Syul

Zɣ Wikipedia
Aller à la navigation Aller à la recherche

Syul, niɣ d s ma igan amaddud Tiɣrmt Tamaynut n Syul, tga tamaẓunt d tiɣrmt akkʷ imqqurn ɣ Kuria n Iffus. Tamnaḍt n Syul, a ɣ tlla tmazirt n Gyeonggi d tɣrmt n Incheon, tuman tga tis kkuẓt ɣ umaḍal ɣ tdmsa tamiṭṛubulitant ɣ usggʷas n 2014, tiɣrdin n Tokyo d Nyuyurk d Los Angeles, tamu uggar n uzgn n imzdaɣn n Kurya n Iffus. Mqqar lkmn imzdaɣn n Syul 10 mlyun, ssntin ad ttidrusn sɣ 2014, llan ɣilad 9.97 mlyun ɣ 2020. Syul tga adɣar n tnbaḍt n Kurya n Iffus.

Amzruy

Amzruy n Syul ikka d tiɣrdin n usggʷas 18 dat n tlalit n Lmasih, lliɣ tt tssrsl tamtti n Baekje igan yat sɣ kraḍt tgldiwin n Kurya. Ɣ wakud n tgldit n Joseon, tettyawmla Syul is tga tamaẓunt tamaddudt n tmazirt, ifrg tt ugadir n Syul. Ɣ zikk tasut tis 20, tettyamaẓ Syul s ufus n Ujabun, tettyawsmma "Jyugsyung." ɣ yan wakud, Imnɣi icddan n Kuria imgr id iman ur d imikk, tiɣrmt ad tnnstm nit. Macc, sɣ wussan ann tssn tɣrmt yan wallas ifdudin n tbnnayt nns, d yan usɣrm immrarn.

Tadamsa

Syul tga tiɣrmt akkʷ ittyawzdaɣn ɣ Asya, d tis snat ɣ umaḍal s tudrt ifulkin sɣ dar Arcadis ɣ 2015 d yan GDP per capita (PPP) s ma yaẓn i 40,000 n idular. Gis 15 n tdrawin mqqurnin imaḍlann s wayda, zun d Samsung, LG, d Hyundai, lan ansa nnsn ɣ Tmnaḍt taẓṛfant n Syul, gis issal itiknulujiyn imagrn, zun d Gangnam d Digital Media City. Syul tumẓ taskflt tis sat ɣ Global Power City Index d Global Financial Centres Index, tga yan sɣ smmus idɣarn zwarnin da isnubgn igrawn imaḍlann. Tiɣrmt tsnubg ula igitn mqqurnin zun d urarn n Wasya n 1986, d wurarn n unbdu n 1988, d G20 d ccayf n Syul n 2010.

Tiɣrmt

Syul tucka d ɣ yan udɣar adraran ɣ llan isuyas iwrarann, s udrar n Buxan illan ɣ yir n iẓẓlmḍ. Ɣ ugns n Syul llan smmust n idɣarn kcmnin ɣ UNESCO taysi n umaḍal: Ibrgmmi n Cangdyuk d ugadir n Hwasyung d uẓallu n yungmyu, Namhansanseong, d iṣmḍal Igldann n tgldit n Jusyung. Ɣilad, Syul tssugga yan usfdudi ɣ tuṣka tatrart, s idɣarn imaynutn zun d agʷddim n N Syul , 63 Bwildin, agʷddim n Lotte World Tower, asarag n Dongdaemun Design, Lotte World, agʷddim n tsbbabt, COEX, IFC Sywul, d Parc1. Syul ittyawfka as ism n "tmaẓunt tamaḍalnt n udiẓayn" ɣ usggʷas 2010... Tg daɣ tɣrmt ann yan issl anamur i uẓawan d ufjjij, d tmaguri n tdlsa, da d iḍin K-pop d Korean Wave (Taḍḍinga takurit) s tussna tamaḍlant.

Aẓuṛ n ism

S tmyurt, Syul (서울) tga yan wawal agmazir, n tkurit (innzray d win tkurit tasininit) ism ad ar hlli isnamk "tiɣrmt tamaẓunt." Ɣayad af, ɣ uzmz n tgldit n Joseon, tiɣrmt tamaẓunt ifrgn n Hansyung (한성; 漢城) ar as ttinin mddn Syul. S ussmrs ittyawmyarn, imsfrawsn (Lmubaccirin) n ifransiyn ar ttinin i tmaẓunt n Joseon *Séoul* (/se.ul/) ɣ warratn nnsn, mayann af tettyara ɣassad *Seoul* s iskkiln ilatiniyn ɣ tutlayin yaḍnin

Dffir Imɣi Amaḍlan wis sin d tidrfit n Kurya, tiɣrmt taɣ ism nns ɣilad.

Tunnunt

) Syul tanamurt tga tiɣrmt taqdimit n tgldit n Joseon, lli igan ɣilad talɣiɣt n tmdint, mani llan igldatn, tiddariyin n tnbaḍt, igmamn n tshilin mqqurnin, ihutilan d iswaqqn inamurn. Adɣar ad illa ɣ taggayt n Cheonggyecheon (청계천). Ɣ iggi-ns illa udrar n Bukhan, ɣ izi-ns illa udrar n Namsan. Uggar ɣ izi llan idɣarn iqdimn n Yongsan-gu d Mapo-gu, d wasif n Han. Ammas amaḍlan n tznzt n Kuria illa ɣ Gangnam-gu. Yeouido iga tagzirt ɣ wammas n wasif n Han, ar gis tlla Tmzgida Tanamurt d kigan n tiddariyin n twuri. Ɣ Songpa-gu illa ustadyum ulimpik ɣ izi n wasif.

Aswingm n tmdint ibda lliɣ ttyawskar s usmḍal d tamaẓunt n tmazirt ɣ tasut tis-14. Igldatn igldann n tgldit n Joseon mazal llan ar ɣassad.

3) Idɣarn imzwura n tmddurt n ufgan kkand tasut taqburt. Tagldit n Baekje tskr tamaẓunt-ns, Wiryesung, ɣ tama n Syul ɣilad ɣ usggʷas n 18 dat n tlalit n Lmasih. Kraḍ tgldiwin n Kuria mnɣnt i timitar n tama ad, s uhddm d usker n tɣrmt, acku nettat a igan amrkz amqqran n tmyawasnt d wanna tt-iṭṭafn ar ittiɣiy ad iṭṭaf atiggi i tmazirt kullut. Ɣ lqrun n tzrut, ɣ tasut tis-11 s uynna bahra, tagldit n Goryeo tskr yan ugldun ɣ Syul bac ad tssis tamaẓunt-ns tefka yas ism *Tamaẓunt n Iffus nɣ d Hanyang* (한양).

Ɣ 1394, tga tamaẓunt tasmḍalt n tgldit n Joseon tbddl ism-ns s *Hanseong* (한성), ism ar sis aqran icinwayn ar ɣassad. Ɣ 1636 ttyamaẓ s ufus n Qing tga tiɣrmt ittawin tiwisi.

Zɣ tasut tis-19, tbda yan uzmz n usdus n imzdaɣn, s uskchu n trisiti d tiliɣri ugar n tugt n tɣrmin n Asya. Tiɣrmt tbda-d ism n *Gyeongseong* (경성) nɣ d *Keijo* s tjapunit, ɣ uzmz n uṭṭaf ajapuni (1910 - 1945) ɣ tanggara tbda-d *Syul* ɣ tggudi n Imɣi Amaḍlan wis-sin. Awal Syul ittuskar zɣ tagldit n Silla (57 dat n tlalit - 935) ikka-d zɣ 'seobeol' nɣ d 'seorabeol' ar skarn i Gyeongju, lli igan tamaẓunt n Silla ɣakudan, ar skarn *tamaẓunt*. *Gyeong* ar iskar ula ntta "tamaẓunt" ar ittuskar i Syul ɣ imatarn n ubrid d umuddu (zund Abrid n umuddu n Gyeongbu (Syul-Busan) d Ubrid aɣzzan n Gyeongin (Syul-Incheon).


Taykwandu ad igan tunnunt tagmazirt n Kurya, Syul ar dars tsnubg Kukkiwun, da daɣ ittyawssann ula s ism n World Taekwondo Federation (WTF), asntl imqqurn n tunnunt ad n Taykwandu ɣ umaḍal.

Imaḍlann

Syul tsnmala Urarn n Wasya ɣ 1986, Urarn n Unbdu n 1988 d Paralympics n Unbdu n 1988. Tg yat sɣ tɣrmiwin da snubgnin Alkas n Umaḍal n FIFA n 2002 (s ma igan gud, Abaraz n Umaḍal n Syul isnmala unmuggar n uṛẓẓum).