Amsterdam i kyla och blåst

En vecka har gått sedan sist.
Under veckan har S. och jag tittat på ett kallt och blåsigt Amsterdam.
Trevlig stad men säkert än trevligare med lite solsken.
Typiskt mig så glömde jag det mesta hemma utom pass,
tandborste och några euro.
Det blev lite bråttom efter söndagens högmässa och
på makens fråga om jag hade allt med så nickade jag
mycket bestämt.
Men det hela löste sig ju bra ändå och vi var ordentligt kulturella
och dessutom konsumerade vi goda ostar.
Och S. hade bankkort med sig.
Bra dagar helt enkelt.
Nu börjar packning inför Ölandsflytt
och
projekt ommöblering här hemma.

Allt gott!

Peace, pure love och möte med slottsdam

Godkväll!

Idag rullade tåget från Motala till möte med en
sådan där människa som jag tycker så
innerligt mycket om.
Visst passar hon utmärkt in framför Örebro slott?
Helt perfekt enligt mig.
Först god lunch innan vi kunde vandra vidare mot
ett antal butiker.
Först Heaven, trevlig butik det där.
Det blev en skepp-ohoj-klänning
från jumperfabriken till mig.
(OBS! jag skulle inte köpa kläder
men livet är fullt av motsägelser)

Vidare till en trevlig och ny bekantskap för mig.
PURE LOVE
Om jag skriver på ett ungefär så här;
det fanns inte mycket där som jag inte med glädje
skulle kunna ha fixat och donat med här hemma.
Snyggt.

Lite Peace från Pure Love
numera i ett kök när mig.

Av någon mycket outgrundlig anledning
blev jag med blus/tunika från KappAhl.
Lite lätt leopard fast ändå inte.
Ett fyndköp som känns användbart.

Tack Linda för en riktigt bra lördag,
en som värmer ett hjärta trots den iskalla blåsten.

Allt gott!

Jag en prokrastinerare...

eller varför göra idag det som kan göras i morgon,
dock med knivens skarpa udd mot halsen.

Jag har lärt mig ett nytt ord* idag,
ett ord som jag inte hade en aning om,
själva företeelsen är jag däremot mycket väl bekant med.

Prokrastinering
är att medvetet skjuta upp något trots negativa  konsekvenser.

Exempelvis så är fönstren här hemma bedrövligt oputsade,
konsekvensen av att inte putsa är:
1. skam över oputsade fönster
när någon har vägarna förbi.
2. snart går det inte att se ut igenom dem.
3. resultatet blir ett evigt mörker.
4. D-vitaminbrist och det är ju inte skoj.

Jamen ni ser ju hur det blir och då är detta bara ett exempel.

Prokrastineraren
Jag då, prioriterar nuet.
Tjoho, helt enkelt.
Jag struntar i fönstren och går på promenad istället.

Allt gott från er tillgivne
Prokrastinerare

* från morgonens Svenska Dagbladet
som jag faktiskt läste omeldebums,
jag är alltså inte helt hemfallen åt att
prokrastinera i allt.

Har någon provat tapet-klänningen?

WALLPAPER DRESS

Jag är kanske och möjligtvis lite sugen på

att låta en ny klänning flytta in här hemma. 

En slapp och vårig klänning, i finaste blått,

att bara dra över huvudet.

Med mönster likt en sommarhustapet.

Så någon som provat?

Inte för att det är en klänning jag behöver i första hand.

Snarare en dammsugare. 

Allt gott!

Fjolårslöv och vårens små uppstickare

Är det någonting som är extra trevligt en gråvädersdag som denna är att på promenad mötas av vårens små uppstickare mitt i bland bruna prassliga fjolårslöv.


Allt gott!

Kuvertaskfat, vem i hela fridens namn behöver dylika ting?

 Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk

Helt uppenbart är att jag plötsligt insåg att jag inte kunde gå ifrån dagens loppistur till Hjärta till Hjärta och lämna dessa kvar. Det hade varit rent hjärtlöst.
Små kuvertaskfat i sina originalkartonger och inte skulle jag tro att de har blivit askade i någonsin. Tänk en sådan tid när det dukades med varsin liten askkopp. Själv kommer jag ihåg att mina icke rökande föräldrar hade bjudcigaretter i fint teakskrin.
Lillasyster och jag gömde till slut undan dem i sommarboendets vedbod och hade ingen aaaaning om var de försvunnit när gästerna började känna att en cigarett vore ju trevligt. 
Efter det var bjudcigaretternas era slut i vårt hem. Så kan det gå. 

Dagens fynd vet jag ännu inte riktigt vad de ska användas till men det löser sig. Blåtoner och originalförpackningar är en svårslagen kombination. Nöjd är jag och någon minimalist lär jag aldrig någonsin bli.
Allt gott.