Florist: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Rullade tillbaka redigeringar av 90.229.227.54 (disk.) till senaste version av 83.177.187.139 |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (38 mellanliggande sidversioner av 27 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Fler källor|datum=2023-04}}
[[Fil:Creaflor Bloemist fleurist.JPG|miniatyr|En florist med blommor.]]
[[Image:Tirana Lulishte.JPG|thumb|Florist utanför blomsteraffär i [[Albanien]].]]
[[Image:Bridalmadelenesgronska.JPG|thumb|Brudbukett.]]
En '''florist''', '''blomsterhandlare''' eller '''blomsterbindare''' arbetar med att
Arbetet som florist är
Det är vanligt att floristerna tar sin butik online och ansluter sig till ett rikstäckande eller internationellt nätverk av butiker för att öka sin försäljning. Fördelen med detta är att butikerna då har möjlighet att få beställningar från andra delar av landet eller världen.
==Sverige==
Utbildning till florist ges i Sverige bland annat inom [[gymnasieskola]]ns Hantverksprogram. Det finns även fristående utbildningar.▼
=== Utbildning ===
Efter den grundläggande utbildningen är det möjligt att blir gesäll eller mäster. Man kan avlägga ett gesällprov och vid godkänt genomförande får man gesällbrev. Här listas två utbildningsvägar som ger möjligheten att avlägga gesällprov:▼
▲Utbildning till florist ges i Sverige bland annat inom [[gymnasieskola]]ns [[Hantverksprogrammet|Hantverksprogram]]. Det finns även fristående utbildningar.
▲Efter den grundläggande utbildningen är det möjligt att
*Gymnasieskolans hantverksprogram (tre år) samt minst ett års allsidig fackhandelspraktik (heltid) efter utbildningen. Totalt fyra år.
*Floristutbildning under 40 veckor (kompletterande vuxenutbildning, exempelvis inom ramen för
===Historik===
Historiskt sett gav [[Kungliga Tekniska Högskolan]] från 1827 en [[söndagsskola]] för florister, då kallade "fleurister". Bland de första kända florister i Sverige var [[Emilia Fürstenhoff]] och [[Carolina Fredrika Ramstedt]], som båda blev internationellt kända. [[Svenska Slöjdskolan]] gav också tidigt kurser i detta hantverk. Amalia Fredrika Lindström gick sex terminer på Slöjdskolan och fick 1875 [[stipendium]] för tre års studier i Paris. Under slutet av 1800-talet fanns en rad välkända florister i Stockholm, så som [[Emma Hebbe]], [[Ida Haglind]] och [[Hildur Carlsson]].<ref>Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013</ref>
== Se även ==
*[[Floral art]]
== Referenser ==
<references/>
== Externa länkar ==
* {{Commonscat WD}}
[[Kategori:Yrken]]
[[Kategori:
| |||