Wikipedia

Åminne herrgård: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Abc10 (Diskussion | Bidrag)
349 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 550 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(24 mellanliggande sidversioner av 16 användare visas inte)
Rad 1:
{{för|en herrgård i Värnamo kommun Sverige|Åminne herrgård, Kärda}}
{{andra betydelser|Åminne}}
{{Faktamall herrgård WD|kommun=[[Salo stad]]|landskap=[[Egentliga Finland]]}}
'''Åminne herrgård''' ({{lang-fi|Joensuun kartano}}) är en herrgård i [[släktgårdSalo stad]] (i Egentliga Finland, den är [[stamgods]]) för den svensk-finländska fräsleätten[[frälse]]ätten [[Horn af Åminne]].
 
Gården ligger i en by med samma namn, näraden [[Salo,var Finland|Salo]]före i2009 [[Halikko]]en kommundel iav [[VästraHalikko|Halikko Finlands länkommun]]. Åren 1647-19971647–1997 låg gården i [[Åbo och Björneborgs län]].
 
==HistoriaHistorik==
[[Fil:Joensuun kartano.jpg|vänster|miniatyr|Åminne herrgård 1911.]]
IÅminne gods är förknippat med frälseätten Horn ([[Hornätten]]). Redan i början av 1400-talet befinnerbefann det sig i ättens ägo och vid kung [[Erik XIV]]:s kröning blev dess dåvarande ägare, amiralen [[Klas Kristersson Horn af Åminne]], friherre till Åminne. De tidigare medlemmarna av ätten bodde på godset. Under 1600- och 1700-talen var ägarna bosatta i Sverige.▼
Åminne godskomplex i Halikko socken är olösligt förknippat med frälseätten Horn ([[Hornätten]]).
▲I början av 1400-talet befinner det sig i ättens ägo och vid kung [[Erik XIV]]:s kröning blev dess dåvarande ägare, amiralen [[Klas Kristersson Horn af Åminne]], friherre till Åminne.
 
Genom krig och svåra tider förföll godset och dess skötsel försummades. Flera försök gjordes att arrendera ut det utan framgång. Översten friherre [[Christer Horn af Åminne]] dog 1746 och efterlämnade tre barn ([[Catarina Ebba Horn af Åminne]], [[Gustaf Adolf Horn af Åminne]] (1721–1793) samt [[Fredrik Horn af Åminne]] (1725–1796), greve 1772). 1748 löste [[Catarina Ebba Horn]] ut sina bröder och ägde sedan gården ensam. Hon har vunnit viss ryktbarhet för att ha varit älskarinna åt [[Fredrik I]] mot »hederligt och anständigt underhåll». Förbindelsen avbröts samtidigt som köpet av Åminne ägde rum.
De tidigare medlemmarna av ätten bodde på godset. Under 1600- och 1700-talen var ägarna bosatta i Sverige.
 
Godsen, som tidigare fått förfalla, gick nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen [[Vuorentaka]] med fyra underlydande frälsehemman och [[Fulkila säteri]] fick godset åter sin förratidigare storlek, som det inte haft sedan [[Krister Klasson Horn af Åminne]]s tid.▼
Genom krig och svåra tider förföll godset, dess skötsel försummades. Flera försök gjordes att arrendera ut det utan framgång.
 
År 1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör [[Adolf Busch]] som förvaltare för de stora godsen, men måste samtidigt inteckna dem i riksbanken till deras fulla värde. Busch lyckades höja bruttoavkastningen ansenligt.▼
Översten friherre [[Christer Horn af Åminne]] dog 1746 och efterlämnade tre barn ([[Catarina Ebba Horn af Åminne]], [[Gustaf Adolf Horn af Åminne]] (1721-1793) samt [[Fredrik Horn af Åminne]] (1725-1796), greve 1772).
 
Torparnas förhållande reglerades med nya arrendeavtal och genom humana villkor undvek Åminne i stort sett sådana upprorsförsök, som samtidigt utbröt bland bönderna i [[Elimä fjärding]]. Trots att Åminne under Ebba Horns återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det efter hennes död 1782 av arvingarna till grosshandlaren [[George Seton]] för 36,666 riksdaler specie. 1786 övergick det i den [[Armfelt]]skaarmfeltska ättens ägo. [[Armfelt]] ägde Åminne till 1925. Därefter blev godset [[fideikommiss]] inom ätten [[von Knorring]]. IdagSedan 2000 ägs gården av finansmannen [[Björn Wahlroos]].<ref>{{Webbref |url=http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/pa_aminne_gard_59918.html#media=59932 |titel=YLE: På Åminne gård |hämtdatum=2012-02-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130820215626/http://svenska.yle.fi/arkivet/artikkelit/pa_aminne_gard_59918.html#media=59932 |arkivdatum=2013-08-20 }}</ref>▼
1748 löste [[Catarina Ebba Horn]] ut sina bröder och ägde sedan gården ensam.
Hon har vunnit viss ryktbarhet för att ha varit älskarinna åt [[Fredrik I]] mot »hederligt och anständigt underhåll». Förbindelsen avbröts samtidigt som köpet av Åminne ägde rum.
 
▲Godsen, som tidigare fått förfalla, gick nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen [[Vuorentaka]] med fyra underlydande frälsehemman och [[Fulkila säteri]] fick godset åter sin förra storlek, som det inte haft sedan [[Krister Klasson Horn af Åminne]]s tid.
 
▲1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör [[Adolf Busch]] som förvaltare för de stora godsen, men måste samtidigt inteckna dem i riksbanken till deras fulla värde. Busch lyckades höja bruttoavkastningen ansenligt.
 
▲Torparnas förhållande reglerades med nya arrendeavtal och genom humana villkor undvek Åminne i stort sett sådana upprorsförsök, som samtidigt utbröt bland bönderna i [[Elimä fjärding]]. Trots att Åminne under Ebba Horns återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det efter hennes död 1782 av arvingarna till grosshandlaren [[Seton]] för 36,666 riksdaler specie. 1786 övergick det i den [[Armfelt]]ska ättens ägo. [[Armfelt]] ägde Åminne till 1925. Därefter blev godset [[fideikommiss]] inom ätten [[von Knorring]]. Idag ägs gården av finansmannen [[Björn Wahlroos]].
 
==Arkeologiska fynd==
På Åminnes ägor påträffades 1887 en silverskatt daterad till 1100-talets förra hälft. Den består av ett förgyllt krucifix och två enkolpiekors i praktfulla kedjor, ett runt hängsmycke och 36 stora filigranornerade silverpärlor. Kedjorna och enkolpiekorsen är troligen tillverkade på Gotland, men krucifixet har säkerligen gjutits i Mellaneuropa. [[Silverskatt]]en har tolkats som en [[biskopsskatt]], men det anses numera att den troligen är ett krigsbyte från de oroliga tiderna under 1100-talet.
 
Kedjorna och enkolpiekorsen är troligen tillverkade på Gotland, men krucifixet har säkerligen gjutits i Mellaneuropa.
 
==Källor==
[[Silverskatt]]en har tolkats som en [[biskopsskatt]], men det anses numera att den troligen är ett krigsbyte från de oroliga tiderna under [[1100-talet]].
===Noter===
<references/>
 
==Litteratur==
*''{{bokref|författare=|titel=Åminne – Gårdens historia och restaureringen av karaktärsbyggnaden''. Björn Wahlroos, |år=2009. ISBN |utgivningsort=|url=|libris=|sid=|efternamn=Nieminen|förnamn=Merja|språk=|isbn=978-952-92-5817-8|utgivare=[[Björn Wahlroos]]|författarlänk=|redaktör=Lounatvuori, Irma}}
 
==Externa länkar==
* {{Commonscat WD}}
* [http://veta.yle.fi/svenskfinland/artikel.php?id=90&subject=abohus Wiurila, Åminne och Vuorentaka YLE Utbildning]▼
 
▲* [http://veta.yle.fi/svenskfinland/artikel.php?id=90&subject=abohus Wiurila, Åminne och Vuorentaka YLE Utbildning]{{Död länk|datum=2018-09 |bot=InternetArchiveBot }}
[[Kategori:Herrgårdar i Finland]]▼
[[Kategori:Halikko]]
[[fi:Joensuun kartano]]
[[Kategori:Byggnader och anläggningar i Salo]]
▲[[Kategori:Herrgårdar i Egentliga Finland]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Åminne_herrgård”