Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(16 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte)
Rad 1:
{{Författare
| namn = Basho (松尾 芭蕉)
| bild = MatsuoBashoChusonji.jpg
| bildstorlek = 250px <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| bildtext = En staty av Bashō i [[Hiraizumi]].
| pseudonym =
| född_datum = [[1644]]
| född_plats = I närheten av [[Ueno, Mie|Ueno]], [[Iga, Mie|Iga]]
| död_datum = {{Död datum och ålder|1694|11|28|1644|1|1}}
| död_plats =
Rad 30:
 
'''Bashō''', egentligen '''Matsuo Bashō''' ([[kanji]]: 松尾 芭蕉), född [[1644]] i Iga-provinsen i [[Mie prefektur]], död [[1694]] i [[Osaka]], var en [[japan]]sk [[poet]] som numera är känd som haikuns fader och den klassiska japanska haikuns främsta utövare - även om begreppet "[[haiku]]" myntades först 200 år senare. Vid denna tid kallades diktformen hokku, (発句 , "begynnelsevers").<ref>{{tidskriftsref|författare=Drake, Chris|titel=Bashō’s “Cricket Sequence” as English Literature|tidskrift=Journal of Renga & Renku|år=2012|nummer=2|sidor=7}}</ref>
 
Under sin livstid var han annars främst känd för sina [[renga]], kedjedikter där flera författare turas om att skriva. Ofta var det han som skrev rengans första stycke, 'hokkun som angav temat och tonen och startade det kollektiva skapandet. Ur detta uppstod sedan den fristående "haikun".
Basho använde sin diktning även i reseberättelserna som han skrev om sina vandringar i [[Japan]]. Där varvade han en saklig prosa med dikter ("[[haibun]]").
 
Hans mest berömda verk är ''Oku no Hosomichi'' ([[japanska]]: 奥の細道, svensk översättning: "[[En färd i det inre av landet]]") som beskriver en vandring som Basho utförde med sin kompanjon Sora [[1689]].
 
==Barndom och ungdomsår==
[[Fil:MatsuoBasyoSeika.jpg|thumb|left|Bashos tänkta födelseplats i provinsen [[Iga (provins)|Iga]].]]
 
Basho föddes 1644, nära [[Ueno, Mie|Ueno]] i provinsen [[Iga (provins)|Iga]].<ref name="Kokusai 1948, s. 246">Kokusai 1948, s. 246</ref> Hans far kan ha varit en [[samuraj]] av låg rang. Detta skulle i så fall ha utgjort goda förutsättningar för en militär karriär, men dåliga utsikter för att bli känd. Traditionellt har biografier hävdat att Basho arbetade i kök.<ref>Carter 1997, s. 62</ref> Men som barn blev han tjänare åt [[Todo Yoshitada]], som delade Bashos kärlek till ''[[haikai no renga]]'', en metod att samarbeta i komponerandet av poesi. Sekvenserna började med versformen 5-7-5 [[Mora (språkvetenskap)|mora]]; denna vers benämndes tidigt ''[[hokku]]'' och senare ''[[haiku]]'', när den lästes upp som ett självständigt verk. ''Hokku''-versen skulle följas av en relaterande 7-7-vers som skulle skrivas av en annan poet. Både Basho och Yoshitada tog sig pseudonymer; Bashos var ''Sōbō'' (宗房), vilket helt enkelt var [[on'yomi]]-formen av hans vuxennamn ''Matsuo Munefusa'' (松尾 宗房). Det tidigaste av de ännu kända poemen av Basho publicerades 1662. 1664 tryckes två av hans hokku i en sammanställning, och 1665 komponerade Bashō och Yoshitada en ''[[renku]]'' med ett hundra verser, tillsammans med några bekanta.
 
När Yoshitada plötsligt dog 1666 tog Bashos fridfulla tjänarliv slut. Inga kända noteringar om den närmast följande tiden finns bevarade. Man tror att Basho lämnade hemmet och övergav möjligheten till samurajstatus.<ref>Ueda 1982, s. 21.</ref> Bashos egna referenser till denna tid är vaga; han berättar att "en gång eftertraktade jag en officiell post som gav tillgång till lantegendom" och att "det fanns en tid när jag var fascinerad av homosexuell kärlek".<ref>Ueda 1982, s. 22.</ref>
Rad 52:
Vid den här tiden kom Basho i kontakt med zen-buddhismen. Den kom att få en stor betydelse. De dikter han nu började skriva skiljde sig från Danrin-skolans skämtsamma stil och räknas som de första med Bashos egen nya stil, den så kallade sho-fu. Karaktäristisk för detta diktande är naturiakttagelser, en vemodig underton och en enkelhet i uttrycket.
 
Bashos bostad brann ner två år efter det att han flyttat till Fukagawa. Bostaden byggdes upp igen, men dån hade Basho påbörjat sitt kringflackande liv, något som kom att bli en inspirationskälla för hans poesi.
Under resten av sitt liv bodde han tidvis i sin nya bostad vid bananträdet, men var ofta ute på långa fotvandringar.
 
==De sista åren==
När Basho vintern 1691 återvände till sin hydda, hade hans lärjungar försett honom med ett tredje bananträd. Den här gången var han inte ensam. Han åtföljdes av en brorson och sin kvinnliga vän, Jutei, båda i konvalenscenskonvalescens efter allvarliga sjukdomar.
 
[[Image:MatsuoBasho-Haka-M1932.jpg|mini|höger|Bashōs grav i Ōtsu, Shiga]]
 
 
Bashō var inte tillfreds. Han fick många besökare och skrev till en vän "störd av andra, får jag ingen ro".<ref>{{bokref|efternamn=Ueda|förnamn=Makoto|titel=Basho and His Interpreters: Selected Hokku with Commentary|år=1992|utgivare=Stanford, CA: Stanford University Press|isbn=0-8047-1916-0|sid=348}}</ref> Han undervisade som lärare fram till augusti 1693, när han stängde in sig i sin hydda och vägrade ta emot någon.
 
Bashō lämnade Edo för sista gången sommaren 1694 och färdades via Ueno och Kyoto till Osaka. Han insjuknade i en magåkomma och dog fridfullt, omgiven av sina lärjungar. Källa: <ref>Ueda, Makoto (1992). Bashō and His Interpreters: Selected Hokku with Commentary. Stanford, CA: Stanford University Press. {{ISBN |0-8047-1916-0}}. Sid 34.</ref> Trots det stilla insomnande skrev han ingen dödsdikt. Därför har följande dikt som han skrev under sin sjukdom kommit att ses som hans farväl:
:''tabi ni yande / yume wa kareno wo / kake meguru''
I engelsk översättning:
Rad 70 ⟶ 69:
När han dog var han också ute på en vandringsfärd. Den skulle ha fört honom söderut till ön Kyushu.
 
[[Fil:Matsuo Basho - Een woedende zee - Rapenburg 75, Leiden.JPG|miniatyr|Bashos dikt ''Araumiya'' (Ett rasande hav) som [[väggdikterna i Leiden|väggdikt]] på Rapenburg 75, i hörnet av Nonnensteg i den holländskanederländska staden [[Leiden]].<ref>[http://www.muurgedichten.nl/basho.html Uppgifter kring väggdikten ''Araumiya'' i Leiden och en engelsk översättning.] muurgedichten.nl</ref>]]
 
[[Fil:Matsuo Basho - Een woedende zee - Rapenburg 75, Leiden.JPG|miniatyr|Bashos dikt ''Araumiya'' (Ett rasande hav) som [[väggdikt]] på Rapenburg 75, i hörnet av Nonnensteg i den holländska staden [[Leiden]].<ref>[http://www.muurgedichten.nl/basho.html Uppgifter kring väggdikten ''Araumiya'' i Leiden och en engelsk översättning.] muurgedichten.nl</ref>]]
 
== Översättningar till svenska ==
Rad 78 ⟶ 76:
* "[Dikter]". I antologin ''Haiku och kamon: japanska miniatyrer'' (översättning Vibeke Emond och [[Cecilia Emond-Martinsson]]) (Pontes, 2004)
 
[[File:Haiseiden.jpg|mini|Haiseiden ([[:ja:俳聖殿|japanska 俳聖殿]], Poet's Memorial Hall) i [[Iga, Mie]], som byggdes inför 300-årsdagen av Bashōs födelse.]]
 
==Bibliografi==
Rad 119 ⟶ 117:
 
== Externa länkar ==
*{{commonscat|Matsuo Basho}}
* [httphttps://web.archive.org/web/20061023202028/http://es.geocities.com/bosque_de_bambu/archivos/sendas_de_oku/00.html Bosque de Bambú, camino del haiku - Bashô - Oku no Hosomichi] {{ja ikon}} {{es ikon}}
* {{Libris namn|Basho|1644-1694|auth=243708}}
 
Rad 130 ⟶ 128:
[[Kategori:Avlidna 1694]]
[[Kategori:Japanskspråkiga författare]]
[[Kategori:Japanska författare under 1600-talet]]
[[Kategori:Japanska poeter]]
[[Kategori:Män]]
Rad 136 ⟶ 134:
[[Kategori:WP:Projekt Japan]]
[[Kategori:Personer från Mie prefektur]]
[[Kategori:Personer i Japan under 1600-talet]]