Spor: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
EmausBot (Diskussion | Bidrag) m r2.7.2+) (robot Lägger till: be:Споры |
Ettrig (Diskussion | Bidrag) faktafragment från sporulering som jag tänker omdirigera hit |
||
(23 mellanliggande sidversioner av 20 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{för|SPOR|Svenskt perioperativt register}}
[[Fil:Porella SPT.jpg|thumb|right|240px|Sporkapsel och sporkapselstjälk på en levermossa.]]
'''Spor''' är del av vissa levande [[organism]]ers [[livscykel]], till exempel [[svampar]]s, [[bakterie]]rs och [[växter]]s.
Processen där organismer producerar (bildar) sporer kallas sporulering. De gör det när den omgivande miljön genomgår ogynnsamma skiftningar i kemiska eller fysikaliska förhållanden, till exempel [[temperatur]] och [[torka]].
[[Fil:LycopodiumClavatum.jpg|thumb|right|240px|Sporangium (sporbildande organ) längst upp på lummer.]]
==Sporer hos bakterier==
Vissa [[gramfärgning|grampositiva]] [[bakterier]] (till exempel [[Clostridium botulinum]]) kan via en speciell process gå in i en '''endosporfas'''. Då bildas '''
==Sporer hos mossor==
Rad 13 ⟶ 16:
==Sporer hos lummerväxter och ormbunksväxter==
[[Fil:SporangienAsplenScol.jpg|thumb|left|240px|Sporansamlingar på undersidan av ett ormbunksblad.]]
Hos kärlkryptogamerna ([[lummerväxter]]na och [[ormbunksväxter]]na) är sporerna också den aktiva spridningsenheten. Hos [[lummerväxter]] och [[fräkenväxter]] bildas sporerna i [[sporangier]] längst upp på den [[diploid]]a (2''n'') [[sporofyt]]en. Hos ormbunkar bildas sporerna som regel i sporgömmen (''sori'') på undersidan av bladen. När sporerna gror bildas [[gamofyter]] som kallas protallium (''n''). På dessa protallier finns han- och honorgan och likt hos mossorna krävs vatten för att spermierna ska kunna simma från hanorganet till honorganet där äggcellen finns. Efter
=== Homo- och heterospori ===
Hos kärlkryptogamerna bildas oftast endast en typ av sporer (''homospori''). ''Heterospori'' innebär att ha två olika sorters sporgömmen och växter som har det kallas ''Heterospora'' ''växter''. I de honliga sporgömmena, som kallas makrosporgömmen finns fyra makrosporer och det är i dessa som protallierna utvecklas. I de hanliga sporgömmena - mikrosporgömmena finns många mikrosporer. Makrosporerna kallas alternativt för ''megasporer''.
Exempel på växter med heterospori är [[vattenormbunkar|vattenormbunkarna]] ([[Salviniales]]) och [[mosslumrar]] (Selaginella).<ref>http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/selaginella/welcome.html © Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Selaginellaceae Mosslummerväxter</ref>
==Sporer hos fröväxter==
Rad 21 ⟶ 26:
Hos [[fröväxterna]] finns också sporer men de sprids inte. Alla fröväxter är heterospora; ''mikrosporer'' (''n'') bildas inuti hankottarna/hanblommorna medan ''megasporer'' (''n'') bildas inuti honkottarna/honblommorna (hos tvåkönade blommor så finns bägge typerna av sporer). Mikrosporen gror sedan inuti hankotten/hanblomman och ger upphov till [[pollen]]kornen som sedan sprids med vinden eller djur (oftast insekter). Megasporen bildar bland annat äggcellen inuti honorganet. Till skillnad mot övriga växter(=kryptogamerna) behövs ''inte'' blöta för befruktningen hos fröväxter. Således är fröväxterna i högre utsträckning än kryptogamerna anpassade till ett liv på land.
==
<references/>
[[Kategori:Växtanatomi]]
|