Odysséen: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
liten |
LA2-bot (Diskussion | Bidrag) m https |
||
| (26 mellanliggande sidversioner av 20 användare visas inte) | |||
Rad 32:
'''''Odysséen''''' ([[klassisk grekiska]] ''Oδύσσεια'', ''Odýsseia'') är ett [[epos]] som tillsammans med ''[[Iliaden]]'' brukar tillskrivas [[Homeros]] och därmed skulle vara den äldsta bevarade grekiska och [[europa|europeiska]] litteraturen. Det antas att Odysséen skrevs några årtionden senare än Iliaden, omkring 700 f.Kr. Eposet omfattar ungefär 12 000 verser på [[daktylisk hexameter]] och handlar om [[Odysseus]] tioåriga irrfärder på väg hem till sin ö [[Ithaka]], där han är kung, efter det likaledes tioåriga [[Trojanska kriget]]. På många språk har ordet ''odyssé'' efter eposet kommit att beteckna en lång upptäcktsfärd, även i bildlig betydelse.
== De 24 sångerna
''Odysséen'' består av 24 sånger och börjar, liksom många antika epos, [[in medias res|mitt i handlingen]]. Tidigare händelser beskrivs genom [[flashback (berättarteknik)|tillbakablickar]] eller historieberättande. För att hålla spänningen uppe använder Homeros ett mycket komplicerat berättarsätt. Han arbetar till exempel med [[parallellhandling]]ar, tillbakablickar, inskott, perspektiv- och berättarväxlingar.
En parallellhandling, den så kallade "Telemachien", behandlar Odysseus son [[Telemachos]] ansträngningar att behålla kontrollen över slottet genom att hindra ett antal friare från att gifta sig med hans mor [[Penelope]] och överta hans arv.
Rad 46 ⟶ 44:
=== Femte till åttonde sången ===
Odysseus
=== Nionde till tolfte sången ===
Rad 61 ⟶ 59:
=== Tjugotredje och tjugofjärde sången ===
Odysseus återser sin hustru Penelope efter 20 år. Dock erkänner hon honom som sin make först sedan hon ställt honom på prov med en list. I anslutning besöker Odysseus sin gamle far [[Odysseus|Laertes]]. I underjorden prisar [[Akilles]] och [[Agamemnon]], Odysseus medkämpar från kriget i Troja, dennes segerrika hemkomst. Gudinnan Athena bilägger striden mellan Odysseus och släktingarna till de besegrade friarna.<ref>Detta avsnitt är baserat på engelskspråkiga Wikipedias artiklar [[:en:Odyssey#Structure]] [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Odyssey&oldid=49387634#Structure 22 april 2006] och tyskspråkiga Wikipedias artikel [[:de:Odyssee#Die 24 Gesänge]] [http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Odyssee&oldid=15909291#
== Odysseus irrfärder ==
I centrum för eposet står i sångerna 9 till 12 Odysseus egen skildring av sina äventyr fram till sin landstigning i
=== Kikoner, lotofager och cykloper ===
Rad 111 ⟶ 109:
Sedan [[Heinrich Schliemann]]s utgrävningar av [[Troja]] har det framgått att Iliaden hade en viss verklighetsbakgrund. Alla försök att påvisa verkliga skådeplatser också för Odysséen är däremot omstridda, eftersom dess innehåll till stora delar har sagoaktiga inslag. På grund av detta gjorde redan på 200-talet f.Kr. geografen [[Eratosthenes]] sig lustig över försök till exakta lokaliseringar av enskilda skådeplatser. Andra lärda, som [[Herodotos]], försökte dock göra sådana bestämningar. Förutom i några få textställen där författaren nämner verkligen existerande landskap och platser – till exempel [[Thrakien]], Kap Malea, [[Kythera]], Ithaka – förblir sådana försök dock enbart spekulation.
Redan under antiken identifierades ön [[Djerba]] utanför [[Tunisien]] med lotusätarnas land. [[Sicilien]] skulle vara såväl cyklopernas hemort som solguden Helios ö Thrinakia. [[Isola di Ustica]], en ö norr om Sicilien, ansågs vara vindguden Aiolos område. Sjöodjuren Skylla och Charybdis tänktes höra hemma vid [[Messinasundet]] och laistrygonerna vid [[Korsika]]. Nymfen Kalypsos ö Ogygia tänktes av vissa lärda vara ön [[Gozo]] vid [[Malta]]. En udde vid [[Neapel]] har till idag namnet Kap Circeo, men vilken av öarna utanför som skulle vara trollkvinnan Kirkes är lika omstritt som allt annat. Möjligen förlade författaren Odysseus resa helt enkelt i sin egen tid och skildrade den som en omsegling runt Syditalien, som under hans egen livstid just koloniserades av utflyttade greker.
Amatörarkeologen Robert Bittlestone har gjort grundliga undersökningar på plats efter Odysseus [[Ithaka]] och kommit fram till att enda möjliga lösningen är att geografin förändrats sedan Homeros tid och att ett par av öarna bytt namn. Det nuvarande Ithaka hette på den tiden Dulichion och den nuvarande [[Paliki]] i väster var i själva verket en del av Odysseus Ithaka. Han åberopar sig dels på historikern [[Strabon]], som berättar att ett grunt sund fanns runt år 60 vt mellan [[Kefallinia]]s södra del och dess nordvästra udde, dels på geologen John Underhills undersökning av området för den förmodade kanalen.<ref>Bittlestone, Robert, Diggle, James, Underhill, John; ''Odysseus Unbound
Utifrån astronomiska fenomen som omnämns i texten dagarna innan friarnas död (placeringen av stjärnbilderna [[Plejaderna (astronomi)|Plejaderna]] och [[Björnvaktaren]] samt [[Venus]] och [[Merkurius]] positioner) har solförmörkelsen på dagen för friarnas död daterats till 16 april 1178 f.Kr. Nymånen nämns flera gånger på dagen för friarnas död, nymåne är en förutsättning för solförmörkelse.<ref>http://www.spacedaily.com/reports/Celestial_Clues_Hint_At_Eclipse_In_Homer_Odyssey_999.html</ref>
Rad 141 ⟶ 139:
Den mest anspråksfulla moderna litterära efterbildningen är [[James Joyce]]s roman ''[[Odysseus (bok)|Odysseus]]'' från 1922, ett stilistiskt banbrytande verk som blev en av de mest betydelsefulla romanerna under 1900-talet. Romanen skildrar en dag, den 16 juni 1904, i annonsförsäljaren Leopold Blooms liv, när han driver omkring i [[Dublin]] och upplever alldagliga saker, som dock exakt motsvarar Odysseus äventyr, och sent på natten kommer hem till sin fru Molly.
En svensk parafras är [[Strändernas svall]] av [[Eyvind Johnson]]. [[Margaret Atwood]] har skrivit en roman från Penelopes synpunkt, Penelopiaden. Louise Glücks diktverk ''Meadowlands'' behandlar relationen mellan Odysseus och Penelope.
==== Opera och film ====
Även [[opera]]kompositörer och [[film]]skapare har använt material från Odysséen och personligheten hos dess hjälte. Odysseus hemkomst skildras till exempel i [[Claudio Monteverdi]]s opera ''Odysseus återkomst'' (Venedig 1641) och episoden hos trollkvinnan Kirke till exempel i [[Marc Antoine Charpentier|Charpentiers]] skådespelsmusik till ''Circé'' (Paris 1675).
Kompositören August Bungert skapade under åren
I [[Gabriel Fauré]]s opera ''Penelope'' spelar Odysseus troget väntande hustru huvudrollen. Från senare tid finns [[Luigi Dallapiccola]]s opera ''Ulisse'', som hade premiär i Berlin 1968, och ''Odysseus auf Ogygia'' av [[Klaus Michael Arp]], uruppförd 1988 i [[Koblenz]].
Antalet filmatiseringar av Odysséen eller av material som förhåller sig till den går knappt att fastställa. Redan under [[stumfilm]]sepoken gjordes de första versionerna, exempelvis den aldrig färdigställda filmen ''Die Odyssee'' av [[Fritz Lang]]. [[Mario Camerini]] gjorde 1954 monumentalfilmen ''[[Eviga äventyr|Ulisse]]'' ("Odysseus") med [[Kirk Douglas]] i titelrollen. En
[[Stanley Kubrick]]s [[science fiction]]-klassiker ''[[2001 – Ett rymdäventyr (film)|2001 – Ett rymdäventyr]]'' efter [[Arthur C. Clarke]]s roman ''[[2001 – En rymdodyssé]]'' följer inte eposet nära men har många anspelningar på det.
Rad 156 ⟶ 154:
[[Bröderna Coen]]s film ''[[O Brother, Where Art Thou?]]'' tar upp element från Odysséen.
=== Teater ===
Odysséen (Sagan om havet) efter Homeros av G.Kjellin, dockteaterföreställning på Marionetteatern, Stockholm 1985, konception, rollfigurer & regi Michael Meschke
<br />
== Översättningar till svenska ==
[[Erland Lagerlöf (översättare)|Erland Lagerlöfs]] översättning av Odysséen (publicerad 1908) har blivit en klassiker, som gavs ut i en reviderad version av [[Gerhard Bendz]] 1958.<ref name="NE"> Nationalencyklopedin </ref> [[Tord Bæckström]]s översättning "Sången om Odysseus" utkom 1975 på Forums förlag ({{ISBN|91-37-05828-2}}). [[Ingvar Björkeson]]s nyöversättning av Odysséen utgavs 1995 ({{ISBN|91-27-06653-3}}). En nyutgåva av Erland Lagerlöfs oreviderade översättning från 1908 gavs ut 2012 i Svenska Akademiens klassikerserie.
Rad 164 ⟶ 165:
== Externa länkar ==
{{Wikisource|el:Ὀδύσσεια|Ὀδύσσεια}}
* Erland Lagerlöf (översättare): ''[
* [http://www.nyteknik.se/art/48347 Kaianders Sempler] i Ny Teknik (dec 2006)
[[Kategori:Epos]]
Rad 175 ⟶ 174:
[[Kategori:Antikens Grekland]]
[[Kategori:Litteratur under antiken]]
[[Kategori:Homeros]]
| |||