Åminne herrgård: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
BjörnF (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
(30 mellanliggande sidversioner av 21 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{för|en herrgård i Värnamo kommun Sverige|Åminne herrgård, Kärda}}
{{Faktamall herrgård WD|kommun=[[Salo stad]]|landskap=[[Egentliga Finland]]}}
'''Åminne herrgård''' ({{lang-fi|Joensuun kartano}}) är en herrgård i [[
Gården ligger i en by med samma namn,
==
[[Fil:Joensuun kartano.jpg|vänster|miniatyr|Åminne herrgård 1911.]]
▲I början av 1400-talet befinner det sig i ättens ägo och vid kung [[Erik XIV]]:s kröning blev dess dåvarande ägare, amiralen [[Klas Kristersson Horn af Åminne]], friherre till Åminne.
Genom krig och svåra tider förföll godset och dess skötsel försummades. Flera försök gjordes att arrendera ut det utan framgång. Översten friherre [[Christer Horn af Åminne]] dog 1746 och efterlämnade tre barn ([[Catarina Ebba Horn af Åminne]], [[Gustaf Adolf Horn af Åminne]] (1721–1793) samt [[Fredrik Horn af Åminne]] (1725–1796), greve 1772). 1748 löste [[Catarina Ebba Horn]] ut sina bröder och ägde sedan gården ensam. Hon har vunnit viss ryktbarhet för att ha varit älskarinna åt [[Fredrik I]] mot »hederligt och anständigt underhåll». Förbindelsen avbröts samtidigt som köpet av Åminne ägde rum.
Godsen, som tidigare fått förfalla, gick nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen [[Vuorentaka]] med fyra underlydande frälsehemman och [[Fulkila säteri]] fick godset åter sin
År 1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör
Torparnas förhållande reglerades med nya arrendeavtal och genom humana villkor undvek Åminne i stort sett sådana upprorsförsök, som samtidigt utbröt bland bönderna i [[Elimä fjärding]]. Trots att Åminne under Ebba Horns återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det efter hennes död 1782 av arvingarna till grosshandlaren [[George Seton]] för 36,666 riksdaler specie. 1786 övergick det i den
==Arkeologiska fynd==
▲Godsen, som tidigare fått förfalla, gick nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen [[Vuorentaka]] med fyra underlydande frälsehemman och [[Fulkila säteri]] fick godset åter sin förra storlek, som det inte haft sedan [[Krister Klasson Horn af Åminne]]s tid.
På Åminnes ägor påträffades 1887 en silverskatt daterad till 1100-talets förra hälft. Den består av ett förgyllt krucifix och två enkolpiekors i praktfulla kedjor, ett runt hängsmycke och 36 stora filigranornerade silverpärlor. Kedjorna och enkolpiekorsen är troligen tillverkade på Gotland, men krucifixet har säkerligen gjutits i Mellaneuropa. [[Silverskatt]]en har tolkats som en [[biskopsskatt]], men det anses numera att den troligen är ett krigsbyte från de oroliga tiderna under 1100-talet.▼
==Källor==
▲1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör [[Adolf Busch]] som förvaltare för de stora godsen, men måste samtidigt inteckna dem i riksbanken till deras fulla värde. Busch lyckades höja bruttoavkastningen ansenligt.
===Noter===
<references/>
==Litteratur==
▲Torparnas förhållande reglerades med nya arrendeavtal och genom humana villkor undvek Åminne i stort sett sådana upprorsförsök, som samtidigt utbröt bland bönderna i [[Elimä fjärding]]. Trots att Åminne under Ebba Horns återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det efter hennes död 1782 av arvingarna till grosshandlaren [[Seton]] för 36,666 riksdaler specie. 1786 övergick det i den [[Armfelt]]ska ättens ägo. [[Armfelt]] ägde Åminne till 1925. Därefter blev godset [[fideikommiss]] inom ätten [[von Knorring]].
*{{bokref|författare=|titel=Åminne – Gårdens historia och restaureringen av karaktärsbyggnaden|år=2009|utgivningsort=|url=|libris=|sid=|efternamn=Nieminen|förnamn=Merja|språk=|isbn=978-952-92-5817-8|utgivare=[[Björn Wahlroos]]|författarlänk=|redaktör=Lounatvuori, Irma}}
==
* {{Commonscat WD}}
* [http://veta.yle.fi/svenskfinland/artikel.php?id=90&subject=abohus Wiurila, Åminne och Vuorentaka YLE Utbildning]{{Död länk|datum=2018-09 |bot=InternetArchiveBot }}▼
▲På Åminnes ägor påträffades 1887 en silverskatt daterad till 1100-talets förra hälft. Den består av ett förgyllt krucifix och två enkolpiekors i praktfulla kedjor, ett runt hängsmycke och 36 stora filigranornerade silverpärlor.
[[Kategori:Halikko]]
[[Kategori:Byggnader och anläggningar i Salo]]
[[Kategori:Herrgårdar i Egentliga Finland]]▼
▲[http://veta.yle.fi/svenskfinland/artikel.php?id=90&subject=abohus Wiurila, Åminne och Vuorentaka YLE Utbildning]
▲[[Kategori:Herrgårdar i Finland]]
|