Vilhelm Svedbom: Skillnad mellan sidversioner

Fadern var [[Per Erik Svedbom]]. Svedbom blev [[student]] vid [[Uppsala universitet]] 1861, [[filosofie doktor]] 1872 och [[docent]] i [[litteraturhistoria]] vid [[Uppsala universitet]] samma år. Han blev sekreterare vid [[Musikaliska akademien]] 1876 och lärare vid konservatoriet i [[musikhistoria]] och [[estetik]] 1877. Efter [[Albert Rubenson]]s död 1901 blev Svedbom konservatoriets direktör och innehade denna befattning till sin död 1904. Han gifte sig 1884 med [[Hilma Lindberg]], känd som talangfull pianist.

Svedbom företogreste flera resorgånger itill utlandet för att tagasätta kännedomsig omin dessi de musikaliska förhållandenförhållandena där. Som delegerad för Sverige deltog han 1885 i Wienkonferensen 1885 för bestämmande av normal[[tonhöjd]]. Från 1878 var han sekreterare i Musikaliska konstföreningen och från 1881 ordförande i den av honom och [[Ludvig Norman]] stiftade »Musikföreningen». Han var även medlem av operastyrelsen.

kompositionRedan förtidigt denblev berömdeSvedbom Fr. Kielkänd i Uppsala som en god [[Berlinpianist]]. Ioch besittningkompositör av godvismelodier. melodiskHan begåvning,studerade komponeradesenare komposition för [[Friedrich Kiel]] i [[Berlin]]. Svedbom komponerade bland annat ''I rosengården'' för solo, kör och orkester samt ''Fyris'' till [[Orphei Drängar]]:s 25-års-fest 1878. Ur den förra kommer ''Svennens sång'', som blev mycket populär. Andra mera sjungna solosånger av Svedbom är ''Sten Sture'', ''Källan Karneval'', och ''En stackars tjänsteflicka'', med flera. Av hans körsånger är mest bekanta arrangemangen av ''Grönbergens visa'' och ''Hej dunkom''.

{{SBH|url=httphttps://runeberg.org/sbh/b0570.html|artikel=Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm}}