com/economics/richest_cities.html London is the most expensive city in the world while Swiss cities are home to highest earners]</ref> Historiskt sett är [[bryggeri]]industrin den mest kända i staden: [[Guinness]] har bryggts i [[St. Jame's Gate Brewery]] sedan 1759. Sedan den keltiska tigertiden har flera globala medicinföretag, kommunikationsföretag och andra företag etablerat sig i Dublin som [[Microsoft]], [[Google]], [[Amazon.com]], [[PayPal]], [[Yahoo!]], [[Facebook]], [[Linkedin\|LinkedIn]] och [[Pfizer]]. De har alla europeiska huvudkontor eller operationsbaser i staden och dess förorter. [[Intel]] och [[Hewlett-Packard]] har stora fabriker i [[Leixlip]], [[Kildare (grevskap)\|Kildare]], 15 kilometer väster om Dublin. Banker, finans och handel är också viktigt för staden — [[IFSC]] har hand om över en biljon [[euro]] varje år. Flera internationella firmor har etablerat stora huvudkontor i staden, bland annat [[Citibank]] och [[Commerzbank]]. [[Irish Stock Exchange]] (ISEQ) är också baserad i Dublin likt [[Internet Neutral Exchange]] (INEX) och [[Irish Enterprise Exchange]] (IEX). De ekonomiska framgångsåren har påverkat konstruktionsindustrin starkt, vilken nu också är en stor arbetsgivare, främst bland invandrare. Renovering sker på flera ställen, bland annat Dublin Docklands, Spencer Dock och andra industriområden i stadsområdet. Dublin City Council har nu också släppt lite på gränserna för hur höga byggnader man får bygga. Den högsta byggnaden, [[Liberty Hall]], är endast 59,4 meter hög; och under konstruktion är nu Heuston Gate, ett 117 meter högt hus (134 meter med spira). Det 120 meter höga Britain Quay Tower och 120 meter höga Point Village Watchtower har också fått byggnadstillstånd och konstruktion har påbörjats på det sistnämnda. [[U2 Tower]] kommer att bli den högsta byggnaden på ön då det färdigställs. 2005 var 800 000 människor anställda i Greater Dublin Area av vilka 600 000 var anställda inom servicesektorn och 200 000 inom den industriella sektorn.<ref>[http://www.dubchamber.ie/Uploads/Policy.pdf Dublin employment] {{Wayback\|url=http://www.dubchamber.ie/Uploads/Policy.pdf \|date=20130330062241 }}\| 256 [[Kibibyte\|KiB]] (PDF)</ref> Den ekonomiska tillväxten förväntas saktas ner under kommande år, där Irlands centralbank förespår en siffra på 3–5%.<ref>[http://www.rte.ie/news/2007/0418/economy.html Central Bank predicts less growth]</ref> Trots nedgången är staden starkare ekonomiskt än flera andra välmående länder. ~~== Transport ==~~ ~~{{Huvudartikel\|Transport i Dublin}}~~ ~~=== Vägnät ===~~ Dublin är knutpunkt för Irlands vägar. [[Motorväg]] [[M50 (Irland)\|M50]] (som också är den mest trafikerade på Irland) är en halv ringväg som löper söder, väst och norr om staden och kopplar ihop de viktigaste vägarna i landet. 2007 infördes en tullavgift på € 1,90 på det som kallas [[West-Link]]. ~~För att färdigställa ringvägen föreslås också en infart i östra Dublin. Den första halvan av projektet är [[Dublin Port Tunnel]] som öppnade 2006 och används idag främst av tyngre fordon.~~ ~~=== Bussar ===~~ ~~[[Fil:Dartmedspår1.JPG\|miniatyr\|Ett [[Dublin Area Rapid Transit\|DART]]-tåg som utgör en del av Dublins pendeltågtrafik.]]~~ ~~[[Fil:Gatubildmspårvagn.JPG\|miniatyr\|Luas.]]~~ ~~{{Huvudartikel\|Busstrafik i Dublin}}~~ ~~Kollektivtrafiken i Dublin med bussar sköts av [[Bus Átha Cliath]] (Dublin Bus) men även ett antal mindre och privata bussbolag finns också.~~ ~~=== Pendeltåg ===~~ [[Dublin Suburban Rail]]-nätverket är ett system med fem järnvägslinjer som bedriver pendeltågtrafik i [[Greater Dublin Area]], trots att några tåg också går längre till pendelstäder som [[Drogheda]]. En av dessa är en är en elektrifierad linje som löper längs [[Dublinviken]] och kallas [[Dublin Area Rapid Transit]] (DART). ~~=== Spårvägar ===~~ I Dublin finns ett [[spårväg\|snabbspårväg/spårvagnsnätverk]] kallat [[Luas]]. Systemet öppnade 2004 och har visat sig populärt i de (begränsade) områden där linjerna finns, trots att avsaknaden av en sammankoppling mellan de två linjerna har fått stark kritik. Fem nya linjer planeras, två nya linjer planeras startas upp 2012 och den sista 2014. ~~=== Tunnelbana ===~~ ~~{{Huvudartikel\|Dublins tunnelbana}}~~ Arbetet med Dublins tunnelbanesystem har påbörjats efter irländska regeringens förslag från 2005. Trots att det inte är bekräftat antas tunnelbanan bli fullständigt avskiljd från all annan trafik, vilket betyder att den inte kommer att störa trafiken såsom spårvagnarna eller pendeltågen gör. ''Metro North'' kommer att ha järnvägskoppling till områden och institutioner som idag saknar det, som [[Mater Hospital]], [[Drumcondra]] ([[Croke Park]]), [[Dublin City University]], [[Ballymun]], [[Swords]] och [[Dublin Airport]]. ''Metro West'' kommer att gå till stora förorter som [[Tallaght]], [[Clondalkin]] och [[Blanchardstown]]. ~~=== Luftfart och båttransport ===~~ ~~I och med att Dublin är centrum för [[Transport på Irland\|Irlands transportsystem]] är [[Dublin Port]] landets mest använda hamn och [[Dublin Airport]] den viktigaste flygplatsen på ön.~~ ~~== Kommunikationer och media ==~~ Dublin är centrum för både media och kommunikationer på Irland. Flera tidningar, radiostationer, tv-stationer och telefonbolag har sitt huvudkontor i staden. [[Radio Telefís Éireann]] (RTÉ) är Irlands nationella radio- och tv-bolag och har sina huvudkontor och studior i Donnybrook. [[TV3 (Irland)\|TV3]], [[Channel 6 (Irland)\|Channel 6]], [[City Channel]] och [[Setanta Sports]] är också baserade i Dublin. Andra bolag baserade i Dublin är det nationella postbolaget [[An Post]] och telefonbolag som [[Eircom]], [[Meteor (telefonbolag)\|Meteor]], [[Vodafone]] och [[Syrgas\|O<sub>2</sub>]]. Landets viktigaste tidningar såsom ''The [[Irish Times]]'' och ''[[Irish Independent]]'' finns också i staden. == Vänorter == * '''[[Barcelona]]''', [[Katalonien]], [[Spanien]] * '''[[Budapest]]''', [[Ungern]] * '''[[Liverpool]]''', [[Storbritannien]] * '''[[Matsue]]''', [[Shimane prefektur]], [[Japan]] * '''[[San Jose, Kalifornien\|San Jose]]''', [[Kalifornien]], [[USA]] * '''[[Montréal]]''', [[Kanada]] [[Barcelona]], [[Katalonien]], [[Spanien]] ~~== Kriminalitet ==~~ [[Budapest]], [[Ungern]] Officiell statistik från [[An Garda Síochána]] för åren 2001-2005<ref>[http://www.garda.ie/angarda/annreport.html Garda Annual Reports] 1999-2006</ref> visar att kriminaliteten i storstadsområdet är den högsta i landet. Under 1980-talet och 1990-talet svepte en [[heroin]]våg över arbetarklassområdena, innerstaden och vidare ut till förorterna. Dublin hade 80 mordfall från 2004 till slutet av 2006. 32 var gängrelaterade. Under 2007 till mitten av juli hade 15 mord begåtts inom stadsgränserna, varav fyra gängrelaterade dödsskjutningar. Mord i Dublin från 1 januari 2004 till 20 juni 2007 skedde främst i de områden med högre kriminalitet. [[Liverpool]], [[Storbritannien]] [[Matsue]], [[Shimane prefektur]], [[Japan]] * '''[[San Jose, Kalifornien\|San]]''' [[San Jose, Kalifornien\|'''Jose''']], [[Kalifornien]], [[USA]] [[Montréal]], [[Kanada]] == Referenser == ~~=== Noter ===~~ <references /> == Externa länkar == {{Commons\|Category:Dublin}} * [http://www.wikimapia.org/country/Ireland/Dublin/ Dublin] via [[WikiMapia]] * [http://www.visitdublin.com Dublins officiella turistbyrå] * [http://www.dublincity.ie Dublin City Council] Rad 405 ⟶ 409: [[Kategori:Dublin\| ]] [[Kategori:Europas huvudstäder]] [[Kategori:~~Orter~~Europas ~~i Dublin~~kulturhuvudstäder]]